Demografisk analys: Återstående medellivslängd efter utbildningsnivå:
Utbildning viktig för befolkningens medellivslängd 2000–2016
Statistiknyhet från SCB 2017-09-13 9.30
Under de senaste åren har den återstående medellivslängden vid 30 års ålder varit nästan sex år högre för gruppen med eftergymnasial utbildning än för dem med enbart förgymnasial utbildning.
Skillnader i medellivslängd mellan grupper med olika utbildningsnivå har ökat under senare år och är nu större än skillnaden i medellivslängd mellan kvinnor och män. Gruppen med eftergymnasial utbildning har högst medellivslängd och ökar sin andel av befolkningen samtidigt som de behåller eller utökar sitt försprång i livslängd jämfört med de grupper som har lägre utbildningsnivå. Detta har bidragit till att hela befolkningens medellivslängd har ökat under senare år.
Statistiska centralbyrån har uppdaterat tidsserien om återstående medellivslängd efter utbildningsnivå vid 30 och 65 års ålder. Uppgifterna finns nu för perioden 2000–2016.
Den återstående medellivslängden vid 30 års ålder var 54,5 år för kvinnor och 51,2 år för män under perioden 2014–2016. Det var för båda könen en högre medellivslängd jämfört med 2010–2012. Ökningen mellan perioderna var något större för männen än för kvinnorna och skillnaden mellan könen har minskat från 3,5 till 3,3 år.
| Utbildnings-nivå | Kvinnor | Män | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010–2012 | 2014–2016 | 2010–2012 | 2014–2016 | 2010–2012 | 2014–2016 | ||
| Vid 30 år | |||||||
| Förgymnasial | 51,4 | 51,3 | 48,1 | 48,0 | 49,7 | 49,5 | |
| Gymnasial | 54,3 | 54,5 | 50,7 | 51,2 | 52,5 | 52,9 | |
| Eftergymnasial | 56,5 | 56,9 | 53,4 | 54,1 | 54,9 | 55,4 | |
| Totalt | 54,1 | 54,5 | 50,6 | 51,2 | 52,4 | 52,9 | |
| Vid 65 år | |||||||
| Förgymnasial | 20,3 | 20,5 | 17,6 | 18,0 | 19,0 | 19,3 | |
| Gymnasial | 21,4 | 21,7 | 18,7 | 19,1 | 20,1 | 20,4 | |
| Eftergymnasial | 23,0 | 23,2 | 20,2 | 20,7 | 21,5 | 22,0 | |
| Totalt | 21,1 | 21,5 | 18,4 | 19,0 | 19,8 | 20,3 | |
Statistiken avser personer födda i Sverige. Uppgifterna för en period är ett treårigt medelvärde.
Ökade skillnader mellan utbildningsgrupper
Den återstående medellivslängden i Sverige ökar oavsett om den beräknas från 30 eller 65 års ålder. Den ökar också för alla utbildningsnivåer från 65 års ålder. Däremot har medellivslängden vid 30 års ålder minskat något för både kvinnor och män med förgymnasial utbildning mellan 2010–2012 och 2014–2016. För båda könen sammantaget är nedgången från 49,7 år till 49,5 år. Det kan jämföras med en ökning från 54,9 år till 55,4 år för de med en eftergymnasial utbildning och från 52,5 år till 52,9 år för de med en gymnasieutbildning. Skillnaden i medellivslängd mellan könen minskar. Men skillnaden mellan grupper med olika utbildningsnivå ökar, se diagram 1. Mellan grupperna med eftergymnasial och förgymnasial utbildning är skillnaden i medellivslängd vid 30 års ålder nu drygt 6 år för män och 5,5 år för kvinnor. Skillnaden mellan grupperna med eftergymnasial och gymnasial utbildning är 2,3 år för kvinnor och 2,9 år för män. Det skiljer drygt 3 år mellan grupperna med gymnasial och förgymnasial utbildning oavsett kön.
Skillnad i år
Högre utbildningsnivå påverkar förväntad livslängd
Det är män med eftergymnasial utbildning som haft den största ökningen av den återstående medellivslängden vid 30 års ålder mellan 2010–2012 och 2014–2016, från 53,4 till 54,1 år, en ökning med 0,7 år. Det är särskilt intressant att följa medellivslängdens utveckling bland äldre eftersom det nu är drygt 90 procent av dödsfallen som inträffar i åldern 65 år och äldre. Även räknat från 65 års ålder ökade medellivslängden mest för män med eftergymnasial utbildning, 0,5 år. Den ökade minst för kvinnor oavsett utbildningsnivå, drygt 0,2 år, se diagram 2.
Förändring i år
För män samt för båda könen sammantaget finns en tydlig ökning i medel-livslängdens förändring mellan 2010–2012 och 2014–2016. Ökningen var minst för gruppen med enbart en förgymnasial utbildning, något större för gruppen med gymnasial utbildning och ytterligare något större för de med en eftergymnasial utbildning. Men den största ökningen kan ses för kvinnor och män totalt. För kvinnor var ökningen av den återstående medellivsläng¬den vid 65 år totalt nästan dubbelt så stor, 0,4 år, jämfört med vad som kan ses för var och en av de enskilda utbildningsgrupperna, drygt 0,2 år.
Varför har medellivslängden ökat mer för alla kvinnor och män än för den utbildningsgrupp som haft störst ökning? Normalt brukar ju totalvärdet ligga någonstans i mitten av de olika gruppernas värden. I exempelvis tabell 1 kan vi se att nivån på den återstående medellivslängden för kvinnor och män sammantaget är nära den grupp som ligger i mitten, personer med en gymnasieutbildning, 20,3 år jämfört med 20,4 år.
Höjd utbildningsnivå bidrar till ökande medellivslängd i befolkningen
Den mest troliga förklaringen till att den återstående medellivslängden för närvarande ökar mer för kvinnor och män totalt än för exempelvis gruppen med eftergymnasial utbildning är förändringar i befolkningen. Befolkningens andel i den grupp som har kortast återstående medellivslängd har tydligt minskat i befolkningen över 64 år, från 45 till 34 procent bland kvinnor och från 43 till 35 procent bland män, se diagram 3. Över tid har hela befolkningens utbildningsnivå höjts, dels från förgymnasial till gymnasial utbildning och dels från gymnasial till eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivån har ökat tydligt hos båda könen, men ökningen har varit något större bland kvinnor än bland män.
En viktig observation är att gruppen som ökar sin befolkningsandel mest, personer med en eftergymnasial utbildning, behåller (kvinnor) eller utökar (män, totalt) sitt försprång i återstående medellivslängd vid 65 års ålder jämfört med de grupper som har en lägre utbildningsnivå.
Procent
Källa: SCB, Utbildningsregistret. Statistiken avser personer födda i Sverige. En liten andel, cirka 0,5 procent, saknar uppgift om utbildningsnivå.
Diagram 2 och 3 visar uppgifter om den återstående medellivslängden räknade från 65 års ålder, men utvecklingen ser ut på ungefär samma sätt om den istället räknas från 30 års ålder. En viktig skillnad är att den återstående medellivslängden har minskat för kvinnor och män med förgymnasial utbildning på grund av ökad dödlighet i yngre åldrar. Gruppen med förgymnasial utbildning har också blivit relativt liten i yngre åldrar. Det gör att det är svårt att tolka förändringar i gruppen med förgymnasial utbildning när personer yngre än 65 år räknas med i jämförelser mellan olika utbildningsgruppers medellivslängd.
Tabeller och diagram
Återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter utbildningsnivå 2000–2016
Återstående medellivslängd vid 65 års ålder efter utbildningsnivå 2000–2016
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.