Till innehåll på sidan

Demografisk analys: Livslängdstabeller efter utbildningsnivå

Medellivslängden ökar mest för högutbildade

Statistiknyhet från SCB 2018-10-09 9.30

Den återstående medellivslängden vid 30 års ålder har ökat mest för gruppen med eftergymnasial utbildning mellan åren 2012 och 2017. Ökningen är något mindre för de med en gymnasieutbildning och minst för de med en förgymnasial utbildning. Trenden med ökade skillnader mellan grupper med olika utbildningsnivå ser ut att fortsätta.

År 2017 var den återstående medellivslängden vid 30 års ålder 51,0 år för kvinnor och 48,3 år för män i gruppen med en förgymnasial utbildning. För gruppen med gymnasieutbildning var den cirka 3,5 år högre, 54,5 år för kvinnor och 51,5 år för män. Gruppen med eftergymnasial utbildning hade i sin tur cirka 2,5 års högre medellivslängd än gymnasieutbildade, 57,0 år för kvinnor och 54,3 år för män. Mellan 2012 och 2017 har medellivslängden både vid 30 och 65 års ålder ökat mest för de med eftergymnasial utbildning och minst för de med förgymnasial utbildning, se tabell 1. Skillnaden mellan dessa grupper har vid 30 års ålder ökat från 5,2 till 6,0 år för kvinnor och från 5,0 till 6,0 år för män.

Återstående medellivslängd vid 30 och 65 års ålder efter utbildningsnivå, kön och år. Antal återstående år
UtbildningsnivåKvinnorMän
 20122017Föränd-
ring
20122017Föränd-
ring
Vid 30 år            
Förgymnasial 51,2 51,0 ‑0,2 48,3 48,3 0,0
Gymnasial 54,1 54,5 0,4 50,9 51,5 0,6
Eftergymnasial 56,4 57,0 0,6 53,3 54,3 1,0
Totalt 54,0 54,6 0,6 50,8 51,5 0,7
Vid 65 år            
Förgymnasial 20,2 20,3 0,1 17,7 18,1 0,4
Gymnasial 21,3 21,5 0,2 18,7 19,3 0,6
Eftergymnasial 22,9 23,3 0,4 20,2 20,9 0,7
Totalt 21,0 21,5 0,5 18,5 19,2 0,7

Statistiken i tabellen avser personer födda i Sverige.

Statistiska centralbyrån har uppdaterat statistiken om återstående medellivslängd efter utbildningsnivå. Nu publiceras hela livslängdstabeller och fler grupper ingår i redovisningen, bland annat utrikes födda, sammanboende och ensamstående. Livslängdstabeller efter utbildningsnivå publiceras nu även i femårsperioder efter län.

Utbildning har minst betydelse för män som är sammanboende

Under senare år är det möjligt att göra livslängdsberäkningar efter hushållstyp. Levnadsomständigheterna kan exempelvis vara väsentligt olika för ensamstående och sammanboende vilket i sin tur påverkar livslängden på olika sätt beroende på kön och utbildningsnivå.

Det finns tydliga skillnader i återstående medellivslängd vid 65 års ålder för kvinnor och män med olika utbildningsnivå oberoende av hushållstyp. Sammanboende har också högre medellivslängd än ensamstående och övriga hushåll inom var och en av de olika utbildningsnivåerna. Skillnader i återstående medellivslängd mellan utbildningsnivåerna är mindre bland sammanboende än bland ensam-stående och övriga hushåll, särskilt för män. Sammanboende män med en förgymnasial utbildning har drygt 1 års högre medellivslängd än ensamstående män med eftergymnasial utbildning.

Återstående medellivslängd vid 65 års ålder efter kön, hushållstyp och utbildningsnivå 2017

Diagram: Återstående medellivslängd vid 65 års ålder efter kön, hushållstyp och utbildningsnivå 2017

Statistiken i diagrammet avser personer födda i Sverige. Övriga hushåll kan bland annat vara syskonhushåll eller flerpersonshushåll som bland annat äldreboenden.

Liten förändring av medellivslängden för ensamstående med högst gymnasieutbildning

Vid 65 års ålder är skillnader i återstående medellivslängd ungefär lika stora eller större efter både utbildningsnivå och hushållstyp jämfört med skillnader mellan kö¬nen. Skillnader mellan könen har minskat över tid, medan skillnader mellan grupper med olika utbildningsnivå fortsätter att öka. Men utvecklingen för grupper med olika utbildningsnivå varierar beroende på hushållstyp. Under perioden 2012–2017 har medellivslängden ökat mest för gruppen med eftergymnasial utbildning som också var sammanboende. Även för de med gymnasieutbildning och förgymnasial utbildning som var sammanboende ökade medellivslängden under perioden. Efter 2014–2015 syns däremot ingen ökning av antalet återstående år för grupper som var ensamstående. För ensamstående med en gymnasieutbildning var antalet återstående år ungefär samma 2016–2017 som 2012–2013, och för ensamstående med förgymnasial utbildning hade antalet återstående år till och med minskat något.

De senaste årens utveckling tyder på ökade sociala skillnader i medellivslängdens förändring vid 65 års ålder. Den grupp som hade högst medellivslängd vid 65 års ålder i början av perioden 2012–2017, sammanboende med eftergymnasial utbildning, har haft störst ökning av medellivslängden, från 21,9 till 22,7 år, och den grupp som hade lägst medellivslängd har haft en minskad medellivslängd från 17,8 till 17,5 år. Skillnaden mellan grupperna med högst och lägst medellivslängd har därmed ökat från 4,1 år 2012 till 5,2 år 2017.

Förändring av antalet återstående år vid 65 års ålder 2012–2013 till 2016–2017 efter hushållstyp och utbildningsnivå

Diagram: Förändring av antalet återstående år vid 65 års ålder 2012–2013 till 2016–2017 efter hushållstyp och utbildningsnivå

Båda könen sammantaget, tvååriga glidande medelvärden. Statistiken i diagrammet avser personer födda i Sverige.

Återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter län och utbildningsnivå 2013–2017

Diagram: Återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter län och utbildningsnivå 2013–2017

Statistiken i diagrammet avser personer födda i Sverige, båda könen sammantaget. Förklaring län: 01 Stockholms län, 03 Uppsala län, 04 Södermanlands län, 05 Östergötlands län, 06 Jönköpings län, 07 Kronobergs län, 08 Kalmar län, 09 Gotlands län, 10 Blekinge län, 12 Skåne län, 13 Hallands län, 14 Västra Götalands län, 17 Värmlands län, 18 Örebro län, 19 Västmanlands län, 20 Dalarnas län, 21 Gävleborgs län, 22 Västernorrlands län, 23 Jämtlands län, 24 Västerbottens län, 25 Norrbottens län.

I alla län finns skillnader i medellivslängd mellan utbildningsnivåer

Vid 30 års ålder finns i samtliga län skillnader i antalet återstående år mellan grupper med olika utbildningsnivå vilket gäller på samma sätt för både kvinnor och män.

Det finns en viss variation i antalet återstående år vid 30 års ålder mellan länen. Variationen mellan länen är störst i gruppen med en förgymnasial utbildning, något mindre för gymnasieutbildade och minst för de med eftergymnasial utbildning. I gruppen med en förgymnasial utbildning har de som bor i Hallands län högst antal återstående år, 51,3, och de som bor i Västernorrlands län har lägst antal återstående år, 47,9. Bland gymnasieutbildade är det de som bor i Kronobergs län som har högst antal återstående år, 54,1, och de som bor i Västernorrlands län har lägst, 51,8 år. För gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå är antalet återstående år högst i Jönköpings län, 55,9 år. Även i denna grupp är det de som bor i Västernorrlands län som har lägst antal återstående år, 54,2.

Oklar betydelse av minskad andel med förgymnasial utbildning

En orsak som ofta nämns till ökade skillnader i återstående medellivslängd mellan grupper med olika utbildningsnivå, och särskilt till att gruppen med förgymnasial utbildningsnivå halkar efter grupper med en högre utbildningsnivå, är att andelen av befolkningen med enbart en förgymnasial utbildningsnivå minskar i alla åldrar. Det kan innebära att en allt högre andel av gruppen med förgymnasial utbildning har en sämre hälsa. Ett test av detta är att se på skillnader i återstående medellivslängd mellan län för de som har en förgymnasial utbildning. En variation i medellivslängd mellan län bland de som har en förgymnasial utbildningsnivå skulle då kunna förklaras av hur stor gruppens andel är av länets befolkning. En högre andel med förgymnasial utbildning i ett län skulle då uppvisa en relativt sett högre medellivslängd i gruppen med förgymnasial utbildning än om andelen med förgymnasial utbildningsnivå i länet är låg.

En jämförelse av länens variation i andelen med förgymnasial utbildningsnivå och antalet återstående år vid 30 års ålder för de med förgymnasial utbildning visar dock inget samband alls för kvinnor, men ett svagt samband för män. Det tyder troligen på att det finns fler faktorer, än just gruppens storlek i befolkningen, som bidrar till att medellivslängden för en grupp varierar mellan län och över tid. Exempel på sådana faktorer är skillnader i beteenden, inkomster, sociala nätverk och vårdresultat.

Samband mellan antal återstående år vid 30 års ålder i länet och andelen med förgymnasial utbildningsnivå i länets befolkning, 2013–2017

Diagram: Samband mellan antal återstående år vid 30 års ålder i länet och andelen med förgymnasial utbildningsnivå i länets befolkning, 2013–2017

Befolkningen född i Sverige 30 år och äldre med enbart en förgymnasial utbildningsnivå. Befolkningsandelen kommer från livslängdstabellernas uppgift om medelfolkmängd summerat för alla åldrar per kön och län.

Definitioner och förklaringar

Information om statistikens kvalitet, framställningssätt med mera

I livslängdstabellerna finns samtliga uppgifter redovisade, som medelfolkmängd, antal döda, dödsrisker, antal kvarlevande vid olika åldrar av de 100 000 personer i 30 års ålder som utgör standardpopulation i beräkningen samt antal återstående år vid olika åldrar.

Det finns tre tabeller med olika redovisningsgrupper:

  • Utbildningsnivå, födelseregion (Sverige, utrikes), kön, år och ålder
  • Utbildningsnivå, hushållstyp (ensamstående, sammanboende, övriga hushåll), kön, år och ålder (avgränsad till befolkningen född i Sverige)
  • Utbildningsnivå, län, kön, femårsperiod och ålder (avgränsad till befolkningen född i Sverige)

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Prognosinstitutet

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm
E-post
demografi@scb.se

Förfrågningar

Örjan Hemström

Telefon
010-479 49 97
E-post
orjan.hemstrom@scb.se