Till innehåll på sidan

Demografisk analys: Tid mellan barnen – hur lång tid väntar föräldrar innan de får sitt andra barn?

Kvinnor får barn tätare i dag än på 1970-talet

Statistiknyhet från SCB 2017-11-17 9.30

I början på 2000-talet gick det vanligtvis tre år mellan första och andra barnet jämfört med nästan fyra år i mitten av 1970-talet. Tiden mellan barnen skiljer sig åt mellan mammor med olika utbildningsnivå och ålder samt mellan inrikes och utrikes födda mammor.

Under de senaste årtiondena har kvinnor och män fått sitt första barn i allt äldre åldrar. I dag är den genomsnittliga förstagångsmamman 29 år och förstagångspappan drygt 31 år. Innebär senareläggningen av barnafödandet att föräldrar får barn allt tätare för att hinna att få fler än ett barn? I SCB:s nya rapport Tid mellan barnen beskrivs hur lång tid föräldrar väntar med att få ytterligare ett barn efter första eller andra barnet. I rapporten beskrivs utvecklingen från 1970 fram till i dag.

Studien fokuserar på kvinnor födda i Sverige men även på män och utrikes födda kvinnor. Kvinnor och män väntar ungefär lika länge innan de får ett andra barn. Utrikes födda kvinnor har i allmänhet väntat längre med att få ett andra barn än inrikes födda kvinnor. Exempelvis var 48 månader mediantiden mellan första och andra barnet hos kvinnor födda i ett annat europeiskt land som fått sitt första barn 2012. Motsvarande tid var 36 månader bland inrikes födda kvinnor. Enbart utrikes födda kvinnor som fått sitt första barn efter invandring till Sverige ingår i studien.

Upp- och nedgångar i tid mellan barnen

Tiden mellan första och andra barnet var längst bland kvinnor som fick sitt första barn år 1974–75, då dröjde det 46 månader innan hälften av mammorna fått ett andra barn. Kortast var tiden bland kvinnor som fick sitt första barn år 1988–90, omkring 32 månader. Under 1990-talet var tiden mellan barnen något längre. Lågkonjunkturen som rådde då kan vara en förklaring eftersom den innebar att speciellt yngre kvinnor och män fick svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och allt fler började studera och sköt barnafödandet på framtiden. Sedan början på 2000-talet har tiden mellan första och andra barnet varit ungefär 36 månader.

Hur lång tid mammor väntar med att få ett barn till efter sitt första barn, 1970-2012

Mediantid mellan första och andra barnets födelse efter första barnets födelseår. Kvinnor födda i Sverige
Diagram

Äldre mammor får barn tätare än förut

Tidigare hade mammor som fick sitt första barn vid 35 års ålder längre tid mellan barnen jämfört med yngre mammor. Idag väntar kvinnor som får sitt första barn runt 25, 30 eller 35 års ålder ungefär lika lång tid med att få sitt andra barn, omkring 3 år. Att det nu är en kortare tid mellan barnen bland de som blev mammor vid 35 års ålder medför att fler hinner att få ett andra barn även om barnafödandet påbörjas senare.

Tätare mellan barnen för eftergymnasialt utbildade

Under 2000-talet har kvinnor med eftergymnasial utbildning fått barn något tätare än kvinnor med högst gymnasieutbildning. Exempelvis väntade kvinnor med minst treårig eftergymnasial utbildning som fick sitt första barn år 2012 och då var 29–30 år omkring 33 månader innan de fick sitt andra barn. Bland kvinnor med högst gymnasieutbildning var motsvarande tid mellan barnen 39 månader.

Tid mellan första och andra barnets födelse efter mammans utbildningsnivå

Mediantid. Mammans utbildningsnivå vid första barnets födelse. Kvinnor födda i Sverige som fått sitt första barn vid 29–30 års ålder
Diagram

 

Definitioner och förklaringar

Mediantiden mellan första och andra barnets födelse visar hur lång tid som gått innan hälften av förstagångsmammorna fått ett andra barn. Uppgifterna avser barn födda i Sverige till och med 2016.

Publikation

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Prognosinstitutet

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm
E-post
demografi@scb.se

Förfrågningar

Vitor Miranda

Telefon
010-479 43 44
E-post
vitor.miranda@scb.se