Handelsbalansen gav ett överskott på 29 miljarder kronor vilket är oförändrat jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Både exporten och importen ökade med 37 miljarder kronor mot första kvartalet föregående år. Merchanting som är en del i handelsbalansen bidrog med ett överskott på 22 miljarder kronor vilket är 4 miljarder kronor högre än motsvarande kvartal föregående år.

Försvagad tjänstebalans

Tjänstebalansen gav ett överskott på 9 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på 17 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år. Överskottet i finansiella tjänster och nyttjande av immateriella rättigheter minskade vilket bidrog till det minskade överskottet i tjänstebalansen.

Tjänsteexporten uppgick till 143 miljarder kronor och ökade med 3 miljarder kronor medan tjänsteimporten uppgick till 134 miljarder kronor och ökade med 11 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Export av transporttjänster, övriga affärstjänster och tele-, data och informationstjänster ökade mest bland tjänsteslagen medan export av nyttjande av immateriella rättigheter minskade mest i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år.

Import av finansiella tjänster, tele-, data- och informationstjänster samt övriga affärstjänster ökade mest bland tjänsteslagen i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år.

Ökat överskott i primärinkomsten

Primärinkomster visade ett överskott på 33 miljarder kronor under kvartalet vilket gav en ökning med knappt 5 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Löner gav ett överskott på 3 miljarder kronor medan kapitalavkastningen gav ett överskott på 29 miljarder kronor.

Avkastning på direktinvesteringar bidrog med ett överskott på 18 miljarder, vilket är en marginell ökning jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Avkastning på portföljinvesteringar gav ett överskott på 11 miljarder kronor, en ökning med 7 miljarder kronor jämfört med första kvartalet föregående år. Aktieutdelningar från utlandet ökade med knappt 4 miljarder kronor medan räntebetalningar till utlandet minskade med drygt 3 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Sekundärinkomster gav ett underskott på 23 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 21 miljarder motsvarande kvartal föregående år.

Kapitalinflöde i finansiella balansen

Den finansiella balansen gav ett kapitalinflöde på 110 miljarder kronor. Portföljinvesteringar, direktinvesteringar, finansiella derivat och valutareserven gav kapitalinflöden medan övriga investeringar gav kapitalutflöden under första kvartalet 2017.

Direktinvesteringar gav ett kapitalinflöde på 0,3 miljarder kronor. Svenska direktinvesteringar i utlandet ökade med 38 miljarder kronor samtidigt som utländska direktinvesteringar i Sverige ökade med motsvarande belopp vilket ledde till ett lågt kapitalinflöde på nettobasis.

Transaktioner i portföljinvesteringar gav ett kapitalinflöde på 111 miljarder kronor. Utländska placerare ökade sina portföljinvesteringar i Sverige med 156 miljarder kronor medan svenska placerare ökade sina portföljinvesteringar i utlandet med 46 miljarder kronor.

Svenska investerare minskade sitt innehav i utländska räntebärande värdepapper med 12 miljarder kronor, varav innehavet i långa räntebärande värdepapper stod för den största minskningen. Innehaven i utländska aktier och fonder ökade med 58 miljarder kronor under kvartalet där aktier stod för merparten av ökningen med 52 miljarder kronor.

Utländska investerares innehav i svenska räntebärande värdepapper ökade med 162 miljarder kronor, innehavet i långa och korta räntebärande värdepapper ökade med 95 respektive 67 miljarder kronor. Bostadspapper stod för den största ökningen av långa räntebärande värdepapper med 61 miljarder kronor. Ökningen av korta räntebärande värdepapper beror främst på att utlandet köper korta bankpapper.

Övriga investeringar gav ett kapitalutflöde på 28 miljarder kronor. Svenska övriga investeringar i utlandet ökade med 478 miljarder kronor medan utländska övriga investeringar i Sverige ökade med 450 miljarder kronor.

Valutareserven och finansiella derivat gav ett kapitalinflöde under första kvartalet 2017, med 8 respektive 19 miljarder kronor.

Minskad nettotillgång i utlandsställningen

Sveriges utlandsställning visade en nettotillgång mot utlandet på 500 miljarder kronor vid utgången av första kvartalet 2017. Detta var en minskning från föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 693 miljarder kronor.

Direktinvesteringar var den del som bidrog mest till nettotillgångsminskningen under kvartalet genom en minskning av tillgångarna i utlandet. Nettotillgångar minskade även i portföljinvesteringar, finansiella derivat och valutareserven medan de ökade i övriga investeringar.

Sveriges största nettotillgångar mot utlandet finns inom direktinvesteringar, övriga investeringar och valutareserven. Sveriges största nettoskulder finns i räntebärande värdepapper inom portföljinvesteringar.

Revideringar

Vid sammanställning av betalningsbalansen och utlandsställningen används vissa preliminära uppgifter. Statistiken kommer att revideras i takt med att statistiken uppdateras med mer definitiva siffror.

I samband med publiceringen av första kvartalet 2017 har tidserien för betalningsbalansen och utlandsställningen reviderats från kv1 2016.

I tabellen Revideringar inom betalningsbalans, 2016kv1-2016kv4, finns storlek samt beskrivning av revideringarna inom betalningsbalansen efter kontopost.

Revideringar inom betalningsbalans

I tabellen Revideringar inom utlandsställningen, 2016kv1-2016kv4, finns storlek samt beskrivning av revideringarna inom utlandsställningen efter tillgångar/skulder och kontopost.

Revideringar inom utlandsställningen

En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i rapporten Betalningsbalansen 2016

Betalningsbalansen för andra kvartalet 2017 publiceras 2017-09-01 klockan 09.30.