Handelsbalansen gav ett överskott på 35 miljarder kronor vilket är en ökning jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Även detta kvartal fortsatte både exporten och importen att öka jämfört med samma period föregående år. Exporten steg dock betydligt mer än importen.

Försvagad tjänstebalans

Tjänstebalansen gav ett överskott på 20 miljarder kronor och till skillnad från handelsbalansen minskade istället tjänstebalansen från föregående år. Posterna finansiella tjänster samt datatjänster minskade vilka framförallt bidrog till det minskade överskottet i tjänstebalansen.

Tjänsteexporten uppgick till 159 miljarder kronor och ökade med 7 miljarder kronor medan tjänsteimporten uppgick till 139 miljarder kronor och ökade med 10 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Export av forsknings- och utvecklingstjänster samt nyttjande av immateriella rättigheter ökade mest bland tjänsteslagen medan export av finansiella tjänster minskade mest i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år.

Import av finansiella tjänster samt datatjänster ökade mest bland tjänsteslagen i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år.

Lägre avkastning på svenska värdepapper

Primärinkomster visade ett underskott om 5 miljarder kronor under kvartalet vilket gav en minskning av underskottet med drygt 9 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Löner gav ett överskott på nästan 4 miljarder kronor medan kapitalavkastningen gav ett underskott på 9 miljarder kronor.

Avkastning på direktinvesteringar bidrog med ett överskott på 18 miljarder, vilket är en marginell ökning jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Avkastning på portföljinvesteringar gav ett underskott på 27 miljarder kronor, en minskning av underskottet med drygt 8 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Minskningen i underskottet beror främst på lägre aktieutdelningar på svenska aktier vilka minskade med 7 miljarder kronor men även en nedgång i ränta på svenska räntebärande värdepapper.

Sekundärinkomster gav ett underskott på 11 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 7 miljarder motsvarande kvartal föregående år.

Kapitalutflöde i finansiella balansen

Den finansiella balansen gav ett kapitalutflöde på 170 miljarder kronor netto. Direktinvesteringar, portföljinvesteringar, övriga investeringar och valutareserven gav kapitalutflöden medan finansiella derivat gav ett kapitalinflöde under andra kvartalet 2017.

Direktinvesteringar gav ett kapitalutflöde på 82 miljarder kronor. Svenska direktinvesteringar i utlandet ökade med 110 miljarder kronor medan utländska direktinvesteringar i Sverige ökade med 28 miljarder kronor.

Portföljinvesteringar gav ett kapitalutflöde på 46 miljarder kronor netto. Utländska placerare ökade sina portföljinvesteringar i Sverige med 3 miljarder kronor medan svenska placerare ökade sina portföljinvesteringar i utlandet med 49 miljarder kronor.

Svenska investerare minskade sitt innehav i utländska räntebärande värdepapper med 20 miljarder kronor, varav innehavet i långa räntebärande värdepapper stod för den största minskningen. Innehaven i utländska aktier och fonder ökade med 69 miljarder kronor under kvartalet där aktier stod för merparten av ökningen med 45 miljarder kronor.

Utländska investerares innehav i svenska räntebärande värdepapper minskade med 12 miljarder kronor. Utlandets innehav i långa värdepapper minskade med 19 miljarder kronor medan innehavet i korta räntebärande ökade med 8 miljarder kronor. Långa räntebärande värdepapper emitterade av icke finansiella företag stod för den största minskningen motsvarande 12 miljarder kronor. Ökningen av korta räntebärande värdepapper beror främst på att utlandet köper korta bankpapper.

Övriga investeringar gav ett kapitalutflöde på 49 miljarder kronor netto. Övriga investeringar i utlandet minskade med 155 miljarder kronor medan utländska övriga investeringar i Sverige minskade med 204 miljarder kronor.

Valutareserven gav ett kapitalutflöde på 4 miljarder kronor under andra kvartalet. Finansiella derivat gav ett kapitalinflöde på 12 miljarder kronor.

Ökad nettotillgång i utlandsställningen

Sveriges utlandsställning visade en nettotillgång mot utlandet på 470 miljarder kronor vid utgången av andra kvartalet 2017. Detta var en ökning från föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 378 miljarder kronor.

Direktinvesteringar bidrog mest till ökningen av nettotillgångar genom en ökning av tillgångarna i utlandet samtidigt som utlandet minskade sina tillgångar i Sverige. Till tillgångsökningen bidrog även övriga investeringar genom en minskning av skulderna gentemot utlandet. Nettotillgångar ökade även i portföljinvesteringar om än i mindre utsträckning. Innehaven i räntebärande värdepapper ökade medan innehaven i aktier och fonder minskade netto. Tillgångar såväl som skulder i finansiella derivat minskade vilket ledde till en minskning av nettotillgångarna. Även valutareserven minskade.

Sveriges största nettotillgångar mot utlandet finns inom direktinvesteringar, övriga investeringar och valutareserven. Sveriges största nettoskulder finns i räntebärande värdepapper inom portföljinvesteringar.

Betalningsbalansen för tredje kvartalet 2017 publiceras 2017-12-01 klockan 09.30.