Handelsbalansen gav ett överskott på 25 miljarder kronor vilket är oförändrat jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Exporten ökade med 22 miljarder kronor och importen med 21 miljarder kronor mot fjärde kvartalet föregående år.

Merchanting som ingår som en del i handelsbalansen bidrog med ett överskott på 24 miljarder kronor och ligger i nivå med motsvarande kvartal föregående år. Merchanting är den försäljningsmarginal som uppstår när svenska företag köper varor i utlandet och säljer dem vidare till ett annat land utan att varorna importeras till Sverige.

Förstärkt tjänstebalans

Tjänstebalansen gav ett överskott på 30 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett överskott på 25 miljarder kronor motsvarande kvartal föregående år. Det var framförallt minskad tjänsteimport av nyttjande av immateriella rättigheter som bidrog till det ökade överskottet.

Tjänsteexporten uppgick till 169 miljarder kronor och var på samma nivå som motsvarande kvartal föregående år. Tjänsteimporten uppgick till 139 miljarder kronor och minskade med 4 miljarder jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Export av övriga affärstjänster och resor ökade i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år medan export av nyttjande av immateriella rättigheter och finansiella tjänster minskade.

Import av övriga affärstjänster och tele-, data- och informationstjänster ökade medan nyttjande av immateriella rättigheter och resor minskade jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Fortsatt ökat överskott i primärinkomsten

Primärinkomster visade ett överskott på 23 miljarder kronor under kvartalet vilket var på samma nivå som motsvarande kvartal föregående år. Löner gav ett överskott på 3 miljarder kronor medan kapitalavkastningen gav ett överskott på 20 miljarder kronor.

Avkastningen på direktinvesteringar bidrog med ett överskott på 18 miljarder kronor och det har inte skett någon anmärkningsvärd förändring jämfört med föregående kvartal.

Avkastningen på portföljinvesteringar bidrog under kvartalet med ett överskott på 1 miljard kronor, en ökning jämfört med fjärde kvartalet 2015. Räntebetalningar till utlandet minskade med drygt 4 miljarder kronor medan aktieutdelningar från utlandet ökade med knappt 2 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Sekundärinkomster gav ett underskott på 13 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett underskott på 22 miljarder motsvarande kvartal föregående år. Minskningen i underskottet berodde främst på kreditering av EU-moms som bokfördes under fjärde kvartalet. Detta var en engångsföreteelse och berodde på omperiodisering av återbetalningar. Kapitalbalansen gav ett underskott på 2 miljarder kronor.

Kapitalutflöde i finansiella balansen

Den finansiella balansen gav ett kapitalutflöde på 21 miljarder kronor. Direktinvesteringar, övriga investeringar och finansiella derivat gav kapitalutflöden medan portföljinvesteringar och valutareserven gav kapitalinflöden.

Direktinvesteringar gav ett kapitalutflöde på 33 miljarder kronor. Svenska direktinvesteringar i utlandet ökade med 44 miljarder kronor samtidigt som utländska direktinvesteringar i Sverige ökade med 11 miljarder kronor. Eget kapital på svenska direktinvesteringar i utlandet minskade med 11 miljarder kronor.

Transaktioner i portföljinvesteringar gav ett kapitalinflöde på 48 miljarder kronor. Utländska placerare minskade sina portföljinvesteringar i Sverige med 18 miljarder kronor medan svenska placerare minskade sina portföljinvesteringar i utlandet med 66 miljarder kronor.

Svenska investerare minskade sitt innehav i utländska räntebärande värdepapper med 41 miljard kronor, varav innehavet i långa räntebärande värdepapper stod för den största minskningen motsvarande 34 miljarder kronor. Innehaven i utländska aktier minskade med 54 miljarder kronor under kvartalet där nettoförsäljning av brittiska aktier bidrog mest. Samtidigt ökade investeringarna i utländska fonder med 29 miljarder kronor.

Utländska investerares innehav i svenska korta räntebärande värdepapper minskade med 47 miljarder kronor varav korta räntebärande värdepapper utgivna av banker minskade mest. Minskningen motverkades av ett ökat innehav i svenska långa räntebärande värdepapper motsvarande 26 miljarder kronor där bostadsobligationer stod för den största ökningen. Utländska investerare nettoköpte svenska aktier för 5 miljarder kronor och nettosålde svenska fonder för 1 miljard kronor.

Övriga investeringar gav ett kapitalutflöde på 36 miljarder kronor. Svenska övriga investeringar i utlandet minskade med 130 miljarder kronor medan utländska övriga investeringar i Sverige minskade med 166 miljarder kronor.

Valutareserven gav ett kapitalinflöde på 2 miljarder kronor och finansiella derivat gav ett kapitalutflöde på drygt 2 miljarder kronor.

Ökad nettotillgång i utlandsställningen

Vid utgången av fjärde kvartalet 2016 visade Sveriges utlandsställning en nettotillgång mot utlandet på 730 miljarder kronor. Det är en ökning från föregående kvartal då nettotillgången uppgick till 484 miljarder kronor.

Sveriges största nettotillgångar mot utlandet finns inom direktinvesteringar, övriga investeringar och valutareserven. Sveriges största nettoskulder finns i räntebärande värdepapper inom portföljinvesteringar.

Portföljinvesteringar var den del som bidrog mest till nettotillgångsökningen genom en minskning men bidrog positivt till utlandsställningen, främst genom en minskning av utestående svenska räntebärande värdepapper som ägs av utlandet.

Revideringar

Vid sammanställning av betalningsbalansen och utlandsställningen används vissa preliminära uppgifter. Statistiken kommer att revideras i takt med att statistiken uppdateras med mer definitiva siffror.

I samband med publiceringen av fjärde kvartalet 2016 har tidserien för betalningsbalansen och utlandställningen revideras från år 2013.

I tabellen Revideringar inom betalningsbalans 2013kv1–2016kv3, finns storlek samt beskrivning av revideringarna inom betalningsbalansen efter kontopost.

I tabellen Revideringar inom utlandställningen 2013kv1–2016kv3, finns storlek samt beskrivning av revideringarna inom utlandställningen efter tillgångar/skulder och kontopost.

En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i rapporten Betalningsbalansen 2016

Betalningsbalansen för första kvartalet 2017 publiceras 2017-06-02 klockan 09.30.