Till innehåll på sidan

Allmänna val, valdeltagandeundersökningen:

Stora skillnader i valdeltagande efter utbildningsnivå

Statistiknyhet från SCB 2015-05-29 9.30

Valdeltagandet ökade i 2014 års val, men det ökade inte i alla delar av landet och det finns fortfarande stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Bland annat är andelen röstande betydligt större bland högutbildade, i synnerhet i EU-valet.

År 2014 var första gången val till Europaparlament, riksdag, landstings- och kommunfullmäktige hölls under samma kalenderår. I riksdagsvalet ökade valdeltagandet med 1,2 procentenheter till 85,8 procent. Det är tredje riksdagsvalet i rad som andelen röstande ökar. Motsvarande ökningar i valen till landstings- och kommunfullmäktige var totalt sett 1,4 respektive 1,2 procentenheter. I valet till Europaparlamentet ökade valdeltagandet med 5,5 procentenheter till 51,1 procent. Det var första gången som över hälften av de röstberättigade röstade i ett svenskt EU-val.

Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av regeringen analyserat valdeltagandet i 2014 års val. Analyserna visar bland annat att andelen röstande varierar betydligt mellan olika delar av landet. I riksdagsvalet 2014 var valdeltagandet drygt 22 procentenheter högre i Lomma än i Haparanda. På valdistriktsnivå var skillnaderna än större. Totalt sett fanns 5 837 valdistrikt i 2014 års EU- och riksdagsval.

I EU-valet var det 92 distrikt där andelen röstande understeg 30 procent. Samtidigt fanns det ett distrikt som hade över 80 procents valdeltagande. I riksdagsvalet fanns 3 distrikt där färre än hälften röstade, samtidigt som 592 distrikt hade ett valdeltagande som översteg 90 procent. I både EU- och riksdagsvalet var deltagandet framför allt lågt i de distrikt som hade en stor andel utrikes födda bland de röstberättigade.

Högre valdeltagande bland högutbildade

I 2014 års val fanns även betydande skillnader i valdeltagande mellan olika befolkningsgrupper. I riksdagsvalet 2014 röstade 94 procent bland dem med eftergymnasial utbildning, 87 procent bland dem med gymnasial och 79 procent bland dem med förgymnasial utbildning (avser åldersgruppen 18-74 år). I EU-valet var andelen röstande nästan dubbelt så stor bland dem med eftergymnasial utbildning som bland dem med förgymnasial, 71 jämfört med 38 procent. Bland dem med gymnasial utbildning röstade 45 procent. I EU-val har skillnaderna efter utbildningsnivå dessutom vuxit i takt med att valdeltagandet har ökat.

Valdeltagande i EU- och riksdagsval 2014, 18–74 år efter utbildningsnivå. Procent

Diagram

Källa: SCB:s valstatistik

Stora skillnader inom gruppen förstagångsväljare

Bland förstagångsväljare röstade 83 procent i riksdagsvalet 2014. Det är visserligen 5 procentenheter lägre än i övriga åldrar, men den skillnaden var mer än dubbelt så stor i 2002 års val. Jämfört med 2010 ökade valdeltagandet bland förstagångsväljare med 2 procentenheter 2014. Samtidigt går det att inom gruppen förstagångsväljare hitta stora skillnader när det kommer till benägenheten att rösta. Valdeltagande är betydligt högre bland de förstagångsväljare som går eller har gått ett studieförberedande program i gymnasieskolan än bland dem som går eller har gått ett yrkesförberedande. I riksdagsvalet 2014 röstade 91procent i den förra gruppen och 83 procent i den senare, vilket alltså innebär en skillnad på 8 procentenheter. I EU-valet var motsvarande skillnad hela 20 procentenheter (60 jämfört med 40 procent). Det finns också tydliga skillnader i deltagande bland förstagångsväljare beroende på föräldrarnas utbildningsnivå och efter svensk och utländsk bakgrund.

Mer jämlikt valdeltagande men inte i EU-val

I de senaste tre riksdagsvalen har andelen röstande ökat. Den ökningen har främst skett i de grupper som har en jämförelsevis liten andel röstande, vilket har inneburit att valdeltagande blivit mer jämlikt. Samtidigt bör det poängteras att vissa skillnader är större i dag än de var i början av 1990-talet. Det gäller bland annat skillnader i valdeltagande efter inkomst och framför allt utbildningsnivå.

Det generella mönstret är att minskningar av valdeltagandet leder till ökade skillnader mellan grupper, medan ökningar av valdeltagandet leder till minskade skillnader. De svenska EU-valen avviker dock från det mönstret. Den kraftiga uppgång i valdeltagande som har ägt rum i de senaste två EU-valen har inte inneburit att skillnader i valdeltagande mellan olika grupper minskat på samma sätt som i riksdagsval. När det gäller andelen röstande efter utbildningsnivå har avstånden tvärtom ökat.

Om undersökningen

Den 11 september 2014 gav regeringen SCB i uppdrag (Ju2014/5631/D) att genomföra en studie med syfte att analysera valdeltagandet i 2014 års val. Rapporten Vilka valde att välja? Deltagandet i valen 2014 utgör SCB:s redovisning av denna studie.

Definitioner och förklaringar

I jämförelserna av valdeltagande i olika befolkningsgrupper avses svenska medborgare folkbokförda i Sverige. Redovisningarna efter utbildningsnivå avser åldersgruppen 18–74 år. Med förstagångsväljare avses personer som har uppnått rösträttsålder efter riksdagsvalet 2010.

Publikation

Nästa publiceringstillfälle

Partisympatiundersökningen (PSU) avseende maj 2015 publiceras 2015-06-03 09.30.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för demokratistatistik

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna
fax 08-506 947 72

Förfrågningar

Richard Öhrvall

Telefon
010-479 41 58
E-post
richard.ohrvall@scb.se