Även vid folkomröstningarna 1980, 1994 och 2003, liksom vid Europaparlamentsvalen sedan 1995 har valdel­tagande­undersökningar genomförts. Uppgifter om valdel­tagande hämtas från vallängderna.

Varför undersöker vi valen?

Det huvudsakliga syftet med valdel­tagande­undersökningen är att öka kunskapen om hur den svenska demokratin fungerar. Valdel­tagandet är ett centralt mått på tillståndet för den representativa demokratin. Under­sökningens resultatet utgör ett väsentligt underlag för debatten kring inflytande- och demokrati­frågor i Sverige. Resultaten används i vetenskaplig forskning samt av media, organisationer, myndigheter och den politiskt intresserade allmänheten.

Hur genomförs undersökningarna?

Underlaget till statistiken inhämtas huvud­sakligen genom att SCB sänder läns­styrelserna underlag i form av listor på urvals­personer. Läns­styrelserna går igenom de avprickade röst­längderna och markerar om personen röstat eller ej vid de olika valen.

I början genomfördes totalunder­sökningar, men från och med 40‑talet baseras under­sökningarna på urval. Sedan valet 1964 används urval från SCB:s arbets­krafts­undersökningar (AKU) för att på så vis få uppgifter om syssel­sättning, fack­till­hörighet etc. Dessutom hämtas uppgifter från SCB:s befolknings­register och utbildnings­register. Sedan 1976, då utländska medborgare i Sverige för första gången fick rösta vid val till landstings‑ och kommun­fullmäktige, har SCB även gjort undersökningar av valdel­tagandet i denna grupp.

Eftersom uppgifterna om valdel­tagande hämtas från röst­längderna finns det inte någon osäkerhet kring huruvida personerna i urvalet deltagit i valet eller inte. Däremot finns en viss osäkerhet i beräkningarna, eftersom under­sökningen baseras på ett urval av de röstberättigade.

Är resultaten jämförbara över tid?

Valdeltagandestudierna från de olika valen sedan 1960‑talet är i stort jämförbara. Från och med 1976 års val har varje skattning av valdel­tagande försetts med osäker­hetstal (halva konfidens­intervall). Fram till och med 1985 års val fanns en övre ålders­gräns på 74 år (dvs. valdel­tagande för personer 75 år eller äldre ingick inte i skatt­ningarna). Genom att göra ett fristående urvals­tillägg för personer över 75 år finns från och med 1988 års valdel­tagande­undersökning ingen övre åldersgräns.

Hur publiceras resultaten?

Resultaten från valdel­tagande­undersökningarna redovisas i SCB:s Statistiska meddelanden (serie Me), dels för svenska medborgare, dels för utländska medborgare med kommunal rösträtt. Samma tabeller redovisas även i Allmänna valen XXXX, del 4, special­undersökningar. Tidigare val (1994 och tidigare) redovisades dessa under­sökningar i serierna Be 36 och Be 37 samt i Allmänna valen XXXX del 3.

Undersökningar

Allmänna val, valdeltagande­undersökningen

Europaparlamentsval, valdeltagande­undersökningen

Folkomröstningar, valdeltagande­undersökningen