Till innehåll på sidan

Fakta om valundersökningen

Valundersökningen (ibland även benämnd "val­bete­ende­under­sök­ningen" eller "väljar­under­sök­ningen") är en urvals­under­sök­ning som genom­förts i sam­arbete mellan Statistiska centralbyrån (SCB) och Stats­veten­skap­liga institut­ionen vid Göteborgs universitet vid varje ordinarie riks­dags­val sedan 1956.

Även folk­omröst­ningarna 1957, 1980, 1994 och 2003, liksom Europa­parlaments­valen sedan 1995 ingår i mät­serien. Samtliga studier har gjorts med stora urval och med relativt små svars­bort­fall. Därmed utgör de svenska val­under­sök­ningarna, till­sammans med mot­svarande något äldre amerikanska under­sök­nings­serie, det bästa och mest omfattande materialet i hela världen för systematiska studier av väljar­beteende.

Varför undersöker vi valen?

Det huvudsakliga syftet med val­under­sök­ning­arna är att öka kunskapen om hur den svenska demokratin fungerar. Resultatet utgör ett väsentligt under­lag för debatten kring inflyt­ande‑ och demo­krati­frågor i Sverige. Riks­dagen bekostar under­sök­ning­arna och de är själv­fallet parti­politiskt neutrala. Resultaten av under­sök­ning­arna används inte enbart av den veten­skap­liga forsk­ningen. De upp­märk­sammas också av mass­media, de politiska partierna, organisa­tioner, myndig­heter och inte minst den politiskt intresserade allmänheten.

Hur genomförs undersökningarna?

Datainsamlingen genomförs i huvudsak genom besöks­intervjuer. Med start vid valet 1973 är under­sök­ning­arna i samband med riks­dags­val utformade som rullande två­stegs­paneler. Hälften av urvals­personerna intervjuades också vid före­gående riks­dags­val, den andra hälften kommer att intervjuas en andra gång vid det näst­kommande riks­dags­valet. Varje val­under­sök­ning omfattar också en mindre val­rörelse­panel för att möjlig­göra under­sök­ningar av väljar­rör­lighet och kampanj­effekter under val­spurten. Hälften av samtliga urvals­personer intervjuas före valet, andra hälften efter. De som intervjuas före valet får efter valet besvara en kort enkät. Urvalen har på senare tid omfattat mellan 3 000 och 4 000 personer.

Vid valundersökningar i samband med Europa­parla­ments­val och folk­omröst­ningar används inte samma panel­ansats, utan urvals­personerna intervjuas endast i samband med det aktuella valet. Under­sök­ning­arna i samband med Europa­parla­ments­val har varit rena efter­vals­under­sök­ningar och därmed inte inne­hållit någon val­rörelse­panel. Urvalen vid dessa under­sök­ningar har upp­gått till cirka 2 700 personer.

Uppläggningen i samband folkomröst­ningar har sett olika ut vid olika folk­om­röst­ningar. Vid den under­sök­ning som genom­fördes i samband med 2003 års folk­om­röst­ning intervjuades halva urvalet före valet och andra halvan efter. Urvalet var vid den under­sök­ningen av cirka 3 000 personer.

Är resultaten jämförbara över tid?

Valundersökningarna från de olika valen sedan 1956 är i vissa delar jämförbara. Frågornas utform­ning har varierat i viss utsträck­ning, men det finns en kärna av frågor som varit med lika­lydande hela eller en mycket lång del av tids­perioden. På senare år har intervju­frågorna i val­under­sök­ningen i vissa avseenden anpassats till det inter­nationella sam­arbetet Comparative Studies of Electoral Systems, vilket medför att det i många fall går att göra intern­ationella jämförelser.

Hur publiceras resultaten?

Resultaten från valunder­sökningar i samband med riks­dags­val redovisas i Allmänna valen XXXX, del 4, Specialundersökningar (ingår i Sveriges officiella statistik). Fram t.o.m. 1994 års val redovisades de i Allmänna valen XXXX, del 3.

Valundersökningar vid val till Europa­parla­mentet redovisas i publika­tionen Valet till Europa­parla­mentet XXXX. Resultat från under­sök­ningar i samband med folk­om­röst­ningar redovisas i publika­tioner som ges ut för respektive folk­om­röstning.

De forskare vid Statsvetenskapliga institut­ionen i Göteborg som är ansvariga för under­sök­ningen brukar dess­utom ge ut böcker som mer utförligt beskriver resultaten av val­under­sök­ning­arna. Dessa böcker ingår i SCB:s skrift­serie Val­under­sök­ningar. Det insamlade data­materialet bevaras i av­identi­fierad form hos Svensk Nationell Data­tjänst (SND) och används av forskare som underlag för veten­skap­liga skrifter.

Länkar