Till innehåll på sidan

Fakta om valdeltagandeundersökningen

SCB har genomfört valdeltagandeundersökningar vid alla allmänna val sedan rösträttsreformen år 1909.

Även vid folkomröstningarna 1980, 1994 och 2003, liksom vid Europaparlamentsvalen sedan 1995 har valdeltagandeundersökningar genomförts. Uppgifter om valdeltagande hämtas från vallängderna.

Varför undersöker vi valen?

Det huvudsakliga syftet med valdeltagandeundersökningen är att öka kunskapen om hur den svenska demokratin fungerar. Valdeltagandet är ett centralt mått på tillståndet för den representativa demokratin. Undersökningens resultatet utgör ett väsentligt underlag för debatten kring inflytande- och demokratifrågor i Sverige. Resultaten används i vetenskaplig forskning samt av media, organisationer, myndigheter och den politiskt intresserade allmänheten.

Hur genomförs undersökningarna?

Underlaget till statistiken inhämtas huvudsakligen genom att SCB sänder länsstyrelserna underlag i form av listor på urvalspersoner. Länsstyrelserna går igenom de avprickade röstlängderna och markerar om personen röstat eller ej vid de olika valen.

I början genomfördes totalundersökningar, men från och med 40-talet baseras undersökningarna på urval. Sedan valet 1964 används urval från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) för att på så vis få uppgifter om sysselsättning, facktillhörighet etc. Dessutom hämtas uppgifter från SCB:s befolkningsregister och utbildningsregister. Sedan 1976, då utländska medborgare i Sverige för första gången fick rösta vid val till landstings- och kommunfullmäktige, har SCB även gjort undersökningar av valdeltagandet i denna grupp.

Eftersom uppgifterna om valdeltagande hämtas från röstlängderna finns det inte någon osäkerhet kring huruvida personerna i urvalet deltagit i valet eller inte. Däremot finns en viss osäkerhet i beräkningarna, eftersom undersökningen baseras på ett urval av de röstberättigade.

Är resultaten jämförbara över tid?

Valdeltagandestudierna från de olika valen sedan 1960-talet är i stort jämförbara. Från och med 1976 års val har varje skattning av valdeltagande försetts med osäkerhetstal (halva konfidensintervall). Fram till och med 1985 års val fanns en övre åldersgräns på 74 år (dvs. valdeltagande för personer 75 år eller äldre ingick inte i skattningarna). Genom att göra ett fristående urvalstillägg för personer över 75 år finns från och med 1988 års valdeltagandeundersökning ingen övre åldersgräns.

Hur publiceras resultaten?

Resultaten från valdeltagandeundersökningarna redovisas i SCB:s Statistiska meddelanden (serie Me), dels för svenska medborgare, dels för utländska medborgare med kommunal rösträtt. Samma tabeller redovisas även i Allmänna valen XXXX, del 4, specialundersökningar. Tidigare val (1994 och tidigare) redovisades dessa undersökningar i serierna Be 36 och Be 37 samt i Allmänna valen XXXX del 3.

Länkar: