I slutet av juli uppgick skulden i räntebärande värdepapper denominerade i euro till 1 851 miljarder kronor. Detta är en ökning med 59 miljarder sedan föregående månad. Av denna ökning härstammar 39 miljarder kronor från nettoemissioner, där resterande förklaras av att kronan har blivit svagare mot euron.

Den totala skuldstocken för dollardenominerade räntebärande värdepapper har ökat med 34 miljarder kronor jämfört med föregående månad. Nettoemissionen av dessa värdepapper är dock negativ och ökningen förklaras av att kronan har blivit svagare mot dollarn.

Den totala skuldstocken för räntebärande värdepapper denominerade i SEK uppgick i slutet av juli till 4 308 miljarder kronor. Det är en minskning med 12 miljarder sedan föregående månad. Denna minskning orsakas av penningmarknadsinstrument, där skuldstocken minskats med 22 miljarder kronor. Mellanskillnaden kan förklaras av obligationer, där skuldstocken har ökat.

Förändringar i banksektorn

Banksektorn ökade sin upplåning av penningmarknadsinstrument och obligationer till ett värde av 47 respektive 24 miljarder kronor jämfört med föregående månad.

Av ökningen inom penningmarknadsinstrument härstammar 46 miljarder från värdepapper denominerade i utländsk valuta. Det är primärt euro- och dollardenominerade penningmarknadsinstrument som ökat, med 18 respektive 16 miljarder.

Ökningen inom obligationer orsakas uteslutande av värdepapper denominerade i utländsk valuta, där ökningen uppgick till 26 miljarder kronor. Störst påverkan hade obligationer denominerade i euro och dollar, med 15 respektive 10 miljarder.

Förfallostrukturen

Under de närmaste tre månaderna kommer räntebärande värdepapper till ett värde av 1 059 miljarder kronor att förfalla. Av detta värde kommer 651 miljarder från värdepapper denominerade i SEK.

Det är främst kortfristiga räntebärande värdepapper till ett värde av 838 miljarder kronor som ligger bakom förfallovärdet de närmaste tre månaderna.

2019-09-17 klockan 9.30.