Värdepappersstatistik, december 2016
Minskad upplåning i räntebärande värdepapper
Statistiknyhet från SCB 2017-01-18 9.30
Vid slutet av december uppgick den utestående räntebärande värdepappersupplåningen till 7 236 miljarder kronor, en minskning med 160 miljarder kronor jämfört med föregående månad. Nettoemissionerna för december uppgick till minus 89 miljarder kronor varav främst kortfristiga värdepapper denominerade i kronor och dollar låg bakom minskningen.
Minskningen från november till december var relativt jämnt fördelat på kortfristiga och långfristiga värdepapper. Medan minskningen bland de kortfristiga värdepapperna huvudsakligen beror på återköp och förfall av penningmarknadsinstrument denominerade i kronor och dollar så är det valutakursförändringar som har haft den största påverkan till minskningen bland de långfristiga värdepapprerna. Obligationer denominerade i euro emitterades för 3 miljarder kronor netto under månaden, dock minskade deras utestående skuldstock med 32 miljarder kronor.
Nedbrutet på sektorer är det framförallt bankerna, övriga monetära finansinstitut och icke-finansiella företag som har minskat sin upplåning mest. Tillsammans står dessa sektorer för 90 procent av den totala minskningen. Värdepappersskulden för kommuner, som består till en stor del av långfristiga värdepapper denominerade i kronor, är den enda sektorn som har ökat sin upplåning under december med 61 miljoner kronor. Det är främst kortfristiga värdepapper denominerade i dollar som låg bakom ökningen.
Värdet på bankernas värdepappersskuld minskade under december med 70 miljarder kronor till 2 166 miljarder kronor. Banksektorns utestående räntebärande värdepappersskuld minskade mest jämfört med de andra sektorerna. Värdet på den kortfristiga upplåningen har minskat med ett värde av 45 miljarder kronor och långfristiga värdepapper har minskat med 25 miljarder kronor. Det är främst återköp och förfall av värdepapper denominerade i dollar som låg bakom minskningen av kortfristiga värdepapper. Värdepapper denominerade i utländska valutor låg bakom minskningen för långfristiga värdepapper i samband med den negativa valutautvecklingen.
Övriga monetära finansinstitut, som även inkluderar Riksbanken, minskade sin upplåning i räntebärande värdepapper med 52 miljarder kronor. Totalt uppgick sektorns upplåning i räntebärande värdepapper till 832 miljarder kronor. Det är framförallt kortfristiga värdepapper denominerade i svenska kronor, nästan utestlutande Riksbankscertifikat, som står bakom minskningen med 28 miljarder kronor samt långfristiga papper till ett värde av 22 miljarder kronor denominerade i dollar och pund.
De icke-finansiella företagens nominella ställningsvärde i räntebärande värdepapper minskade med 22 miljarder kronor från 1 097 till 1 075 miljarder kronor huvudsakligen på grund av långfristiga värdepapper denominarede i euro och dollar som minskade med ett värde av 10 respektive 8 miljarder kronor.
Under januari förfaller värdepapper till ett värde av 414 miljarder kronor varav 292 miljarder kronor är denominerade i kronor. Inom övriga monetära finansinstitut och banker förfaller värdepapper till ett värde av 334 miljarder kronor vilket motsvarar 81 procent av det totala förfallovärdet under januari. Under januari kommer värdepapper denominerade i utländsk valuta för ett värde av 89 miljarder kronor och 14 miljarder kronor att förfalla inom banksektorn respektive bostadssektorn.
Inom ett år förfaller 2 013 miljarder kronor varav 1 031 miljarder kronor är denominerade i utländsk valuta. Av det totala förfallovärdet inom ett år är 1 078 miljarder kronor långfristiga värdepapper och 935 miljarder kronor kortfristiga värdepapper. Inom långfristiga värdepapper är det sektorerna bank och bostad som har det största förfallovärdet av värdepapper till ett totalt värde av 615 miljarder kronor.
Nästa publiceringstillfälle
2017-02-16
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.