Värdepappersstatistik, februari 2017:
Fortsatt ökning av den räntebärande värdepappersskulden
Statistiknyhet från SCB 2017-03-16 9.30
Värdet på den utestående upplåningen i räntebärande värdepapper uppgick till 7 559 miljarder kronor vid slutet av februari. Detta är en ökning med 139 miljarder kronor jämfört med föregående månad. 80 miljarder av ökningen beror på ökad upplåning i penningmarknadsinstrument, till större delen denominerade i dollar.
Värdet på den utestående obligationsstocken steg med 59 miljarder kronor under februari och uppgick till 6 454 miljarder vid slutet av månaden. Emissioner i kronor uppmättes till 38 miljarder kronor netto och obligationer i utländsk valuta förföll till ett värde av 37 miljarder kronor. Växelkursförändringar bidrog dock märkbart till ökningen av den långfristiga upplåningen, sedan dollar- och eurokurserna förstärkts mot kronan under månaden. Bostadsobligationer bidrog till ökningen med 26 miljarder kronor medan övriga monetära finansinstitut (MFI) var den enda sektorn som minskade sin upplåning i obligationer, med 2 miljarder kronor.
Upplåningen ökade mest i banksektorn och övriga MFI under februari, med 67 respektive 35 miljarder kronor. Tillsammans står dessa sektorer för 73 procent av den totala ökningen. Bakom de ökade skuldstockarna för dessa två sektorer ligger främst nettoemissioner av penningmarknadsinstrument huvudsakligen denominerade i dollar, emissioner av riksbankcertifikat samt växelkursförändringar. Totalt sett uppgick värdepappersskulden för banker och övriga MFI till 2 347 miljarder respektive 893 miljarder kronor.
Under februari nettoemitterades obligationer för 6 miljarder kronor av icke-finansiella och övriga finansiella företag. Samtidigt förföll penningmarknadsinstrument till ett värde av 2 miljarder kronor. Tillsammans med växelkursutvecklingen under månaden steg upplåningen för sektorn med 9 miljarder kronor och uppgick till 1 095 miljarder kronor.
Statens totala räntebärande värdepappersskuld ökade med cirka 1 miljard till 1 243 miljarder kronor till följd av nettoemissioner av statsobligationer för 9 miljarder kronor. Samtidigt förföll commercial papers denominerade i dollar till ett värde av 14 miljarder kronor.
Kommunernas nominella ställningsvärde ökade med 2 miljarder kronor och uppmättes till 177 miljarder i slutet av februari. Nyemissioner denominerade i kronor bidrog till ökningen.
Under mars förfaller värdepapper till ett värde av 626 miljarder kronor varav 375 miljarder kronor är denominerade i kronor. Inom övriga monetära finansinstitut och banker förfaller värdepapper till ett värde av 458 miljarder kronor vilket motsvarar 73 procent av det totala förfallovärdet för mars.
Inom ett år förfaller 2 170 miljarder kronor varav 1 157 miljarder kronor är denominerade i utländsk valuta. Av det totala förfallovärdet inom ett år är 1 064 miljarder kronor långfristiga värdepapper och sektorerna bank, bostad och stat har det största förfallovärdet, totalt 778 miljarder kronor.
1 379 miljarder kronor av dagens räntebärande skuldstock har en återstående löptid på fem år eller mer. 646 miljarder av detta är obligationer denominerade i utländsk valuta och 608 miljarder kronor är statsobligationer och bostadsobligationer denominerade i svenska kronor.
Nästa publiceringstillfälle
2017-04-20 klockan 9.30
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.