Den långfristiga värdepappersskulden ökade med 25 miljarder till totalt 6 530 miljarder kronor. Bakom förändringen ligger främst en ökning i euro-denominerade värdepapper till ett värde av 17 miljarder kronor, varav drygt hälften kan hänföras till ny- och on-tap emissioner och resten till förändringar i växelkursen.

Skuldstocken i kortfristiga värdepapper ökade under maj månad med 51 miljarder kronor till totalt 1 144 miljarder kronor. Framförallt skedde ökningen i värdepapper denominerade i svenska kronor som ökade med 57 miljarder kronor. Upplåningen i dollar minskade med 11 miljarder kronor för samma period vilket beror på återköp, förfall och växelkursförändringar.

Större delen av ökningen i den kortfristiga upplåningen kan hänföras till riksbankscertifikaten, som emitteras av Riksbanken och förfaller sju dagar efter emissionstillfället. Det riksbankscertifikat som var aktivt vid utgången av maj hade en emissionsvolym som var 46 miljarder kronor större än motsvarande certifikat i april. Riksbankens certifikat emitteras i SEK och redovisas under sektorn Övriga MFI. Totalt under maj ökade Övriga MFI sin upplåning med 62 miljarder kronor. Av dessa emitterades 53 miljarder kronor netto i kortfristiga papper till största delen denominerade i kronor. Även upplåningen i långfristiga papper ökade med 9 miljarder kronor.

Banksektorn ökade sin upplåning totalt med 9 miljarder kronor till 2 356 miljarder kronor. Den långfristiga skulden ökade med totalt 18 miljarder kronor medan upplåningen i kortfristiga värdepapper minskade med 9 miljarder kronor för samma period. Det är främst kortfristiga papper denominerade i dollar som ligger bakom minskningen.

Skuldstocken ökar även för icke-finansiella och övriga finansiella företag i maj med 11 miljarder till 1 204 miljarder kronor. Ökningen är relativt jämnt fördelad på kort- och långfristig upplåning.

Kommunernas upplåning förändrades marginellt i maj, där en minskning i kortfristig upplåning med 648 miljoner kronor motsvaras nästan fullt ut av ökad upplåning i långfristiga värdepapper. Skuldstocken totalt per den sista maj uppgår till 179 miljarder kronor, varav 148 miljarder ligger i långfristiga värdepapper.

Förfallostrukturen

Inom 6 månader förfaller kortfristiga värdepapper till ett värde av 1 097 miljarder kronor. Det är främst inom banksektorn, förfallovärde av 490 miljarder kronor, som vi ser denna minskning. Det är framförallt värdepapper denominerade i utländsk valuta till ett värde av 479 miljarder kronor, 98 procent, som ligger bakom förfallovärdet inom banksektorn. Värt att notera är att papper denominerade i euro, dollar och pund står för majoriteten av förfallovärdet varav det är papper denominerade i dollar som står för den största delen av förfallovärdet i utländska valutor.

Sektor Övrig finansiell har det lägsta förfallovärdet, 23 miljarder kronor inom 6 månader, i jämförelse med de andra sektorerna. Inom denna sektor är förfall av värdepapper rätt så jämnt fördelat mellan kortfristiga- och långfristiga värdepapper. Värdepapper denominerade i kronor, totalt 71 procent, står för den större delen av förfallovärdet.

2017-07-18 klockan 09.30