Värdet på den kortfristiga skulden denominerad i SEK ökade med 100 miljarder kronor. 86 miljarder kronor förklaras av ökad volym i Riksbankscertifikat och 10 miljarder kronor av nyemitterade statsskuldsväxlar. Den kortfristiga värdepappesskulden denominerad i utländska valutor minskade med 6 miljarder kronor under oktober. Merparten av minskningen berodde på förfall i företagscertifikat emitterade i EUR.

Bakom den ökade upplåningen i obligationer ligger främst sektorerna stat, bostad och icke-finansiella och övriga finansiella företag. Statens långfristiga upplåning ökade med 34 miljarder kronor under oktober, till följd av nyemitterade statsobligationer i SEK till ett värde av 7 miljarder kronor samt obligationer denominerade i USD för 21 miljarder kronor netto. Under oktober emitterades bostadsobligationer denominerade i SEK för 21 miljarder kronor netto samt företagsobligationer denominerade i SEK och EUR för 7 respektive 6 miljarder kronor netto.

Valutakursförändringar

Den utestående skuldstocken som är emitterad i utländska valutor uppgick vid utgången av oktober till 3 582 miljarder kronor, vilket innebär 46 procent av den totala skuldstocken. Av den summan utgörs 1 705 miljarder kronor av värdepapper emitterade i EUR och 1 371 miljarder av värdepapper emitterade i USD. Under oktober steg EUR och USD i värde gentemot SEK, vilket har inneburit en ökning av upplåningen i de valutorna. Den del av värdeökningen som utgörs av växelkursförändringar uppmättes till 33 miljarder kronor för värdepappersskulden som är denominerad i USD och 15 miljarder kronor för värdepapper denomminerade i EUR. Totalt kan 53 miljarder kronor av ökningen i värdepappersskulden i oktober förklaras av växelkursförändringar.

2017-12-18 klockan 09.30.