Den utestående långfristiga skulden minskade med 107 miljarder kronor under december. Större delen av minskningen uppmättes hos bostadsinstitut, banker och icke-finansiella företag men upplåningen i långfristiga värdepapper minskade hos samtliga sektorer. Obligationer denominerade i svenska kronor stod för 23 miljarder kronor av minskningen, nästan uteslutande emitterade av bostadsinstitut. Upplåningen i obligationer denominerade i euro minskade med 55 miljarder kronor under december, varav 17 miljarder beror på växelkursförändringar och resterande 38 miljarder är nettosumman av nyemissioner, förfall och återköp. Den långfristiga upplåningen i euro minskade hos icke-finansiella företag med 34 miljarder kronor och hos banker med 17 miljarder kronor. Värdet på obligationer denominerade i dollar minskade med 17 miljarder kronor trots nyemissioner till ett värde av 1 miljard kronor netto, till följd av att även dollarn sjunkit i värde gentemot kronan under december. Minskningen märks främst i banksektorn där upplåningen i dollar är som störst.

Den kortfristiga upplåningen uppgick till 1 248 miljarder kronor vid utgången av december, vilket innebär en minskning med 45 miljarder kronor sedan föregående månad. Värdet på upplåningen i penningmarknadsinstrument denominerade i dollar minskade med 86 miljarder kronor, varav nettoförfall står för 81 miljarder och växelkursförändringar för 5 miljarder. Nettoförfallen var störst i banksektorn där de uppmättes till 69 miljarder kronor, följt av sektorn Övriga monetära finansinstitut där nettoförfall i dollardenominerade penningmarknadsinstrument uppmättes till ett värde av 9 miljarder kronor.

Penningmarknadsinstrument denominerade i svenska kronor ökade med 18 miljarder kronor, framförallt till följd av en ökning i riksbankscertifikat. Den kortfristiga upplåningen i pund ökade med 13 miljarder kronor och i euro med 8 miljarder kronor, främst till följd av nettoemissioner i banksektorn.

2018-02-16 klockan 09.30.