Finansräkenskaper, 3:e kvartalet 2016:
Bostadsinstituten finansierar sig i högre utsträckning via bankinlåning
Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2016-12-21 9.30
Hushållens lån tagna i bostadsinstitut fortsatte att öka, om än i avtagande takt. Bostadsinstituten finansierade detta främst genom att emittera obligationer, men inlåningen från bankerna har blivit allt viktigare som finansieringskälla. Statens upplåningsbehov minskade samtidigt som Riksbanken fortsatte stödköpen av statsobligationer.
Av hushållens lån är runt två tredjedelar tagna i bostadsinstitut. Under tredje kvartalet 2016 ökade dessa lån med 33 miljarder kronor och uppgick sammanlagt till 2 227 miljarder kronor vid utgången av kvartalet. Det var första gången på fyra år som hushållens lån i bostadsinstitut växte långsammare, det vill säga hade en avtagande årlig tillväxttakt.
Bostadsinstituten finansierade sin utlåning främst genom att emittera räntebärande värdepapper med längre löptider, obligationer. Under 2012 var de utestående räntebärande värdepapperna i nivå med hushållens lån i bostadsinstituten. Sedan dess har lånen ökat mer än de emitterade värdepappren och bostadsinstituten har i högre utsträckning finansierat sig via inlåning från banksektorn. Denna inlåning har sedan 2012 nästan fördubblats, från 552 miljarder första kvartalet 2012 till 1 019 miljarder vid utgången av tredje kvartalet 2016. Bostadsinstitutens upplåning via korta värdepapper, certifikat, försvann helt under tredje kvartalet.
Källa: SCB
Två tredjedelar av bostadsobligationerna innehas av svenska sektorer och en tredjedel av utländska investerare. Största svenska ägare är försäkringsbolag och pensionsinstitut som tillsammans äger 25 procent av den utestående stocken. Banker äger 19 procent och investeringsfonder 15 procent.
Statens utestående värdepapper, varav merparten utgjordes av obligationer, uppgick till 1 404 miljarder kronor vid utgången av tredje kvartalet. Till följd av förfall och återköp minskade statens utestående värdepapper med 65 miljarder under kvartalet. Samtidigt stödköpte Riksbanken statsobligationer. Sammantaget uppgick innehavet till 277 miljarder, vilket var en ökning med 26 miljarder under kvartalet. Dessa två effekter minskade utbudet av statspapper på marknaden med 91 miljarder under det tredje kvartalet.
Källa: SCB
Revideringar
I samband med denna publicering har vissa livförsäkringsbolag klassats om till pensionsinstitut från 2009 och framåt. Dessutom revideras ställningsvärden för onoterade aktier för icke-finansiella bolag från och med 2014. Mer om revideringar finns att läsa i det Statistiskt meddelandet.
Definitioner och förklaringar
Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer. Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de icke-finansiella nationalräkenskaperna beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de icke-finansiella nationalräkenskaperna bygger på olika källor, vilket ger upphov till skillnader.
Publikation
En mer utförlig redovisning av undersökningen och de större revideringar som gjorts publiceras i det Statistiska meddelandet.
Även nationalförmögenheten uppdateras i samband med publiceringen av finansräkenskaperna.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2017-03-23, 9.30
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.