Icke-finansiella bolags upplåning via lån i monetära finansinstitut, som fortfarande är den största finansieringsformen, ökade under 2017 med 111 miljarder kronor, vilket är i nivå med upplåningen via emitterade räntebärande värdepapper. Räntebärande värdepapper, som under de senaste åren blivit en allt viktigare del av de icke-finansiella bolagens finansiering, har under den senaste femårsperioden ökat med 71 procent. Under samma period har upplåningen via lån i monetära finansinstitut ökat med 16 procent. Icke-finansiella bolags upplåning via lån i monetära finansinstitut och emitterade räntebärande värdepapper uppgick vid utgången av det fjärde kvartalet till 3 191 miljarder kronor.

Hushållens skulder ökade med 59 miljarder kronor under det fjärde kvartalet 2017, där 57 miljarder var nytagna minus amorterade lån i monetära finansinstitut. Hushållens totala skulder uppgick vid slutet av det fjärde kvartalet till 4 160 miljarder kronor. Samtidigt som skulderna ökade under det fjärde kvartalet så minskade hushållens finansiella tillgångar då, bland annat, värdet på hushållens bostadsrätter och de aktierelaterade tillgångarna minskade i värde. Hushållens finansiella tillgångar uppgick vid slutet av 2017 till 13 270 miljarder och har trots nedgången det senaste kvartalet ökat mer än skulderna de senaste åren. Hushållens skulder i förhållande till deras finansiella tillgångar har under den senaste femårsperioden minskat från 36 procent i slutet av 2012 till 31 procent i slutet av 2017.

Riksbanken emitterade fler certifikat

Riksbanken ökade sin skuld i certifikat, korta räntebärande värdepapper, med 91 miljarder kronor under det fjärde kvartalet 2017. Skulden i certifikat, som var på rekordnivå, uppgick vid slutet av kvartalet till 391 miljarder kronor. Samtidigt fortsatte Riksbankens sina stödköp av statsobligationer och innehavet uppgick vid slutet av kvartalet till 358 miljarder kronor.

Revideringar

I samband med denna publicering har värden för perioden 2011kv1–2017kv3 reviderats.

Från och med denna publiceringen av Finansräkenskaper kommer statistiken inte längre att redovisas i form av Statistiskt meddelande. Data som tidigare publicerades i Statistiskt meddelande finns nu under rubriken Tabeller och diagram.

I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna uppdateras Nationalförmögenheten med revideringar av tidserien. De finansiella tillgångarna och skulderna har därmed samma värden i båda redovisningarna.

För ytterligare information, se dokumentet Nationalförmögenheten och nationella balansräkningar (pdf) och Statistikdatabasen.

I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna lanseras en ny sammanställning för statistik över svenska pensioner. Sammanställningen är en del av rapporteringen till EU:s statistikorgan Eurostat och finns tillgänglig i Statistikdatabasen.

2018-06-20 klockan 9.30.