Till innehåll på sidan

Finansräkenskaperna första kvartalet 2022

Icke-finansiella bolags lån ökade kraftigt

Statistiknyhet från SCB 2022-06-16 8.00

Under det första kvartalet 2022 nettolånade icke-finansiella bolag 129 miljarder kronor från monetära finansinstitut, vilket är den högsta uppmätta upplåningen. Hushållens finansiella nettoförmögenhet sjönk för första gången på två år och samtidigt som börsen gick ned nettosålde hushållen fonder men nettoköpte aktier. Kommuner och regioner hade ett kraftigt positivt finansiellt sparande, medan statens sparande var det motsatta.

Vid utgången av det första kvartalet 2022 uppgick icke-finansiella bolags lån i monetära finansinstitut till 2 673 miljarder kronor. Nettoupplåningen, nytagna lån minus amorteringar, uppgick till 129 miljarder kronor vilket var den enskilt största ökningen under ett kvartal sedan tidsserien startade 1996. Sedan första kvartalet 2021 har icke-finansiella bolags lån ökat med 11 procent. Nettoemissioner av räntebärande värdepapper, nyemissioner minus förfall, uppgick till 14 miljarder kronor. Icke-finansiella bolags utestående skuld i räntebärande värdepapper uppgick till 1 598 miljarder kronor.

Icke-finansiella bolags lån i monetära finansinstitut, ställningsvärde och årlig tillväxttakt, mdkr och procent

Diagram: Icke-finansiella bolags lån i monetära finansinstitut, ställningsvärde och årlig tillväxttakt, mdkr och procent

Även nyemissioner av aktier var ett vanligt sätt för de icke-finansiella bolagen att finansieras sig på under kvartalet. Nyemissioner av både noterade och onoterade aktier uppgick till 93 miljarder kronor under det första kvartalet 2022.

Hushållens nettoförmögenhet sjönk

Hushållen hade ett fortsatt högt finansiellt sparande under första kvartalet 2022 som uppgick till 136 miljarder kronor, vilket var 11 miljarder högre än motsvarande kvartal föregående år. Framför allt bidrog bankinlåning, skatteperiodiseringsnettot och nettosparandet i tjänstepensionerna till det höga sparandet. Historiskt sett finns det en säsongsvariation för hushållens finansiella sparande där sparandet i regel är som högst under årets två första kvartal.

Vid utgången av första kvartalet 2022 hade hushållens finansiella nettoförmögenhet minskat och uppgick till 14 534 miljarder kronor, vilket var en minskning med 668 miljarder jämfört med utgången av fjärde kvartalet föregående år. Hushållens finansiella nettoförmögenhet har stigit kontinuerligt under de två senaste åren, men minskade under första kvartalet i år. En bidragande faktor var börsnedgången, som enligt OMX Affärsvärldens generalindex sjönk med 15 procent under kvartalet. Samtidigt som börsen sjönk nettosålde hushållen fondandelar för 19 miljarder kronor, men nettoköpte aktier för 21 miljarder kronor.

Hushållens finansiella nettoförmögenhet och sparande, ställningsvärde och transaktioner, mdkr
Finansräkenskaperna första kvartalet 2022

Kraftigt negativt sparande för staten

Under första kvartalet 2022 uppvisade staten ett kraftigt negativt finansiellt sparande på 35 miljarder kronor, vilket var fem gånger så högt som föregående kvartal. I motsats till statens negativa sparande uppvisade kommuner och regioner ett positivt resultat. Kommuner och regioners sparande uppgick till 33 miljarder kronor. Under de senaste åren innan pandemin hade staten ett högre finansiellt sparande än kommuner och regioner. Sedan pandemins början har förhållandet varit det motsatta. Det beror till stor del på de stödåtgärder staten har riktat till kommuner och regioner under perioden.

Staten samt kommuner och regioners finansiella sparande, transaktioner, mdkr
Finansräkenskaperna första kvartalet 2022

Statsskulden minskade med 57 miljarder i jämförelse med föregående kvartal, vilket framför allt var till följd av kvartalets rådande ränteläge. Den marknadsvärderade statsskulden uppgick till 2 246 miljarder kronor i slutet av kvartalet.

Revideringar

I samband med beräkningen av första kvartalet 2022 har årsstatistik och kvartalsstatistik reviderats för perioden 2019-2021kv4. Hushållens tillgångar i bostadsrätter har reviderats ned för perioden 2019 och framåt då nya årsvärden för bostadsbeståndet uppdaterats. Nya uppgifter över köpesummor för bostadsrätter har även justerats på helårsbasis, samt en övergång till Valueguards prisutvecklingsindex på bostadsrätter har införts från fjärde kvartalet 2021 och framåt. Emissioner av räntebärande värdepapper har reviderats från och med första kvartalet 2019 med data för statistiken om emissioner (SVDB). Därutöver har utlandssektorn reviderats från och med första kvartalet 2019 med ny information från Betalningsbalansen. För offentlig förvaltning har det skett revideringar från 2019 och framåt. Revideringarna rör främst uppdaterade skatter.

Definitioner och förklaringar

Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer.

Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de reala Sektorräkenskaperna, som liksom Finansräkenskaperna är en del av Nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala Sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader mellan produkterna.

I Finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i Finansräkenskaperna är okonsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.

Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.

Mer information: Nationalförmögenheten

I samband med publiceringen av Finansräkenskaperna publiceras även Nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från Finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i Finansräkenskaperna.

För ytterligare information se:

Nationalförmögenheten och nationella balansräkningar (pdf) 

Statistikdatabasen

Nästa publiceringstillfälle

Nästa statistiknyhet publiceras 2022-09-22 kl. 8.00.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

Finansinspektionen

Adress
Box 7821
103 97 Stockholm

Producent

SCB

Förfrågningar

Frida Frånlund

Telefon
010-479 58 25
E-post
frida.franlund@scb.se

Filip Grundberg

Telefon
010-479 41 70
E-post
filip.grundberg@scb.se

Nicolai Nystrand

Telefon
010-479 45 45
E-post
nicolai.nystrand@scb.se