Till innehåll på sidan

Antal personer försörjda med sociala ersättningar och bidrag 2017:

Antalet personer försörjda på bidrag minskar

Statistiknyhet från SCB 2018-05-15 9.30

Antalet helårspersoner som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag minskade med 3,6 procent år 2017. Det totala antalet var 768 740 helårspersoner, vilket motsvarar 13,3 procent av befolkningen. Det är stora skillnader mellan olika delar i landet. Andelen var lägst i pendlingskommuner nära en storstad, 9,9 procent och högst i landsbygdskommuner, 16,8 procent.

SCB redovisar årligen statistik över antalet helårspersoner i åldrarna 20–64 som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag, vilket innefattar sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt ekonomiskt bistånd. Personer med etableringsersättning ingår endast om de deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

För att skapa jämförbarhet mellan olika typer av ersättningar beräknas så kallade helårsekvivalenter. Med helårsekvivalenter avses det antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent.

Utvecklingen av antal helårsekvivalenter i åldrarna 20–64 som försörjs med sociala ersättningar och bidrag*, 1990–2017

Utvecklingen av antal helårsekvivalenter i åldrarna 20–64 som försörjs med sociala ersättningar och bidrag*, 1990–2017

*) Sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshet, arbetsmarknadsåtgärder och ekonomiskt bistånd.

Antalet helårsekvivalenter som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag steg kraftigt under början av 1990-talet. Antalet steg med nästan 60 procent mellan åren 1990 och 1994. Sedan dess har antalet stadigt minskat och var 2017 nere på nästan samma nivå som 1990. Mellan 2016 och 2017 minskade antalet för alla ersättningsformerna förutom arbetsmarknadsåtgärder som i stort sett var oförändrad.

Sjuk- och aktivitetsersättning, som är den största ersättningsformen och står för cirka 35 procent av det totala antalet helårsekvivalenter, har minskat sedan 2006. År 2017 minskade de med 4,1 procent, för att hamna på den lägsta nivån sedan antalet helårsekvivalenter började redovisas 1990.

Antalet med sjukpenning har stigit kraftigt varje år sedan 2010. Denna trend bröts 2017, då antalet minskade med 6,1 procent.

Stora regionala skillnader

Andelen helårsekvivalenter som försörjs med sociala ersättningar och bidrag fördelar sig inte lika över hela riket. Av befolkningen, 20–64 år, var andelen som lägst i Stockholms län på 10,0 procent och som högst i Gävleborgs län på 18,2 procent. Mellan 2016 och 2017 minskade andelen helårsekvivalenter i alla län. Andelen minskade mest i Jämtlands län, -6,5 procentenheter. Där har antalet helårsekvivalenter med sjukpenning minskat med 18,6 procent.

På kommunal nivå är skillnaderna ännu större. Andelen helårsekvivalenter år 2017 var som lägst i Danderyd på 5,3 procent och som högst i Filipstad på 23,4 procent.

De tio kommuner med lägst respektive högst andel helårsekvivalenter
Lägst andelHögst andel
Danderyd
5,3 Motala 20,2
Lomma
6,3 Säffle 20,2
Lidingö
6,3 Kramfors 20,2
Täby
6,4 Ljusnarsberg 20,5
Vaxholm
6,6 Gullspång 20,5
Solna
7,0 Bollnäs 20,7
Knivsta
7,2 Ockelbo 21,6
Vellinge
7,3 Söderhamn 21,8
Ekerö
7,4 Haparanda 23,3
Nacka
7,7 Filipstad 23,4

Vid en indelning efter kommunens storlek och läge (indelning efter SKL:s kommungruppsindelning 2017) var andelen i genomsnitt lägst i pendlingskommuner nära en storstad, 9,9 procent och högst i landsbygdskommuner, 16,8 procent.

Andel helårsekvivalenter efter kommungrupp
KommungruppAndel
Pendlingskommun nära storstad
9,9
Storstäder
12,3
Landsbygdskommun med besöksnäring
12,4
Större stad
13,9
Pendlingskommun nära större stad
14,3
Mindre stad/tätort
14,6
Pendlingskommun nära mindre tätort
15,6
Lågpendlingskommun nära större stad
16,2
Landsbyggdskommuner
16,8

Mellan 2016 och 2017 minskade andelen i alla kommungrupper förutom i landsbygdskommuner med besöksnäring där andelen ökade med 0,8 procentenheter.

Stora skillnader mellan könen

Av totala antalet helårsekvivalenter år 2017 var 53,9 procent kvinnor och 46,1 procent män. Fördelningen mellan kvinnor och män har varit ungefär densamma sedan 2006 då uppgifterna började redovisas efter kön. I sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning är kvinnorna i majoritet medan antalet män är större när det gäller arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Antalet helårsekvivalenter med ekonomiskt bistånd är däremot jämt fördelat mellan könen.

Könsfördelning inom respektive ersättningsform
  Kvinnor Män Totalt
Sjukpenning
65,0 35,0 100,0
Sjuk- och aktivitetsersättning
56,5 43,5 100,0
Arbetslöshet
44,0 56,0 100,0
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
45,3 54,7 100,0
Ekonomiskt bistånd
51,7 48,3 100,0
Totalt
53,9 46,1 100,0

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar

Adress
701 89 Örebro
E-post
offentlig.ekonomi@scb.se

Förfrågningar

Annica Wallerå

Telefon
010-479 62 38
E-post
annica.wallera@scb.se

Nina Grönborg

Telefon
010-479 68 41
E-post
nina.groenborg@scb.se