Till innehåll på sidan

Barns levnadsförhållanden 2016–2017:

Pojkar känner sig tryggare än flickor i närområdet

Statistiknyhet från SCB 2018-05-29 9.30

Det är fler pojkar än flickor som känner sig trygga på kvällen i området där de bor. Sex av tio pojkar jämfört med fyra av tio flickor i åldern 12–18 år har svarat att de känner sig mycket trygga.

Av Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) framgår att det är vanligare att pojkar än flickor känner sig trygga på kvällen i området där de bor. Bland barn 12–18 år har sex av tio pojkar svarat att de känner sig mycket trygga på kvällen i sitt område där de bor jämfört med fyra av tio flickor. Tas även barn som svarat att de känner sig ganska trygga med, ökar andelen till nio av tio pojkar respektive åtta av tio flickor. De övriga barnen känner sig inte trygga på kvällen i sitt bostadsområde, vilket då gäller för en av tio pojkar respektive två av tio flickor.

Tryggare på dagen jämfört med kvällen

Det är vanligare att barn känner sig trygga i området där de bor på dagtid jämfört med på kvällen. Åtta av tio barn känner sig mycket trygga under dagtid i sitt bostadsområde, oavsett om det är pojkar eller flickor. När barnen som känner sig ganska trygga läggs till i denna siffra är det i stort sett alla barn som ingår (99 procent).

Barn 12–18 år som känner sig mycket trygga i området där de bor på dagen respektive kvällen, 2016–2017. Procent

Diagram

Källa: Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn–ULF), SCB

Många skäl till otrygghet

Det kan finnas olika faktorer som bidrar till en känsla av otrygghet. Vart fjärde barn nämner till exempel att det finns vissa personer de vill undvika i sitt bostadsområde. 17 procent av barnen har då svarat att det finns andra barn och ungdomar som de vill undvika medan 14 procent har svarat att det finns vuxna de vill undvika. Bland de äldre ungdomarna, 16–18 år, är det vanligare att flickor än pojkar vill undvika vissa vuxna i sitt bostadsområde (22 procent av flickorna, 9 procent bland pojkarna).

Även i skolan är det vanligare att pojkar känner sig trygga jämfört med flickorna. På väg till och från skolan är det åtta av tio pojkar respektive sju av tio flickor som har svarat att de känner sig mycket trygga. Inne i klassrummet ökar tryggheten, där det är nio av tio pojkar respektive åtta av tio fickor som har svarat att de känner sig mycket trygga. Däremot är det ingen skillnad mellan pojkars och flickors trygghet på rasterna, där det är åtta av tio barn som har svarat att känner sig mycket trygga.

Definitioner och förklaringar

Statistiken baseras på Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), där barn 12–18 år ingår. Detta är en unik undersökning i och med att det är barnen själva som har svarat på frågor om sin vardag som inkluderar ett brett spektra av områden. Redovisade uppgifter gäller för 2016-2017.

Indikatorer om trygghet där man bor dagtid resp. på kvällen

Indikatorerna omfattar svaren [Mycket trygg] respektive [Mycket trygg eller ganska trygg] på respektive av följande två frågor:

  • Hur trygg känner du dig utomhus i området där du bor, på dagen?
  • Hur trygg känner du dig utomhus i området där du bor, på kvällen?

(De tre svarsalternativ som finns på dessa frågor är: Mycket trygg, Ganska trygg och Inte så trygg.)

Indikatorer om att vilja undvika andra

Indikatorerna omfattar svaret [Ja] på respektive av följande två frågor:

  • Om du tänker på området där du bor, finns det andra barn eller ungdomar du vill undvika?
  • Om du tänker på området där du bor, finns det vuxna du vill undvika? 

Indikatorer om trygghet i klassrummet, på rasterna, till/från skolan

Inkluderar tre indikatorer vilka omfattar svaret [Mycket trygg] respektive [Mycket trygg eller ganska trygg] på respektive av följande frågor:

  • Hur trygg känner du dig i klassrummet?
  • Hur trygg känner du dig på rasterna i skolan?
  • Hur trygg känner du dig på väg till och från skolan?

(De tre svarsalternativ som finns på dessa frågor är: Mycket trygg, Ganska trygg och Inte så trygg.)

Skillnaderna är statistiskt signifikanta

De skillnader som nämnts i texten ovan är statistiskt signifikanta. I diagrammet syns osäkerhetsintervallen som streck med lägsta respektive högsta värdet i intervallet medan staplarna visar det skattade värdet i mitten.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Sektionen för statistik om levnadsförhållanden och demokrati

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna

Förfrågningar

Helena Rudander

Telefon
010-479 41 24
E-post
helena.rudander@scb.se