Preliminära beräkningar av statens intäkter 2016 visar att 98 miljarder kronor betalades in i miljöskatter. Det är det högsta beloppet som uppmätts sedan 1993 då SCBs miljöräkenskaper började föra statistik över miljöskatter. Det är andra året i rad som intäkterna från miljöskatterna slår rekord mätt i löpande priser. Sedan 2014 har intäkterna ökat med cirka 11 miljarder kronor.

Det är framförallt intäkterna från energiskatterna som ökat. Av dessa är det skatt på bränslen som ökat mest med mer än 3 miljarder kronor. Även intäkterna från avgiften till kärnbränslefonden, energiskatten på el samt skatt på termisk effekt i kärnkraft ökar, tillsammans med 1,5 miljarder.

Intäkterna från koldioxidskatten minskar med nästan en halv miljard kronor under 2016. Koldioxidskatten har sedan 2003 varit den största miljöskatteintäkten för staten. Det gäller fortfarande, men från 2016 skiljer det bara 0,6 miljarder mellan energiskatten för bränsle och koldioxidskatten. 2015 var intäkten från koldioxidskatten över 4 miljarder kronor högre än energiskatten på bränslen. Mellan 2015 och 2016 har skattebefrielsen från koldioxidskatt på diesel ökat för bland annat jord- och skogsbruken som kan förklara delar av nedgången i koldioxidskatten.

Utöver energiskatterna har även intäkten från trängselskatten ökat med 0,7 miljarder sedan även Essingeleden i Stockholm inkluderats i skatten Samtidigt höjdes även skatten i Stockholms innerstad och ett nytt högre maxbelopp infördes. Summan av trängselskatterna 2016 för både Göteborg och Stockholm är cirka 2,6 miljarder kronor.

Miljöskatternas andel av de totala skatteintäkterna

2016 stod miljöskatterna preliminärt för drygt 5,10 procent av alla skatteintäkter i Sverige. Det är marginellt lägre än nivån från 2015 som var 5,13. Trots att miljöskatterna ökat med 5,1 miljarder sedan 2015 så minskar andelen eftersom även övriga skatteintäkter ökat mer.

Andelen miljöskatter av de totala skatteintäkterna är en indikator som kan jämföras mellan europeiska länder. Den senaste europeiska statistiken är dock från 2015. Då var genomsnittet för EU-28 6,1 procent. Sverige har en av de lägsta andelarna i Europa med 5,1 procent. Av grannländerna är det Danmark som har den högsta andelen med cirka 8,4 procent miljöskatter.

Miljömotiverade subventioner

De miljömotiverade subventionerna uppgick år 2016 till strax under 7,4 miljarder kronor. Det är ökning med cirka 19 procent jämfört med år 2015 men en återgång till nivåerna före 2015. De miljömotiverade subventionerna omfattar sådana transaktioner som bidrar till minskad klimat- och miljöpåverkan samt förbättrad hantering av naturresurser. Det är flera områden som ser ökade subventioner. Inom jordbruket ökar stöden efter en nedgång 2014. Stöd till klimatinsatser och miljöforskning ökar också.

Subventionerna, dvs. lämnade bidrag för investeringar och konsumtion kan gå till olika aktörer, både nationell och internationellt. Subventioner till företag, ideella organisationer och andra myndigheter har ökat kraftigt från 2015 och de står som mottagare för cirka 75 procent av subventionerna. Det är främst subventioner för miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket och energi- och miljöforskning som företagen har mottagit bidrag för. Subventioner till resten av världen, i form av bistånd och internationellt samarbete kring miljö och klimatet har minskat från 2,9 miljarder kronor år 2015 till 1,8 miljarder 2016.