Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft andra kvartalet 2018
Utsläppen av växthusgaser från tillverkningsindustrin ökade andra kvartalet 2018
Statistiknyhet från SCB 2018-10-25 9.30
Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin ökar med 1 procent andra kvartalet 2018 jämfört med 2017 enligt ny kvartalsstatistik. Det beror främst på ökningar från tillverkningsindustrin. Samtidigt minskar utsläppen från el- gas- och värmeverk. Ekonomin fortsatte att växa under andra kvartalet, med 3 procent.
Nu finns ny kvartalsstatistik från SCB:s miljöräkenskaper som mäter utsläpp från svenska ekonomiska aktörer inklusive hushållen. Under andra kvartalet 2018 uppgick den svenska ekonomins utsläpp av växthusgaser till 15,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar en ökning med 1,2 procent jämfört med samma period 2017. Under samma period ökade BNP med 3,0 procent.
Källa: SCB miljö- och nationalräkenskaper.
Utsläppen av växthusgaser från tillverkningsindustrin ökade andra kvartalet 2018 jämfört med samma kvartal 2017, med 5,6 procent. Samtidigt ökade tillverkningsindustrins förädlingsvärde med 3,8 procent. Utsläppsökningen ses framförallt inom tillverkning av stenkolsprodukter, raffinerade petroleum-, kemiska produkter och farmaceutiska produkter, samt inom stål- och metallindustrin.
För el- gas- och värme, vatten, avlopp och avfall minskade dock utsläppen av växthusgaser med 4,7 procent. Större delen av dessa utsläpp kommer från produktion av el och fjärrvärme. Både utsläppen och förädlingsvärde från denna bransch varierar över säsongerna och är oftast högre under årets första och sista kvartal. Utsläppsminskningen under andra kvartalet 2018 beror på minskad användning av fossila bränslen såsom naturgas, torv och kol till följd av den varma våren.
Även inom byggverksamhet och inom transportbranschen ses ökade växthusgasutsläpp i kombination med ekonomisk tillväxt jämfört med samma kvartal 2017. Utsläppssiffrorna i dessa branscher bör dock tolkas med försiktighet på grund av osäkerheter i modellskattningarna.
Källa: SCB miljö- och nationalräkenskaper. Not: Hushållen genererar inga förädlingsvärden.
Fördjupningar branscher
Hur starkt sambandet är mellan utsläpp av växthusgaser och olika branschers bidrag till den svenska ekonomin varierar. Vissa branscher är utsläppsintensiva till sin natur där en ökad produktion ger direkt ökade utsläpp, medan andra branscher kan öka förädlingsvärdet utan att det inverkar nämnvärt på utsläppsnivåerna.
| Aggregerade branscher SNI 2007 | Utsläpp av växthusgaser | Förädlingsvärde | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018K2 | Förändring jämfört med samma kvartal 2017 | 2018K2 | Förändring jämfört med samma kvartal 2017 | ||||
|
Jordbruk, skogsbruk och fiske
|
2 279 | ‑4 | ‑0,2% | 13 427 | ‑100 | ‑0,7% | |
|
Utvinning av mineral
|
447 | ‑13 | ‑2,8% | 4 910 | ‑76 | ‑1,5% | |
|
Tillverkningsindustri
|
3 573 | 188 | 5,6% | 161 954 | 5 929 | 3,8% | |
|
El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall
|
1 711 | ‑85 | ‑4,7% | 27 835 | 47 | 0,2% | |
|
Byggverksamhet
|
495 | 14 | 2,8% | 76 958 | 2 420 | 3,2% | |
|
Transportbranschen
|
3 613 | 55 | 1,5% | 44 254 | 681 | 1,6% | |
|
Övriga tjänster
|
844 | 26 | 3,2% | 517 465 | 21 015 | 4,2% | |
|
Offentlig sektor
|
171 | 1 | 0,8% | 212 970 | 2 002 | 0,9% | |
|
Hushåll och ideella organisationer [1]
|
2 388 | 0 | 0,0% | 14 403 | 61 | 0,4% | |
|
Totala ekonomin
|
15 521 | 183 | 1,2% | 1 209 314 | 34 711 | 3,0% | |
[1] Endast ideella organisationer ger ett förädlingsvärde.
Revideringar
Sedan föregående publicering 2018-08-30 har följande revideringar skett:
- Modellen för utsläppen av mobil förbränning är fortsatt baserad på en framskrivning mellan 2017 till 2018 med hjälp av den ekonomiska utvecklingen. Detta då en viktig datakälla, undersökningen Månatlig bränsle- gas- och lagerstatistik har ett nytt upplägg från och med januari 2018 och alla uppgifter för 2018 i denna undersökning är preliminära och kommer att revideras. Därför har bedömningen gjorts att avvakta denna revidering innan värden från Månatlig bränsle- gas- och lagerstatistik 2018 tas in i utsläppsstatistiken. Sammantaget påverkar denna osäkerhet utsläppen från mobil förbränning som motsvarar ungefär 45 procent av växthusgasutsläppen, vilket bör has i åtanke när siffrorna tolkas. Det gäller framförallt utvecklingen 2018 inom transportbranschen, offentlig sektor, byggbranschen, övriga tjänster och hushållen. Den totala utsläppsökningen av växthusgaser från mobil förbränning är estimerat till ungefär 1 procent första kvartalet 2018 jämfört med samma kvartal föregående år.
- Uppdaterade värden av diesel ger mindre förändringar jämfört med föregående kvartal, framförallt 2017K3.
- Mindre uppdateringar inom tillverkningsindustrin och inom produktion av el-, gas- och värme, på grund av uppdateringar i Kvartalsvis bränslestatistik.
För mer information om vilka revideringar som skett, se Miljöräkenskapernas produktsida under rubriken Dokumentation.
Definitioner och förklaringar
Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Miljöräkenskaperna, som är en FN baserad statistisk standard, ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö, särskilt genom användningen av branscher som redovisas enligt klassifikationen som kallas Svensk Näringsgrensindelning (SNI).
Utsläpp till luft enligt miljöräkenskaperna utgår från ett produktionsperspektiv i denna statistik om utsläpp per bransch och avgränsas utifrån de ekonomiska aktörernas bidrag till landets bruttonationalprodukt. Här redovisas direkta utsläpp från svenska ekonomiska aktörer, som är förknippade med Sveriges BNP oavsett var i världen utsläppen sker – enligt den så kallade residensprincipen. Den innefattar följande tre delar:
- Utsläpp inom Sveriges gränser
- Minus utsläpp från flyg, sjöfart och landtransporter från utländska aktörer i Sverige
- Plus utsläpp från flyg, sjöfart och landtransporter från svenska aktörer i utlandet.
Som en approximation inkluderar miljöräkenskapernas residensjustering utsläpp från internationell bunkring, det vill säga flyg och sjöfart som anlöpt och tankat vid svenska flygplatser och hamnar. Ett förenklat antagande görs alltså att utländska landtransporter i Sverige ger lika mycket utsläpp som svenska landtransporter i utlandet samt att utsläpp kopplade till vad svenska fartyg och flygplan bunkrar i utlandet är lika stora som utsläpp kopplade till vad utländska fartyg och flygplan bunkrar i Sverige.
Indirekta utsläpp från import och övrig konsumtion av varor och tjänster ingår inte. Utsläpp och upptag från markanvändning (LULUCF) och lagring av koldioxid (CCS) redovisas inte.
Miljöräkenskapernas årliga statistik över utsläpp till luft per bransch har för närvarande en framställningstid på ett år och tre månader. Efterfrågan på snabbare statistik över utsläpp av framför allt växthusgaser är stor. För att möta detta behov tar miljöräkenskaperna fram kvartalsstatistik för utsläpp till luft per bransch, som även används för att ta fram preliminär statistik för helår. Kvartalsstatistiken används för att ta fram preliminära data för T-1, dessa data levereras även till Eurostat.
I Statistikdatabasen finns kvartalsvisa data för samtliga växthusgaser och ett flertal luftföroreningar. På Miljöräkenskapernas produktsida finns dessutom underlag i Excel för nedladdning som omfattar grunddata och diagram över utsläpp av växthusgaser samt utsläppsintensiteter per förädlingsvärde och antal sysselsatta.
I Analysverktyget återfinns samlad statistik från miljöräkenskaperna – från utbud till efterfrågan med statistik över styrmedel, ekonomisk utveckling, miljöpåverkan både från produktion och från efterfrågan.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa publicering avseende utsläpp till luft till och med tredje kvartalet 2018 är planerat till januari 2019.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.