Miljöräkenskaper - Utsläpp till luft 2016, regional statistik
Fortsatt stora regionala skillnader i utsläppsintensiteterna för växthusgaserna
Statistiknyhet från SCB 2018-11-15 9.30
Utsläppen av växthusgaser satt i relation till BNP, även kallat utsläppsintensitet, minskade i Sverige 2016 jämfört med 2015. Det betyder att utsläppen per BNP krona blir lägre och indikerar på en effektivare produktion av varor och tjänster i Sverige. De regionala skillnaderna är stora med störst utsläppsintensitet på Gotland och lägst i Stockholm. Gotland och Södermanland är de län som förbättrat sin utsläppsintensitet mest 2016 jämfört med 2015.
SCB:s Miljöräkenskaper publicerar idag regionala utsläpp till luft per bransch på kommun-, läns- och riksområdesnivå. Genom att använda sig av statistik över befolkning, arbetsmarknad och ekonomi sätts utsläppen till luft i relation till antal invånare i en region och hur företagen där bidrar till ekonomin och påverkar miljön. Statistiken redovisas i form av utsläpp, utsläppsintensiteter och miljöekonomiska profiler.
Statistiken följer nationalräkenskapernas ramverk. Det betyder att utsläppen är kopplade till den ekonomiska aktiviteten som ligger bakom utsläppen. Det innebär inte nödvändigtvis att utsläppen faktiskt har förekommit i en viss region, men att den ansvariga aktören befinner sig där.
Utsläppsintensiteter per län
Gotland är det län som har minskat utsläppsintensiteten mest mellan 2015 och 2016, men Gotland är trots detta fortfarande det mest utsläppsintensiva länet i Sverige. Huvuddelen av utsläpp av växthusgaser från den gotländska ekonomin kommer från basindustri med stora processutsläpp medan det är tjänstesektorn och offentlig sektor som ger de största bidragen till ekonomin.
Även Södermanland har stora minskningar i utsläppsintensitet mellan 2015 och 2016. Utsläppsintensiteten i Norrbotten ökade 2016 jämfört med 2015, men jämfört med 2008 har utsläppsintensiteten i länet ändå minskat. Stockholm är det minst utsläppsintensiva länet 2016.
* 2016 Bruttoregionprodukt är preliminär
Miljöekonomisk profil per län
På ett översiktligt sätt kan ett läns miljöekonomiska struktur beskrivas med en miljöekonomisk profil. Den visar till exempel varje läns andel av Sveriges BNP och utsläpp i förhållande till riket.
För många län är andelen utsläpp av växthusgaser ungefär lika stora som länets andel av antal sysselsatta och andel av BNP. Däremot har Västra Götaland, Norrbotten, Södermanland och Gotlands län en utsläppsintensiv profil med en högre andel utsläpp av växthusgaser än andelar av sysselsatta och BNP. Det beror på att det i dessa län finns utsläppsintensiva industrier och/eller många rederier.
Västra Götaland har en hög marknadsproduktion av både varor och tjänster. Det ger en hög andel sysselsatta, högt bidrag till BNP och stora utsläpp av växthusgaser. Norrbotten har en mindre andel sysselsatta och lägre bruttoregionprodukt men en hög andel växthusgaser. Det beror bland annat på produktion av varor i industrier med låg sysselsättningsgrad som ger stora utsläpp.
Stockholms län har en hög andel av sysselsättningen och av bidraget till BNP. De största branscherna i Stockholms län finns inom tjänstesektorn och har relativt låga utsläpp av växthusgaser.
* 2016 Bruttoregionprodukt och sysselsatta är preliminär
Definitioner och förklaringar
Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Detta ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö, särskilt genom användningen av branscher som redovisas enligt klassifikationen som kallas Svensk Näringsgrensindelning (SNI). Utgångspunkten är svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker. Detta betyder att utsläpp från internationell bunkring, dvs. flyg och sjöfart som anlöpt och tankat vid svenska flygplatser och hamnar inkluderas som en approximation för hur mycket svenska företag inom luft- och sjöfart släpper ut utomlands. Utsläpp och upptag från markanvändning (LULUCF) och lagring av koldioxid (CCS) redovisas inte.
Miljöräkenskapernas regionala statistik över utsläpp till luft per bransch ger möjlighet att göra analyser som ser till svenska regioners ekonomi, dess påverkan på miljö och miljöns påverkan på ekonomin. Indikatorer som till exempel specifika branschers effektivisering av produktionsprocesser är möjliga att utvärdera utifrån utsläpp per tjänad krona. I Miljöräkenskapsrapport 2017:2 Regionala miljöräkenskaper 2008-2015 förklaras statistiken i mer detalj.
I Statistikdatabasen finns regionala data för samtliga växthusgaser och ett flertal luftföroreningar. På produktsidan finns dessutom underlag för nedladdning som omfattar grunddata och diagram över utsläpp av växthusgaser samt utsläppsintensiteter.
Den regionala indelningen är län, kommun och riksområden. Riksområden används för internationellt jämförbar statistik, så kallad NUTS indelning.
Den här publicerade statistiken över utsläpp till luft utgår från ett produktionsperspektiv. Det innebär att utsläppen redovisas för den aktör som bidrar till dem. Indirekta utsläpp från import och övrig konsumtion av varor och tjänster ingår inte.
Den regionala statistik över utsläpp till luft som redovisas av Naturvårdsverket beskriver territoriella utsläpp, det vill säga de utsläpp som skett inom regionernas gränser. Det gör att om man vill till exempel följa halter av luftföroreningar inom ett specifikt område så bör Naturvårdsverkets statistik användas.
Nästa publiceringstillfälle
Nästa publicering avseende nationella utsläpp till luft per kvartal till och med tredje kvartalet 2018 sker 2019-01-31 klockan 09.30.
Nästa publicering avseende nationella utsläpp till luft per år till och med 2017 sker 2019-03-28 klockan 09.30.
Nästa publicering avseende regionala utsläpp till luft per år till och med 2017 sker 2019-11-14 klockan 09.30.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.