Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv, 1:a kvartalet 2017:
Tillväxten dämpades första kvartalet
Statistiknyhet från SCB 2017-06-13 9.30
BNP-tillväxten mattades av något första kvartalet, och Sveriges ekonomi växte i en långsammare takt än under andra halvåret 2016. Den inhemska efterfrågan, med de fasta bruttoinvesteringarna i spetsen, lyfte tillväxten.
Första kvartalet steg BNP med 0,4 procent, säsongrensat. Tillväxttakten var därmed något lägre än fjärde kvartalet i fjol, men var i linje med hur svensk ekonomi i genomsnitt har utvecklats under de senaste tio åren. Efter ett starkt fjärde kvartal lämnade utrikeshandeln ett negativt bidrag till BNP, där en minskad tjänsteexport och stark import dämpade utvecklingen.
Drivkraften i ekonomin var den inhemska efterfrågan där de fasta bruttoinvesteringarna, med bostadsinvesteringarna i spetsen, stod för det största tillväxtbidraget i BNP. De fasta bruttoinvesteringarna har ökat nästan samtliga kvartal sedan 2013, till stor del förklarat av att investeringarna i bostäder började stiga, men investeringsuppgången har fått en bredare bas allt eftersom flertalet investeringstyper har ökat. Första kvartalet ökade även investeringarna i maskiner och övriga byggnader och anläggningar, medan investeringarna i immateriella tillgångar föll tillbaka.
Tillväxt i procent och bidrag i procentenheter
Källa: Nationalräkenskaperna
Även hushållskonsumtionen gav ett positivt bidrag till BNP-tillväxten första kvartalet. Ökade utgifter för bland annat transporter, möbler och hotell- och restaurangbesök bidrog till konsumtionsutvecklingen. Boendekostnaderna, som står för ungefär en fjärdedel av hushållens konsumtion, minskade däremot något under kvartalet. Sparandet var återigen högt och sparkvoten ligger för närvarande på den högsta nivån för ett första kvartal sedan 1980. Det visar att hushållen har möjlighet att konsumera mer än de gör för närvarande.
Läs mer om BNP-utvecklingen och fördjupande artiklar i detta nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv. Numret innehåller tre fördjupningsartiklar.
Lönerna har utvecklat sig i samma takt som bärkraften
Bärkraft är arbetsgivares utrymme att tillgodose löneökningar utan att försämra sin konkurrenskraft. Bärkraften över tid analyseras med hjälp av långa tidsserier, där data från nationalräkenskaperna länkats ihop med historiska nationalräkenskaper som tagits fram av forskare. Resultaten visar att under åren 1951–1980 steg de nominella löneökningarna mer än bärkraften. Från 1980 till 2014 har bärkraften däremot stigit i genomsnitt något mer än de nominella löneökningarna.
Konjunktursvängningar och finansiellt sparande
Den reala och finansiella ekonomin kan knytas ihop med variabeln finansiellt sparande, som är identiskt oavsett om det beräknas från den reala eller den finansiella sidan av ekonomin. Artikeln belyser konjunkturella samband mellan den realekonomiska och den finansiella ekonomin.
Hushållens disponibla inkomster i nationalräkenskaperna och i inkomst- och taxeringsregistret
Hushållens disponibla inkomster är ett begrepp som används med olika definitioner beroende på vilket statistikområde som ska analyseras. I denna artikel redovisas innehållet i hushållens disponibla inkomster inom ramen för nationalräkenskapssystemet med jämförelser mot inkomst- och taxeringsregistrets utfall.
Publikation
Nästa publiceringstillfälle
2017-09-27 klockan 09.30.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.