Till innehåll på sidan

Tillväxten tog ny fart fjärde kvartalet

Statistiknyhet från SCB 2017-03-15 9.30

Fjärde kvartalet stegrades BNP-tillväxten och Sveriges ekonomi växte i snabbare takt än tidigare kvartal under året. Exporten lämnade för andra kvartalet i följd det största bidraget till BNP. Samtidigt var hushållskonsumtionen fortsatt dämpad medan de fasta bruttoinvesteringarna återigen ökade efter avmattningen tredje kvartalet.

BNP-tillväxten ökade med 1,0 procent från tredje till fjärde kvartalet i säsongrensade tal. Exporten agerade draglok och både varu- och tjänsteexporten ökade på bred front, samtidigt som importen minskade något. Tjänsteexportens andel av den totala exporten har ökat de senaste 20 åren vilket beror på att även industriföretagen har ökat sin tjänsteexport.

Ser man till produktionsutvecklingen ökade framförallt tjänstebranscherna och byggbranschen fjärde kvartalet, men även tillverkningsindustrin vände svagt uppåt efter tre kvartal med minskad produktion. Under helåret 2016 stod tjänstebranscherna för hälften av BNP-tillväxten.

Bidrag till BNP-tillväxten

Tillväxt i procent och bidrag i procentenheter
Diagram Tillväxt i procent och bidrag i procentenheter

Källa: Nationalräkenskaperna

Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv

I detta nummer presenteras en ny form för Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv. De tidigare avsnitten om BNP-utvecklingen kommer fortsättningsvis att ersättas med ett sammanfattande avsnitt. Som tidigare kommer tidsskriften innehålla ett antal fördjupningsartiklar om aktuella teman kring nationalräkenskaperna och den ekonomiska statistiken.

Detta nummer innehåller tre fördjupningsartiklar.

Effekter för hushållens ekonomi i statens budget för 2017

I statens budget för år 2017 genomförs flera olika förändringar som påverkar hushållens ekonomi. Med mikrosimuleringsmodellen FASIT är det möjligt att beräkna effekterna som förändringar får på hushållens ekonomi. Förändringarna har störst effekt för hushåll med lägst inkomster, där den ekonomiska standarden blir högre. Artikeln visar också hur fem olika typhushåll påverkas.

Förändring av ekonomisk standard

Procentuell förändring för hushåll som omfattas av regelförändringar efter decilgrupp, år 2017

Diagram Procentuell förändring för hushåll som omfattas av regelförändringar efter decilgrupp, år 2017

Källa: FASIT

Stora IKT-investeringar inom el- och fastighetsbranschen

I näringslivet står branscher som el, fastighetsförvaltning och parti- och detaljhandeln för de största investeringarna i IKT-utrustning. IKT-investeringarna har utvecklats starkt mätt i volym de senaste 20 åren. Prisfall på IKT-produkter innebär dock en svagare värdeutveckling. Som andel av BNP har IKT-investeringarna nästan halverats sedan millennieskiftet.

Multifaktorproduktivitet står för en tredjedel av tillväxten

Drygt en tredjedel av tillväxten i näringslivets förädlingsvärde under perioden 1994–2016 förklaras av en ökad multifaktorproduktivitet. Fram till finanskrisen var bidraget från multifaktorproduktiviteten störst inom de varuproducerande branscherna, men från 2011 har de tjänsteproducerande branscherna bidragit mest till tillväxten. I denna artikel beskrivs vad multifaktorproduktivitet består av och hur den beräknas i nationalräkenskaperna.

Publikation

Nästa publiceringstillfälle

2017-06-13 klockan 09.30.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Nationalräkenskaper

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna
E-post
nrinfo@scb.se

Förfrågningar

Jenny Lunneborg

Telefon
010-479 44 42
E-post
jenny.lunneborg@scb.se