Till innehåll på sidan

Nationalräkenskaper, 3:e kvartalet 2016:

BNP steg med 0,5 procent jämfört med andra kvartalet

Statistiknyhet från SCB 2016-11-29 9.30

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 0,5 procent tredje kvartalet, säsongrensat och jämfört med andra kvartalet. Det var främst exporten och hushållens konsumtion som bidrog till uppgången. Kalenderkorrigerat och jämfört med tredje kvartalet 2015 steg BNP med 2,8 procent.

Procenttalen avser säsongrensade volymförändringar i jämförelse med föregående kvartal, om inget annat anges. I slutet av statistiknyheten finns tabeller som även visar volymförändringar i förhållande till motsvarande kvartal föregående år.

Hushållens konsumtion ökade med 0,4 procent tredje kvartalet. Ökningen förklaras främst av svenskars konsumtion i utlandet. Sammantaget bidrog hushållens konsumtion med 0,2 procentenheter till BNP-tillväxten.

Offentlig konsumtion var oförändrad jämfört med andra kvartalet. Statens konsumtion ökade marginellt medan den kommunala konsumtionen var oförändrad.

Lagerinvesteringarna hade ingen påverkan på BNP-utvecklingen tredje kvartalet.

Fasta bruttoinvesteringar var oförändrade jämfört med andra kvartalet. Investeringar i byggnader och anläggningar, inklusive bostäder, fortsatte att öka medan maskininvesteringar och investeringar i immateriella tillgångar minskade.

Exporten ökade med 1,3 procent jämfört med andra kvartalet, vilket bidrog med 0,6 procentenheter till BNP-tillväxten. Exporten av varor steg med 0,9 procent och exporten av tjänster med 2,2 procent. Tjänsteexporten lyftes av några poster som avser export av immateriella tillgångar. Dessa poster drog med motsvarande värde ned investeringar av immateriella tillgångar. Sammantaget har de därmed ingen påverkan på BNP-utvecklingen.

Importen ökade med 0,6 procent och höll tillbaka BNP-utvecklingen med 0,3 procentenheter. Importen av varor ökade med 0,4 procent och importen av tjänster med 1,1 procent. Sammantaget bidrog exportnettot med 0,3 procentenheter till BNP-tillväxten.

Produktionen inom näringslivet steg med 0,5 procent jämfört med andra kvartalet. De varuproducerande branscherna ökade produktionen med 0,2 procent och de tjänsteproducerande med 0,7 procent. Bland varuproducenterna var det främst produktionen inom bygg och anläggning som bidrog till tillväxten medan produktionen inom tillverkningsindustrin sjönk. På tjänstesidan var det främst ökad produktion inom företagstjänster, fastighetsverksamhet samt informations- och kommunikationstjänster som bidrog till tillväxten. De offentliga myndigheternas produktion var oförändrad jämfört med andra kvartalet.

Antalet sysselsatta i hela ekonomin minskade med 0,3 procent jämfört med andra kvartalet. Det är första gången sedan tredje kvartalet 2009 som antalet sysselsatta i ekonomin minskar. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin minskade med 0,1 procent. I näringslivet minskade antalet arbetade timmar med 0,2 procent medan antalet arbetade timmar i offentliga myndigheter ökade med 0,3 procent. Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade med 0,8 procent jämfört med andra kvartalet.

Hushållssektorns disponibla inkomster ökade med 4,4 procent i löpande priser tredje kvartalet 2016 jämfört med tredje kvartalet 2015. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 3,5 procent. Hushållssektorns finansiella sparande ökade med 4,5 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2015 och uppgick till 59,9 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparande i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 6,2 procent.

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande visade ett överskott på 8,8 miljarder kronor. Det var en förbättring med 2,4 miljarder jämfört med tredje kvartalet 2015. Statens finansiella sparande visade ett överskott med 16 miljarder kronor och sociala trygghetsfonder ett underskott på 2 miljarder kronor. Kommunernas finansiella sparande visade ett underskott på 2,6 miljarder kronor och landstingen visade ett underskott på 2,6 miljarder kronor.

Revideringar

Jämfört med föregående publicering i september så har den säsongrensade BNP-utvecklingen för andra kvartalet 2016 reviderats upp med 0,1 procentenheter. Till följd av att nya uppgifter funnits tillgängliga så har det skett förändringar på många av delkomponenterna till BNP. Detta gäller även för första kvartalet 2016 men för det kvartalet är den totala BNP-utvecklingen oförändrad. Kalenderkorrigerat och jämfört med motsvarande kvartal föregående år har BNP-utvecklingen för andra kvartalet 2016 reviderats upp med 0,2 procentenheter.

I likhet med publiceringen av tredje kvartalet tidigare år så har kvartalen året innan reviderats till följd av att ett mer fullständigt underlag använts för offentlig verksamhet. För helåret 2015 är dock den faktiska BNP-utvecklingen oförändrad jämfört med publiceringen i september.

Uppgifter avseende inkomster och sparande har förutom för första och andra kvartalen 2016 även reviderats för åren 2014 och 2015. Det beror främst på att Betalningsbalansen har uppdaterats med utfallet av direktinvesteringsenkäten 2015.

Fördjupning

Ytterligare information om beräkningarna finns under Fördjupningstexter och kommentarer.

Diagram 1. BNP, säsongrensad, volymutveckling och nivå i fasta priser (referensår 2015), miljarder kronor

Diagram

Tabell 1. Bidrag till BNP-utveckling, säsongrensad och kalenderkorrigerad, jämfört med föregående kvartal, procentenheter
BNP från användningssidan2014:42015:12015:22015:32015:42016:12016:22016:3
BNP till marknadspris1,10,71,11,21,40,40,60,5
Import ‑0,7 ‑0,4 ‑0,2 ‑1,0 ‑0,5 ‑0,3 ‑0,2 ‑0,3
Hushållens konsumtionsutgifter 0,3 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 ‑0,1 0,2
Offentliga konsumtionsutgifter 0,1 0,1 0,0 0,3 0,2 0,2 0,3 0,0
Fast bruttoinvestering 0,5 0,3 0,3 0,3 0,7 0,3 0,4 0,0
Lagerinvestering (1) 0,3 ‑0,1 0,2 0,4 ‑0,3 0,1 0,3 0,0
Export 0,6 0,5 0,5 0,9 0,9 ‑0,3 ‑0,2 0,6

(1) Inklusive förändring i värdeföremål. Not: För perioder före referensåret (2015) är säsongrensad data och bidrag inte summerbara.

Tabell 2. BNP från användningssidan, försörjningsbalans, säsongrensad volymförändring (procent)
BNP från användningssidan2015:12015:22015:32015:42016:12016:22016:3
BNP till marknadspris 0,7 1,1 1,2 1,4 0,4 0,6 0,5
Import 1,1 0,4 2,4 1,3 0,6 0,6 0,6
Varor (SNI A01-F43) 1,7 0,5 2,5 1,5 1,0 0,7 0,4
Tjänster (SNI G45-T98) ‑0,9 0,3 2,1 0,8 ‑0,2 0,3 1,1
               
Hushållens              
konsumtionsutgifter 0,9 0,6 0,7 0,8 0,7 ‑0,1 0,4
Egentliga hushåll 0,9 0,7 0,7 0,8 0,7 ‑0,1 0,4
HIO (2) ‑0,8 ‑0,4 0,7 0,6 0,4 0,3 0,1
Offentliga              
konsumtionsutgifter 0,5 0,1 1,2 0,9 0,7 1,2 0,0
Staten 0,5 0,1 1,7 1,3 0,9 0,9 0,1
Kommunerna 0,5 0,1 1,0 0,8 0,6 1,3 0,0
Fast bruttoinvestering 1,2 1,4 1,2 3,1 1,4 1,9 0,0
Lagerinvestering (1) (3) 3 604 5 428 9 116 5 542 6 896 9 862 9 495
Export 1,2 1,1 2,1 2,0 ‑0,6 ‑0,4 1,3
Varor (SNI A01-F43) 0,3 1,1 1,2 1,9 0,6 ‑1,3 0,9
Tjänster (SNI G45-T98) 2,1 1,2 3,9 2,2 ‑3,2 1,4 2,2

(1) Lagerinvestering redovisas i miljoner kronor, säsongrensat, fasta referensårspriser. (2) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer. (3) Inklusive förändring i värdeföremål.

Tabell 3. BNP från produktionssidan, säsongrensad (1), volymförändring i förhållande till närmast föregående kvartal (procent)
BNP från produktionssidan2015:12015:22015:32015:42016:12016:22016:3
BNP till marknadspris 0,7 1,1 1,2 1,4 0,4 0,6 0,5
Därav              
Varuproduktion (SNI A01-F43) 0,3 3,2 1,3 1,2 0,1 ‑1,1 0,2
del Tillv. ind (SNI C10-C33) 0,0 3,0 0,8 1,3 ‑0,2 ‑1,6 ‑0,3
Tjänsteproduktion (SNI G45-T98) 1,1 0,3 1,5 1,4 0,6 1,4 0,7
S:a näringsliv (2) 0,9 1,3 1,4 1,3 0,4 0,5 0,5
Offentliga myndigheters produktion ‑0,5 0,1 0,6 0,9 0,4 0,6 0,0
               
Arbetsinsats, arbetade timmar 0,0 0,1 0,9 0,2 0,8 0,2 ‑0,1

(1) Säsongrensad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av återkommande variationer under året. (2) Exklusive tullar och produktskatter netto.

Tabell 4. BNP från användningssidan, försörjningsbalans, volymförändring i förhållande till motsvarande kvartal föregående år (procent) (1) samt faktiska värden
 Volymförändring (procent) i förhållande till motsvarande kvartal föregående år(1)Miljoner
kronor
BNP från användningssidan2015:12015:22015:32015:42016:12016:22016:32016 Kv 3
BNP till marknadspris 3,1 3,9 4,2 5,1 3,7 4,6 2,8 1 057 363
Import 5,7 3,5 5,8 6,8 4,5 6,5 2,8 423 118
Varor (SPIN A01-F43) 5,4 3,5 5,0 8,3 5,5 8,0 3,0 285 366
Tjänster (SPIN G45-T98) 6,6 3,6 7,6 3,6 2,4 3,0 2,3 137 752
S:a Tillgång 3,8 3,8 4,7 5,6 3,9 5,1 2,8 1 480 481
                 
Hushållens                
konsumtionsutgifter 2,9 1,9 2,8 3,3 2,9 2,2 1,7 477 744
Egentliga hushåll 3,0 2,0 2,9 3,4 3,0 2,2 1,7 463 483
HIO (2) 0,1 ‑1,3 ‑0,1 0,2 1,6 1,8 1,2 14 261
Offentliga                
konsumtionsutgifter 2,2 2,4 1,8 3,5 2,1 6,4 2,5 278 523
Staten 3,5 1,5 2,0 4,4 4,0 6,2 2,5 70 247
Kommunerna 1,7 2,8 1,7 3,2 1,4 6,5 2,5 208 276
Fast bruttoinvestering 5,9 7,8 5,9 7,9 6,8 9,1 6,3 239 223
Lagerinvestering (1) (3) 0,4 ‑0,1 0,6 0,1 0,4 0,4 0,1 13 120
Export 4,5 4,7 5,9 7,3 3,9 4,2 2,2 471 871
Varor (SPIN A01-F43) 2,0 2,6 3,0 5,6 4,2 3,8 2,0 311 302
Tjänster (SPIN G45-T98) 10,9 9,5 12,3 10,9 3,3 5,0 2,6 160 569
S:a Användning 3,8 3,8 4,7 5,6 3,9 5,1 2,8 1 480 481

(1) Lagerinvestering redovisas som procentuellt bidrag till BNP totalt. (2) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer. (3) Inklusive förändring i värdeföremål.

Tabell 5. BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad (1), volymförändring (procent)
BNP från produktionssidan2015:12015:22015:32015:42016:12016:22016:3
BNP till marknadspris3,13,44,24,64,23,62,8
Därav              
Varuproduktion (SNI A01-F43) 1,3 4,7 7,2 6,3 6,3 0,7 0,4
del Gruvor,Tillv. ind (SNI B05-C33) 0,6 4,2 6,0 4,8 5,5 ‑0,5 ‑0,7
Tjänsteproduktion (SNI G45-T98) 4,7 3,4 4,2 4,3 3,7 5,2 4,0
S:a näringsliv (2) 3,5 3,9 5,2 5,0 4,6 3,6 2,8
Offentliga myndigheters produktion 0,2 0,3 ‑0,1 0,6 2,0 3,2 1,8
               
Arbetsinsats, arbetade timmar 1,2 1,1 0,4 1,1 2,3 2,3 1,1

(1) Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Volymförändringen avser en jämförelse med motsvarande kvartal föregående år. (2) Exklusive tullar och produktskatter netto.

Tabell 6. Differenser i BNP-utvecklingen, procentenheter
 2015:12015:22015:32015:42015:1-42016:12016:2
BNP i faktiska tal              
Föregående publicering (14/9) 3,1 4,0 4,1 5,2 4,1 3,7 4,4
Nuvarande publicering (29/11) 3,1 3,9 4,2 5,1 4,1 3,7 4,6
Differens 0,0 ‑0,1 0,1 ‑0,1 0,0 0,0 0,2
BNP i säsongrensade tal              
Föregående publicering (14/9) 0,7 1,3 1,0 1,5 3,9 0,4 0,5
Nuvarande publicering (29/11) 0,7 1,1 1,2 1,4 3,8 0,4 0,6
Differens 0,0 ‑0,2 0,2 ‑0,1 ‑0,1 0,0 0,1

Volymförändringar: I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till föregående kvartal.

Säsongrensad: Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året.

Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad): Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under ett kvartal eller halvår. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden. Helårssiffror samt uppgifter om inkomster och sparande redovisas utan kalenderkorrigering och säsongrensning.

Faktiska värden: Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år.

Fasta priser: BNP och dess komponenter i fasta priser är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till ett referensår. I samband med redovisningen av första kvartalet byts referensår till närmast föregående helår. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår inte är additiva för åren före referensåret. En summering av till exempel försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. Värdena för de två senaste aktuella åren är däremot additiva.

Bidrag till BNP-utvecklingen: De uppgifter som redovisas som bidrag till BNP-utvecklingen avser säsongrensade värden och är inklusive importinnehållet i respektive delaggregat.

Jämförbarhet med primärstatistik: Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma på grund av att aktualiteten kan vara olika. Se till exempel publikation BNP kvartal 2008:1 för en beskrivning av skillnaderna mellan kalenderkorrigeringen i NR och AKU.

Avstämning: BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik från såväl användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar.

Sparkvot: Sparkvoten definieras som sparande i förhållande till disponibel inkomst. Sparandet, och därmed sparkvoten, kan beräknas inklusive eller exklusive sparandet i tjänste- och premiepensioner.

Publicering

De aktuella kvartalstabellerna från 1993- finns i Excel på www.scb.se/nr0103 samt i de statistiska databaserna. Vissa serier har kompletterats med uppgifter tillbaka till år 1980 och huvudaggregaten till år 1950.

Nästa publiceringstillfälle

2017-02-28 klockan 09.30.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Nationalräkenskaper

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm
E-post
nrinfo@scb.se

Förfrågningar

Mickael Kyrlis

Telefon
010-479 49 81
E-post
mickael.kyrlis@scb.se

Antonio Espinoza

Telefon
010-479 49 82
E-post
antonio.espinoza@scb.se