Till innehåll på sidan

Frågor och svar – Nationalräkenskaper

Revideringar inom nationalräkenskaperna

Här finns information om nationalräkenskapernas revideringspolicy:

Revideringspolicy för BNP-beräkningarna och reala sektorräkenskaperna (pdf)

Varför revideras nationalräkenskaperna?

Ekonomin förändras och utvecklas ständigt. För att kunna redovisa en verklig bild av ekonomin ska statistiken baseras på så aktuell information som möjligt.

Hur påverkas tidsserierna i samband med en revidering?

Målsättningen är att ha tidsserier utan tidsseriebrott. Därför har tidsserierna vanligen reviderats tillbaka till 1995. I de fall det ändå finns ev. tidsseriebrott kommenteras det i anslutning till tidsserien.

Anpassning av nationalräkenskaperna till ESA 2010

Här finns information om nationalräkenskapernas anpassning till ESA 2010:

ENS 2010 – en anpassning av de svenska nationalräkenskaperna till EU:s nya regelverk

Fastprisberäkning till valfritt basår

I nationalräkenskaperna används år 2010 som basår för årsberäkningarna, och T-1 som rullande basår för kvartalsberäkningarna (det vill säga för år 2017 används år 2016 som basår).

Se nedan ett exempel för fastprisberäkning till valfritt basår:

Börja med att multiplicera löpandeprisvärdet för önskat basår med volymutvecklingen följande år. Därefter multipliceras det nya värdet med volymutvecklingen för nästföljande år osv. Ska beräkningen göras för perioden före referensåret så divideras värdet istället.

Beräkning av svart ekonomi

Det är svårt att göra en vetenskaplig skattning av andelen svart ekonomi inom nationalräkenskaperna. Det är givetvis svårt att inhämta trovärdig information om detta från privatpersoner och företag. Det gäller för samtliga statistikbyråer. Enligt Eurostats krav ska samtliga EU-länder införa uppgifter om svart ekonomi i sina nationalräkenskaper.

I de svenska nationalräkenskaperna finns detta inkluderat sedan år 2007 med uppgifter tillbaka till 1980. Andelarna för svart ekonomi har sedan dess varit i stort sett oförändrade. Det har dessutom införts uppgifter för vissa illegala transaktioner, till exempel narkotika, prostitution, smuggling, hembränning och illegala spel.

Nationalräkenskapernas olika mått

Här finns information om de olika måtten inom nationalräkenskaperna:

Real BNP tar hänsyn till köpkraftsförändringar

BNP-deflator

BNP-deflator kan beräknas exempelvis genom att dividera löpande priser med fasta priser (t-1), eller genom att dividera förändringen i löpande priser med förändringen i volym.

Inom nationalräkenskaperna används olika deflatorer beroende på vilken del inom BNP som ska beräknas.
För industribranscher till exempel används oftast PPI (Producentprisindex). Men även KPI, import och export och andra prisindex används.

Förädlingsvärde offentlig sektor

De tjänster som produceras av offentliga myndigheter tillhandahålls i stor utsträckning gratis, eller till kraftigt reducerade priser, till allmänheten. Produktionen är inte prissatt och produktions- och förädlingsvärdet måste därför mätas på annat sätt. Det sätt som används är att mäta produktionen från kostnadssidan.

Produktionsvärdet beräknas som
+ löner och sociala avgifter
+ övriga produktionsskatter
- övriga produktionssubventioner
+ kapitalförslitning
= förädlingsvärde
+ insatsförbrukning
= PRODUKTION