Till innehåll på sidan

Beskrivning av Konsumentprisindex (KPI)

KPI avser att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen. De priser som mäts är de som konsumenterna faktiskt betalar och som påverkas av bland annat ändringar i indirekta skatter och subventioner. Direkta skatter och sociala förmåner beaktas inte vid indexberäkningarna.

De objekt som undersökningen avser att mäta är transaktioner av varor och tjänster i den privata inhemska konsumtionen. Populationen utgörs av samtliga transaktioner som genereras av denna konsumtion. Variabeln är det pris på varan eller tjänsten som konsumenten faktiskt betalar, utan motprestation t.ex. i form av medlemsrabatter, rabattkuponger etc.

De statistiska måtten inom KPI är indextal (1980=100) samt ändring i procent (sedan föregående månad, under den senaste tolvmånadersperioden).

I löpande redovisning av KPI används 12 huvudgrupper och ett 90-tal undergrupper av varor och tjänster i den privata konsumtionen. Redovisningen sker enligt COICOP (Classification of Individual Consumption by Purpose) som är en internationell klassificering av hushållens privata konsumtion.

Basår för KPI är 1980. Årsmedelindextal bildas genom ovägda aritmetiska medelvärden av månadsindextal. Månadsindextal avser den 15:e i varje månad eller den vecka – mätperiod – vari den 15:e infaller. Undantag utgör främst hyreslägenheter som avser medeltal för hela månaden och undersöks endast i januari, april, juli och oktober.

KPI är konstruerat som en kedjeindex med årslänkar. Varje årslänk mäter hur mycket den genomsnittliga prisnivån under respektive år har förändrats från den genomsnittliga prisnivån under föregående år. Man kan säga att kedjningen går via helår. Vägningstalen representerar geometriska medelvärdet av de två berörda årens konsumtionsvolymer. I denna länk beaktas även prisförändringar som av olika skäl inte kunnat införas i beräkningarna under det löpande året. Dessutom beaktas i vissa fall metodändringar och justeringar föranledda av säkrare statistisk information med mera.

Den avslutande länken mäter förändringen till aktuell månads prisnivå från den genomsnittliga prisnivån under helåret två år innan. Här representerar vägningstalen konsumtionsvolymer avseende helåret två år innan. Metodbyten införs som regel i denna avslutande länk. Tidseriebrott uppkommer därför normalt ej.

Indextal (1980=100) beräknas genom att man multiplicerar ihop, dvs. kedjar ihop, årliga länkar (via helår) och avslutar med länken för aktuell månad. Förändring sedan föregående månad beräknas som indextalets procentuella förändring sedan en månad, medan förändring under den senaste tolvmånadersperioden (inflationstakten) beräknas som indextalets procentuella förändring sedan tolv månader.

Eftersom prismätningarna av praktiska skäl inte kan omfatta alla varor och tjänster som konsumeras, samlas prisnoteringar in för ett urval av varor och tjänster, s.k. representantvaror. Den relativa betydelsen av olika representantvaror anges genom vägningstal. Dessa tal visar hur stor värdemässig andel de olika utvalda varorna representerar av den totala privata inhemska konsumtionen. Varje år sker en uppdatering av de representantvaror som mäts och deras vägningstal. Genom detta förfarande tas successivt hänsyn till förändringar i konsumtionens sammansättning och andra förändringar på konsumtionsmarknaden. För livsmedel och andra dagligvaror görs en årlig uppdatering av olika livsmedelsvarianter. Även urvalet av butiker uppdateras årligen.

Prisuppgifter samlas in av SCB:s intervjuare genom butiksbesök eller centralt av SCB. Prismaterialet samlas in per den 15:e i månaden eller under den vecka den 15:e infaller.

Uppgiftsskyldighet gäller för uppgifter som erfordras för beräkning av konsumentprisindex (Statistiska centralbyråns föreskrifter om uppgifter till konsumentprisindex, SCB-FS 2001:15).

De viktigaste felkällorna i KPI är täckningsfel, urvalsosäkerhet, osäkerhet p.g.a. kvalitetsförändringar på de produkter som prismäts samt osäkerhet när det gäller vägningstal. Vilken beräkningsmetod som fastställts för en delundersökning har också betydelse för resultatet. Det gäller särskilt egnahemsposten.

Täckningsfel uppkommer framförallt på grund av att vissa produktgrupper inte undersöks. De mest betydande områdena som för närvarande inte ingår i KPI är barnomsorgs- och äldreomsorgsavgifter, konstföremål och konsumtion inom ideella organisationer.

Urvalsosäkerhet beror på urvalet av försäljningsställen (huvudsakligen sannolikhetsurval), och på urvalet av representantprodukter och varuvarianter. Urvalsosäkerheten för totala KPI är av storleksordningen 0,4 indexenheter (t.ex. index 99,4 ± 0,4) för en årslänk, uttryckt som 95 procent konfidensintervall.

Osäkerhet p.g.a. kvalitetsförändringar beror på svårigheter att värdera produktskillnader då en utgången artikel måste ersättas med en ny, som i vissa avseenden skiljer sig från den ursprungligen utvalda varianten.

Osäkerhet när det gäller vägningstal förekommer på olika nivåer i KPI:s beräkningssystem till följd av att exakta och aktuella uppgifter om olika produkternas konsumtionsandelar inte kan erhållas.

KPI beräknas och publiceras månadsvis. Publicering sker i regel i mitten av månaden efter redovisningsmånaden. Indextalen för januari brukar dock publiceras några dagar senare än vad som gäller för övriga månader, p.g.a. vägningstalsberäkningar.

Efter det att KPI för en viss månad offentliggjorts, sker ett formellt fastställande av totalindextalet. Det omprövas därefter inte, och gäller således i alla sammanhang där man i lagar, förordningar eller avtal hänvisar till konsumentprisindex. Denna ordning gäller även fortsättningsvis.

Vid några tillfällen har det emellertid skett misstag vid upprättandet av beräkningsunderlaget, som inneburit att indextalen gett en i någon mån missvisande bild av prisförändringen. Från och med den 8 maj 2000 redovisas i Statistikdatabasen, på SCB:s webbsida och i SCB:s publikationer dels de oreviderade, fastställda totalindextalen fr.o.m. 1980, och dels reviderade skuggindextal avseende KPI totalt samt reviderade indextal för produktgrupper som är konsistenta med skuggindextalen.

Inflationen

En central uppgift för KPI är att kunna användas som inflations- och prisförändringsmått i samband med ekonomiska analyser.

Inflationstakten eller tolvmånaderstalet beräknas som KPI-talets procentuella förändring sedan tolv månader. Uttryckt i formel beräknas inflationstakten för mars 2004 i procent som:

Ekvation

Inflationstakten skiljer sig dock ibland från den procentuella förändringen av fastställda indextal. Ett skäl är att inflationstakten beräknats på skuggindextal som i en del fall avviker från de fastställda indextalen. Ett annat skäl är att indextal normalt anges med en decimal medan förändringstalen är beräknade på indextal med två decimaler.

På analogt vis beräknas månadsförändringen som KPI-talets procentuella förändring sedan föregående månad.

Underliggande inflation

På uppdrag av Sveriges Riksbank beräknade och publicerade SCB fr.o.m. augusti 1998 till september 2007 två av Riksbanken definierade mått på underliggande inflation, UND1X och UNDINHX. I oktober 2007 togs UNDINHX bort och UND1X bytte namn till KPIX. Det skedde dock inga förändringar av beräkningsmetoden vid namnbytet. Syftet med KPIX är att exkludera temporära effekter på KPI vilka normalt sett har liten – eller ingen – betydelse för penningpolitiken.

I KPIX exkluderas räntekostnader för egnahem samt förändringar i nettot av direkta effekter av ändrade indirekta skatter (utom lönerelaterade indirekta skatter) och subventioner. Utöver detta kan följande beräkningsmetoder nämnas:

  • samma grundläggande beräkningssätt av inflationstal (prisförändring under de senaste tolv månaderna) som används i KPI och i NPI.
  • vid beräkningen avseende förändringarna i nettot av ändrade indirekta skatter och subventioner beaktas enbart skatter och subventioner som beaktas i NPI. Underlaget för beräkningen är vidare samma informationsunderlag som ligger till grund för beräkningen av NPI.
  • enligt beräkningsmetoden för KPIX och NPI får alla skatteförändringar ett omedelbart och fullständigt genomslag. Detta är ett enkelt och entydigt beräkningssätt, som dock i vissa fall kan ge ett för snabbt och/eller för stort genomslag eftersom skatteförändringar i praktiken inte alltid slår igenom på priserna med omedelbar och fullständig verkan.

För utförligare beskrivning av beräkningarna kan teknisk PM rekvireras från SCB: ”PM, UND1X och UNDINHX: beräkningar efter en SCB-modell, 1998-09-15” (detta PM är fortfarande metodmässigt aktuellt).

Sedan i juli 2008 beräknar SCB även ett mått benämnt som KPIF (KPI med fast ränta), på uppdrag av Sveriges Riksbank. Syftet med detta mått är att ta bort effekten av förändrade räntesatser från KPI.

Index för räntekostnader i KPI består av två delar: ett index för räntesatser multiplicerat med ett index för förändringen av fastighetspriser, med fastighetspriser avses här hushållens nedlagda kapital på småhus räknat till anskaffningspris. I KPIF räknas effekten av förändrade räntesatser bort, medan fastighetspriserna fortsätter att påverka på samma sätt som i KPI. Detta utgör en skillnad gentemot beräkningen av KPIX där hela räntekostnadsindex tas bort, ytterligare en skillnad är att förändringar av skatter och subventioner får samma effekt i KPIF som i KPI.

För utförligare beskrivning av KPIF kan underlag rekvireras från SCB.

Nettoprisindex

NPI som index kommer att fasas ut och publiceringen på SCB:s webbplats har upphört från och med januari 2014. SCB har dock ett särskilt uppdrag att beräkna NPI till och med 31 december 2018 med tanke på de befintliga kontrakt där NPI används. Trafikverket kommer under denna period att redovisa NPI på sin webbplats enligt överenskommelse med SCB.

Nettoprisindex visar utvecklingen av den del av konsumentpriserna som återstår sedan nettot av indirekta skatter minus subventioner räknats bort. NPI avser att mäta den genomsnittliga relativa utvecklingen av de intäkter som den konsumtionsvaruproducerande sektorn inom näringslivet – efter avdrag av indirekta skatter och efter tillägg av subventioner – skulle erhålla från försäljning av en med konstant teknik producerad samt till sin storlek och sammansättning oförändrad mängd varor och tjänster.

I NPI har konsumentpriserna rensats från indirekt beskattning som belastar konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är rensade icke bara från indirekta skatter uttagna vid själva försäljningen av konsumtionsvarorna utan även från indirekta skatter uttagna på råvaror, halvfabrikat, förbrukningsmaterial och arbetskraft som beräknas ha åtgått vid framställningen av varorna. Även kostnadselement av indirekt skattetyp, som kan hänföras till förbrukning av skattebelagd kapitalutrustning, har bortrensats. Huruvida en indirekt skatt i någon mening kan anses ha helt eller delvis övervältrats på konsumenten saknar betydelse vid beräkning av NPI. Priserna reduceras genomgående med den indirekta skattens fulla belopp. En motsvarande behandling har skett för subventioner hänförliga till konsumtionsvaror. I dessa fall har tillägg gjorts till konsumentpriserna.

NPI kan av tekniska skäl ej beräknas för varje enskild konsumtionsvara. Därför finns endast en nettoprisindex som korresponderar mot totalindexserien för konsumentprisindex.

Avgränsningen av indirekta skatter från övriga statsintäkter liksom avgränsningen av subventioner från övriga statsutgifter görs med utgångspunkt i de principer som tillämpas vid beräkningen av nationalräkenskaperna. Vissa avvikelser förekommer dock.

Harmoniserat konsumentprisindex

Sättet att beräkna KPI varierar delvis mellan olika länder vilket stör när man vill göra internationella jämförelser. Inom EU har man därför arbetat fram harmoniserade indexar för konsumentpriser (HIKP) där metoderna samordnas. HIKP är en grundläggande indikator för den Europeiska centralbanken (ECB) för att utvärdera EMU:s penningpolitiska mål. HIKP används också för uppföljning av konvergenskriteriet med avseende på prisstabilitet när det gäller medlemskap i EMU.

Basår är 2005 och indextal finns från 1995 och framåt.

Vissa poster som för närvarande behandlas särskilt olika vid beräkningen av nationella KPI har exkluderats. Skillnaden jämfört med KPI beror i synnerhet på att räntekostnader för egnahem inte ingår i HIKP. I övrigt exkluderas vissa övriga egnahemskostnader (reparationer, fastighetsskatt, avskrivningar, försäkringar och tomträttsavgäld), bostadsrättsavgifter samt lotteri, tips och toto. Vissa poster ingår i

HIKP men inte i KPI. Detta är äldreomsorg, sjukhusvård samt vissa finansiella tjänster (tjänster där avgiften är proportionell mot transaktionens storlek).

HIKP grundas på en helt harmoniserad produktklassificering, COICOP (Classification Of Individual Consumption by Purpose). För beräkningarna av HIKP gäller också harmoniserade regler för t.ex. täckning, beaktande av nya produkter, uppdatering av produkturval, justeringar för kvalitetsförändringar samt indexformler för beräkningarna.

Metoden att beräkna indextal och prisutveckling för HIKP skiljer sig i viss mån från KPI. Liksom KPI är HIKP ett kedjeindex med årslänkar, men här går kedjning via december istället för helår.

HIKP ersätter inte KPI. KPI är även i fortsättningen det officiella måttet på konsumentprisförändringar i Sverige.

Avtal

Värdesäkring av penningbelopp som skall utbetalas under en längre tidsperiod kan ske genom anknytning till en prisindexserie, ev. flera. Vilken indexserie som skall väljas beror på syftet med indexregleringen. Gäller regleringen t.ex. ett serviceavtal, i vilket serviceföretaget vill tillförsäkra sig täckning för sina kostnader som huvudsakligen består av arbetslöner, bör indexklausulen i avtalet lämpligen baseras på en löneindex. Byggnadskostnader kan regleras med entreprenadindex. Om det är svårt att finna en lämplig indexserie för ett speciellt område kan det vara bättre att åstadkomma värdesäkring på annat sätt än genom indexreglering.

I de fall då konsumentprisindex, det totala indextalet, skall utnyttjas bör enbart de av SCB fastställda officiella indextalen användas och alltså inte inflationstalen (jämför inflationen).

Ibland är det befogat att dela upp det belopp som skall värdesäkras i olika delar som indexregleras var för sig. Ett leveransavtal inom verkstadsindustrin kan t.ex. indexregleras med en del som följer index för material (oftast används lämplig indexserie från producentprisindex) och en del som följer index för löner (oftast från arbetskostnadsindex för arbetare, AKI). I somliga fall kan en del vara fast och en del indexreglerad.

En förskjutning i tiden med ett par månader brukar ingå i indexregleringen eftersom indextalet normalt publiceras i mitten månaden efter den månad indexen hänför sig till.

Ofta önskar man av praktiska skäl ej räkna om det indexreglerade beloppet varje gång en index ändras. Det avtalas då att det belopp som skall indexregleras skall omräknas då indextal förändrats antingen med ett visst antal procent eller med ett visst antal indexenheter.

Om man t.ex. vill reglera ett avtal procentuellt från en tidpunkt till en annan beräknar man den procentuella förändringen i indextalet. Det avtalade beloppet skall då ökas med samma procenttal. Exempel: I ett avtal om årlig avgift, som i januari 1981 uppgick till 400 kronor, sägs att "beloppet anknytes till det för januari månad beräknade konsumentprisindextalet (totalindex) med 1980 som basår. Beloppet skall ökas respektive minskas med den procentuella förändringen av det officiella konsumentprisindextalet sedan januari 1981". Ev. decimaler bör specificeras i avtalet.

Från tabellerna:

KPI för januari 1981 = 107,2

KPI för januari 1998 = 256,9

Förändringen blir: ((256,9-107,2)/(107,2))*100=140 procent

Det innebär att avgiften för januari 1981 skall höjas med 140 procent, dvs. med 560 kronor (140 procent av 400 kronor) till 960 kr för januari 1998.

Om man i stället knyter regleringen till indexenheter så kan detta innebära, att grundbeloppet skall ökas med en viss procent eller visst antal kronor, när konsumentprisindex stiger med ett visst antal indexenheter. Konsekvensen blir emellertid att regleringen får göras allt oftare vid stigande indextal. Om index t.ex. är 120,0 betyder en procents ökning 1,2 enheter och om index är 160,0 betyder 1 procents ökning 1,6 enheter och så vidare.

Det bör observeras att särskilda regler gäller för bostadslägenheter. Hyran för bostadslägenhet skall vara till beloppet bestämd i avtalet. Förbudet mot rörlig hyra har dock försetts med vissa undantag när det gäller ersättning för kostnad som hänför sig till lägenhetens uppvärmning, förseende med varmvatten eller elektrisk ström eller avgifter för vatten och avlopp. Viktigast är att grunderna för sådana ersättningar får fastställas genom förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen. Samma regler gäller för lokaler, dock att hyresbelopp kan bestämmas enligt särskild överenskommelse mellan hyresgästorganisation och fastighetsägare eller organisation av fastighetsägare, t.ex. i form av indexklausul. Sådan beräkningsgrund kan också tillämpas om hyresavtalet är träffat för bestämd tid och hyrestiden är minst tre år. Bestämmelserna tas upp i 12 kap 19 § jordabalken.

Prisbasbeloppet

Prisbasbeloppet (tidigare Basbeloppet) enligt lagen om allmän försäkring (1962:381) räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget. Enligt gällande bestämmelser anges detta av utvecklingen av konsumentprisindex. Prisbasbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor.

Prisbasbeloppet för 1999 till 2003 fastställdes enligt reglerna i SFS 1998:677. Enligt denna författning byter basbeloppet namn till prisbasbeloppet. Beräkningarna utgår från bastalet 36 396, som ligger till grund för 1998 års basbelopp. Detta bastal räknas upp med förändringen i det allmänna prisläget fram till juni året före det år som prisbasbeloppet avser, räknat från juni 1997.

Basbeloppet för 1998 fastställdes enligt reglerna i SFS 1997:565. Beräkningarna utgår från bastalet 36 273, som ligger till grund för 1997 års basbelopp. Detta bastal räknades upp med 80 procent av förändringen i det allmänna prisläget fram till juni året före det år basbeloppet avser, räknat från juni 1996.

Basbeloppet för 1997 fastställdes enligt reglerna i SFS 1996:438. Beräkningarna utgår från bastalet 36 168, som ligger till grund för 1996 års basbelopp. Detta bastal räknades upp med 60 procent av förändringen i det allmänna prisläget fram till juni året före det år basbeloppet avser, räknat från juni 1995.

För 1996–2003 har SCB på regeringens uppdrag beräknat ett förhöjt basbelopp som används vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och fastställande av pensionspoäng. Dessa belopp har beräknats på samma sätt som basbeloppen med undantag av ovan nämnda reduceringar.