Till innehåll på sidan

Lärarprognos 2017: Stor brist på lärare

Bristen på lärare är i dag stor inom både förskola och skola. En prognos av lärarbehovet fram till år 2031 visar att antalet barn och ungdomar kommer att fortsätta öka, vilket medför ett växande behov av lärare. Det är stor risk att antalet examinerade inte kommer att räcka till för att tillgodose det framtida lärarbehovet. Detta medför att dagens brist på lärare riskerar att öka under prognosperioden.

Skolverket fick 2016 i uppdrag av Regeringen att i samarbete med Universitetskanslersämbetet framställa återkommande prognoser över skolans behov av lärare. Prognosinstitutet vid SCB fick i uppdrag att utarbeta prognosen.

De behöriga lärarna räcker inte till

Många skolor har svårt att rekrytera lärare. Det råder stor brist på lärare och pedagoger inom flertalet skol- och verksamhetsformer, exempelvis förskollärare, grundlärare, ämneslärare och fritidspedagoger. Det är även en utbredd brist på speciallärare och specialpedagoger.

År 2016 arbetade drygt 205 000 lärare i skolan. Eftersom inte alla lärare arbetar heltid motsvarade detta 182 000 heltidstjänster. Totalt sett var 73 procent av lärarna behöriga att undervisa i den skolform eller ämneskombination de arbetade i. Ytterligare 11 procent saknade behörighet men hade en pedagogisk högskoleexamen. Lärare som saknade pedagogisk högskoleexamen men hade en tillsvidareanställning utgjorde 7 procent av lärarkåren – dessa lärare har ofta en lång yrkeserfarenhet.

Visstidsanställda lärare utan pedagogisk högskoleexamen utgjorde 9 procent av lärarkåren år 2016. Denna grupp har ökat under de senaste åren, framför allt inom grundskolan. Detta är ett tecken på att det har varit svårt att rekrytera behöriga lärare och att bristen på pedagogisk personal har ökat.

Andelen behöriga lärare varierar kraftigt

Behörighetsnivån varierar mellan olika skolformer. Andelen behöriga lärare är relativt hög inom grundskolans årskurs 1–3 och 4–6 samt inom den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.

Lägst andel behöriga lärare finns inom särskolan, där ungefär var tredje lärare är behörig. Andelen behöriga är även låg bland dem som undervisar som speciallärare. De flesta som saknar behörighet i dessa skolformer har dock en pedagogisk högskoleexamen.

I grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan är skillnaderna i behörighetsnivå stora mellan olika ämnen. Andelen behöriga lärare är högre i ämnen som historia och svenska samt lägre i exempelvis teknik och svenska som andraspråk. Inom gymnasieskolan är andelen behöriga lärare dessutom betydligt lägre i yrkesämnen än i allmänna ämnen.

Andel lärare efter behörighet och anställningsform 2016, fördelat efter skolform


Källa: Bearbetningar av registret över pedagogisk personal (lärarregistret).

Stort lärarbehov fram till 2031

Fram till 2031 beräknas lärarbehovet öka med omkring 35 000 heltidstjänster, vilket motsvarar en ökning med 20 procent. Mest bedöms lärarbehovet öka inom grundskolans årskurs 4–6 och 7–9 samt inom gymnasieskolan. Antalet barn i dessa åldrar väntas öka kraftigt, framför allt de kommande fem åren. Samtidigt väntas många lärare gå i pension under prognosperioden och en del lärare lämnar läraryrket av andra skäl.

För att tillgodose lärarbehovet fram till 2031 krävs det därför att drygt 15 000 lärare per år examineras. Men om allt fortsätter i nuvarande banor, vad gäller antalet nybörjare på landets lärarutbildningar och andelen av nybörjarna som tar en lärarexamen, beräknas i genomsnitt närmare 10 000 lärare examineras årligen under prognosperioden. Antalet examinerade beräknas alltså kraftigt understiga examinationsbehovet.

Fram till 2031 väntas det totalt saknas cirka 80 000 behöriga lärare, om dagens mönster består. Det finns risk för brist inom samtliga lärarinriktningar utom för specialpedagoger, där situationen är mer balanserad framöver. En stor del av bristen utgörs av förskollärare och ämneslärare. Även för yrkeslärare och grundlärare med inriktning mot årskurs 4–6 bedöms behovet vida överstiga den beräknade examinationen.

Beräknad examination och examinationsbehov, genomsnitt per år 2017-2031


Anm: Ämneslärarutbildningen med inriktning mot gymnasieskolan ger även behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 7-9, dessa inriktningar redovisas därför tillsammans.

Antalet nybörjare behöver öka med drygt 50 procent

Avhoppen är stora på flera lärarutbildningar. Detta innebär att antalet nybörjare måste vara fler än antalet som behöver examineras för att lärarbehovet ska kunna tillgodoses. Om examensfrekvenserna, det vill säga andelen som tar examen av dem som påbörjar en utbildning, inte ökar utan ligger kvar på dagens nivå så behöver antalet nybörjare på lärarutbildningarna vara i genomsnitt 23 700 varje år under prognosperioden fram till 2031 för att en årlig examination på cirka 15 000 lärare ska kunna uppnås. Det är cirka 50 procent fler nybörjare än nuvarande nivå.

Den största skillnaden mellan behovet av nybörjare och beräknat antal nybörjare har yrkeslärarutbildningen och grundlärarutbildningen med inriktning mot årskurs 4-6. Båda dessa lärarutbildningar skulle behöva ha mer än dubbelt så många nybörjare som i dag för att täcka kommande lärarbehov. På ämneslärarutbildningen bedöms antalet nybörjare behöva öka med cirka 50 procent för att det framtida lärarbehovet ska kunna tillgodoses.

Ytterligare antal nybörjare som behövs på lärarutbildningarna för att tillgodose det beräknade examinationsbehovet fram till 2031. Procent

 

Flera insatser krävs för att tillgodose lärarbehovet

Förutom fler nybörjare kan även högre examensfrekvenser på lärarutbildningarna mildra bristsituationen. Andelen som genomför lärarutbildningen och tar examen är i dag låg jämfört med många andra högskoleutbildningar. Om examensfrekvenserna på alla lärarutbildningens inriktningar ökar med tio procentenheter skulle det årliga behovet av nybörjare på lärarutbildningarna vara något lägre än om dagens examensfrekvenser består. Ökade examensfrekvenser är dock inte tillräckligt för att täcka det kommande lärarbehovet.

Prognosen utgår från att behovet av lärare helt och hållet ska täckas av behöriga lärare. År 2016 var cirka 9 procent av lärarkåren visstidsanställda utan pedagogisk högskoleexamen. Många visstidsanställda arbetar som ämneslärare i grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan men de arbetar även i andra skolformer. Dessa antas i prognosen bli ersatta av behöriga lärare.

Men om man även framöver tillåter att 9 procent av lärarkåren saknar pedagogisk högskoleexamen blir det kommande behovet av lärare något mindre. För att behörighetsläget i skolan ska ligga kvar på dagens nivå och inte sjunka ytterligare, så behöver antalet nybörjare på lärarutbildningarna uppgå till minst 20 900 varje år.


Nybörjarbehov på lärarutbildningarna för att tillgodose behovet av lärare 2017-2031 jämfört med beräknat antal nybörjare om nuvarande mönster består. Antal nybörjare per år

 

Sammanfattningsvis behöver lärarutbildningarna vara betydligt större än i dag för att det framtida behovet av behöriga lärare i skolan ska kunna tillgodoses. Varken en markant höjning av examensfrekvenserna på lärarutbildningarna eller att dagens lägre behörighetsläge bland lärarna accepteras är tillräckliga för att täcka det kommande lärarbehovet.

För att tillgodose lärarbehovet behövs det en kombination av flera olika insatser. Bland dessa är en ökad dimensionering av lärarutbildningen och högre examensfrekvenser viktiga. Men det är också betydelsefullt att stärka läraryrkets attraktivitet och få fler lärare att stanna kvar i skolan eller återvända till yrket. Ett viktigt tillskott till lärarkåren är också satsningarna på snabbare och mer flexibla vägar in i läraryrket för dem som har en annan utbildningsbakgrund.

Om prognosen

Regeringen gav i maj 2016 Skolverket i uppdrag att i samarbete med Universitetskanslersämbetet utarbeta återkommande prognoser över skolväsendets behov av förskollärare och olika lärarkategorier på nationell och regional nivå. Skolverket gav Prognosinstitutet vid Statistiska centralbyrån i uppdrag att utarbeta prognosen.

2017 års prognos utgår från lärarsituationen 2016 och sträcker sig fram till 2031. Beräkningarna omfattar förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå, kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna. För grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan görs prognoser för lärare per ämne.

Prognosen baseras på SCB:s befolkningsprognos från 2017 och utgår från att nuvarande mönster består vad gäller exempelvis examensfrekvenser, lärartäthet, utnyttjandegrad och hur många lärare som är kvar och återinträder i yrket.

Kontakt

Anna Wilén

Telefon
010-479 40 79
E-post
anna.s.wilen@scb.se

Catarina Annetorp Hörnsten

Telefon
010-479 45 37
E-post
catarina.annetorphornsten@scb.se