Till innehåll på sidan

Obehöriga till gymnasieskolan har lägre etableringsgrad på arbetsmarknaden

Statistiknyhet från SCB 2018-05-23 9.30

Elever som var obehöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan efter åk 9 deltar senare i livet i mindre utsträckning i eftergymnasiala studier. De som ändå slutför en gymnasieutbildning inom fyra år har senare en högre etableringsgrad på arbetsmarknaden än de som var behöriga efter åk 9 men inte slutförde sina gymnasiestudier.

Andelen obehöriga till gymnasieskolan efter åk 9 har ökat över tid. Det är en större andel bland pojkar än bland flickor som är obehöriga, oavsett familjesituation, födelseland eller föräldrarnas utbildningsnivå. SCB har i rapporten ”Hur gick det för eleverna som var obehöriga till gymnasieskolan?” följt elever som avslutat grundskolan åren 1998, 2003, 2008 och 2013 med fokus på i första hand avgångna 1998. Behöriga och obehöriga elever till gymnasieskolan har följts upp med avseende på vilka som senare slutför en gymnasieutbildning, vilka som går vidare med studier och vilka som är etablerade på arbetsmarknaden.

Nästan alla ungdomar i Sverige påbörjar gymnasieskolan oavsett behörighet eller bakgrund och den andelen har ökat något över tid. Även andelen som slutför gymnasieskolan har ökat. Det gäller både bland de elever som var behöriga till ett nationellt program efter grundskolan och de som inte var det.

Av de obehöriga är det några hundratal, eller mellan 3 och 5 procent, i de studerade årskullarna som inte alls påbörjar gymnasieskolan. Bland de behöriga påbörjar i stort sett samtliga gymnasieskolan.

Obehöriga till gymnasieskolan deltog mindre i studier

Totalt sett var det, jämfört med de behöriga, en betydligt mindre andel av de obehöriga 1998 som deltog i studier efter avslutad grundskola och eventuell avslutad gymnasieskola. Det gällde oavsett hur lång tid som gått efter avslutad grundskola, men skillnaden mellan grupperna utjämnades något med tiden.

Bland de obehöriga var Komvux den absolut vanligaste utbildningsformen och bland de behöriga var studier inom högskola och universitet det vanligaste. Av dem som aldrig påbörjade gymnasieskolan studerade få vidare.

Slutförd gymnasieskola ger högre grad av etablering på arbetsmarknaden

När det gäller etableringsgraden på arbetsmarknaden finns det betydande skillnader mellan de som avslutade grundskolan med behörighet till gymnasiet och de som var obehöriga. Bland de som gick ut grundskolan 1998 är 63 procent av de obehöriga 16 år senare etablerade på arbetsmarknaden jämfört med 83 procent av de behöriga.

Men en slutförd gymnasieutbildning ger högre etableringsgrad på arbetsmarknaden oavsett behörighet efter åk 9. Bland de som 1998 var obehöriga till gymnasieskolan men ändå inom fyra år slutförde sina gymnasiestudier var något större andel, 80 procent, etablerade på arbetsmarknaden 2014, jämfört med 71 procent bland de som var behöriga men ej slutförde gymnasieskolan.

Definitioner och förklaringar

Etableringsmåttet är ett registerbaserat mått som beskriver den huvudsakliga aktiviteten och anknytningen till arbetsmarknaden under ett helt kalenderår och här uppdelad i de fyra klasserna Etablerad eller osäker ställning på arbetsmarknaden, Svag ställning eller utanför arbetsmarknaden, Högskolestudier samt Övriga studier. Måttet använts regelbundet i uppföljningar av verksamhet efter gymnasieskolan och efter högskolan och delas oftast in i sex klasser.

Publikation

En mer utförlig redovisning av resultaten finns i temarapporten Hur gick det för eleverna som var obehöriga till gymnasieskolan?

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för statistik om utbildning och arbete

Adress
701 89 Örebro
E-post
ua@scb.se

Förfrågningar

Marit Jorsäter

Telefon
010-479 62 43
E-post
marit.jorsäter@scb.se