Till innehåll på sidan

Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan:

Studerande från Energiprogrammet har stark ställning på arbetsmarknaden

Statistiknyhet från SCB 2015-01-28 9.30

De som studerat på Energiprogrammet hade den högsta etableringsgraden av samtliga gymnasieprogram. Tre år efter gymnasieskolan var 74 procent av dem etablerade på arbetsmarknaden.

Andra gymnasieprogram med hög etableringsgrad var Fordonsprogrammet (72 procent) och Byggprogrammet (68 procent). Lägst etableringsgrad (40 procent) av samtliga program fanns bland dem som hade studerat på Estetiska programmet. Den lägsta etableringsgraden bland de yrkesinriktade programmen hade Livsmedels-, Medie- och Barn- och fritidsprogrammet.

I etableringsgraden ingår inte de som har klassificerats som studerande vid högskolan eller i andra studier.

Studier efter gymnasieskolan var vanligast bland dem som hade läst Naturvetenskapligt program

Det gymnasieprogram som hade den högsta andelen högskolestuderande tre år efter avslutad gymnasieutbildning var Naturvetenskapligt program. Där var sju av tio personer högskolestuderande. Nära hälften av de som läst Samhällsvetenskapligt program eller Teknikprogrammet var högskolestuderande. Lägst andel högskolestuderande hade Fordons- och Byggprogrammen.

Kvinnorna etablerade sig på arbetsmarknaden i lägre omfattning än männen

Av samtliga gymnasieavgångna läsåret 2008/09 var 32 procent etablerade på arbetsmarknaden tre år senare. Män var etablerade på arbetsmarknaden i större utsträckning än kvinnor, 39 procent av männen och 26 procent av kvinnorna var etablerade. En större andel kvinnor än män studerade istället på högskolan. Av samtliga kvinnor var 40 procent högskolestuderande, motsvarande andel för män var 28 procent.

Störst skillnad i etableringsgrad (exkl. studerande) mellan män och kvinnor fanns inom Naturbruksprogrammet. Även inom Bygg-, Fordons-och Energiprogrammen var männens etableringsgrad klart högre än kvinnornas.

Definitioner och förklaringar

Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan är en registerstudie. Den beskriver arbetsmarknadsstatus, etableringsgrad, de vanligaste yrkesområdena och utbildningsinriktning på högskolan tre år efter avslutad gymnasieutbildning.

Populationen omfattar dem som avgick från gymnasieskolan läsåret 2008/09 och som tre år senare var folkbokförda i Sverige. Statistiken redovisas på de 17 nationella program som fanns läsåret 2008/09.

En persons arbetsmarknadsstatus beräknas utifrån individbaserade uppgifter från flera olika datakällor. En person kan klassificeras i sex olika kategorier: etablerad på arbetsmarknaden, osäker ställning på arbetsmarknaden, svag ställning på arbetsmarknaden, utanför arbetsmarknaden, högskolestuderande och övrig studerande.

För att underlätta jämförelser mellan program med varierande storlek på andelen som klassificerats som studerande redovisas även etableringsgrad. Etableringsgraden visar fördelningen av de personer som inte har klassificerats som studerande på kategorierna: etablerad på arbetsmarknaden, osäker ställning på arbetsmarknaden, svag ställning på arbetsmarknaden och utanför arbetsmarknaden.

Publikation

En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i temarapporten Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för statistik om utbildning och arbete

Adress
701 89 Örebro
E-post
ua@scb.se

Förfrågningar

Tomas Westling

Telefon
010-479 61 78
E-post
tomas.westling@scb.se