Till innehåll på sidan

Hushållen slänger 4,2 miljoner ton sopor varje år

Varje år slänger hushållen i Sverige 4,2 miljoner ton sopor. Det blir 430 kilo sopor per person. Men en hel del av det vi kastar och blir till avfall hade vi i stället kunnat ta tillvara på olika sätt. Det skulle hjälpa vår miljö och spara pengar på samma gång.

Sopor, skräp, avfall – vi har många olika namn på allt det som blir över. Gemensamt är att det handlar om saker som du och jag vill bli av med. Hur vi sedan väljer att göra oss av med dem, det påverkar vår miljö.

För att se hur miljön påverkas tar SCB fram statistik om avfallet, på uppdrag av Naturvårdsverket. Genom att till exempel undersöka och mäta vad som hamnar i soppåsen hemma hos dig, så kan man följa hur miljöarbetet går. SCB mäter också hur mycket avfall som uppstår i olika delar av samhället, och hur det avfallet behandlas.

16 miljömål visar vägen

Ur riksdagens miljömål:

"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."

Läs mer om miljömålen på Naturvårdsverkets webbplats Miljömål.se

Om vi tittar på de delar av samhället som står för mest avfall så var gruvindustrin störst 2014 med 139 miljoner ton. Diagrammet nedan visar var de största mängderna avfall kom ifrån i övrigt. Bland annat stod olika former av byggverksamhet för 8 miljoner ton avfall.

Uppkommet icke-farligt avfall i ton efter näringsgren och år

Grafik icke farligt avfall 2010-2014

Legend 1 - miljögrafik Hushåll

Legend 2 - miljögrafik Byggverksamhet

Legend 3 - miljögrafik Avfallshantering, återvinning

Legend 4 - miljögrafik Försörjning av el, gas, värme och kyla

Legend 5 - miljögrafik Stål- och metallframställning, metallvarutillverkning

Legend 6 - miljögrafik Pappers- och pappersvarutillverkning, grafisk industri

Legend 7 - miljögrafik Livsmedels- och dryckesframställning, tobaksvarutillverkning

Vi slänger 430 kilo per person och år

Men även hemma hos dig slängs det en hel del avfall. I Sverige slänger hushållen 4,2 miljoner ton sopor på ett år. Det motsvarar ungefär 430 kilo per person och år. Det vi slänger mest är hushållsavfall, alltså det som hamnar i soppåsen.

Vilka tror du förresten slänger mest ätbart matavfall – restauranger och matbutiker, eller de svenska hushållen? Många skulle nog svara att det är restaurangerna, men det är faktiskt hushållen som står för den allra största mängden. I diagrammet här nedanför ser du hur stor mängd ätbart matavfall som vi slängde 2014, räknat i kilo per person i befolkningen.

Vilka slängde mest ätbart matavfall under 2014?

Hushållen slänger mest ätbart matavfall

I våra soppåsar hamnar det väldigt många olika saker. En hel del av den mat som slängs, ungefär 19 kilo, skulle vi faktiskt ha kunnat äta upp. Totalt slänger vi cirka 70 kilo matavfall per person och år. Det innebär att vi slänger nästan en tredjedel mat, cirka 30 procent, helt i onödan!

Mycket matavfall hälls ut i avloppet

Vi häller även ut en del matavfall i avloppet. Mest kaffe och te, följt av mejeriprodukter som mjölk och fil samt andra drycker. Totalt blir det 224 000 ton varje år. I genomsnitt häller varje vuxen i Sverige faktiskt ut en kopp kaffe om dagen.

Hur mycket vi häller ut, hänger ihop med hur vi lever. Hushåll som består av en person häller ut mest, 32 kilo per person och år. Större hushåll med fem personer häller ut minst, i genomsnitt 15 kilo per person.

Mycket matavfall hälls ut i vasken

Sverige är bra på återvinning

I Sverige finns ett så kallat producentansvar för en del avfall. Det innebär att de företag som tillverkar en produkt också samlar in och tar hand om den när den blir avfall. Det gäller till exempel elavfall och förpackningar. Producentansvaret har bidragit till att öka återvinningen.

Åtta typer av avfall samlas in

Producentansvaret innebär bland annat att producenter ansvarar för att samla in förpackningar, däck, returpapper, bilar, elektriska och elektroniska produkter, batterier, läkemedel, radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor när de blivit avfall.

Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats

När det gäller elavfall kunde producenterna samla in 144 000 ton under 2015, alltså 12,2 kilo per invånare. Målet som EU satt var att samla in 4 kilo per invånare.

Mycket av det vi köper i butik ligger i en förpackning. Den kan till exempel vara av plast, glas, metall, papper eller kartong. Under 2016 gick hela 93 procent av glasförpackningarna tillbaka till materialåtervinning. Plast var vi däremot sämre på att återvinna, 47 procent av alla plastförpackningar materialåtervanns.

Återvinning av förpackningar 2016
Visa stödlinjer
År[10, Glas][20, Plast, ej PET-flaskor][30, PET-flaskor][40, Papper, papp, kartong och wellpapp][50, Metall, ej pantburkar][60, Pantburkar][70, Trä]
201693478282798731

På sikt måste vi bli ännu bättre på återvinning av förpackningar. År 2020 börjar nya, tuffare återvinningsmål att gälla. Insamling och återvinning av förpackningar är en viktig del i att skapa ett mer hållbart samhälle och vi konsumenter kan göra en stor insats.

Var hamnar dina gamla kläder?

Kläder och textilier (tyg) är en annan typ av avfall som vi slänger mycket av. Varje år köper vi 13 kilo kläder och textilier, till exempel dukar, gardiner, överkast, byxor och tröjor. Och under ett år slänger vi hela 8 kilo textil i soporna. När man undersökt vårt textilavfall, har man sett att 60 procent är hela textilier som skulle kunna återanvändas.

Utsläpp sker i onödan när maten slängs

Varför är det här dåligt för miljön? Jo, om vi tar en limpa bröd som exempel, så krävs det att man först odlar spannmål till brödet. Det kräver i sin tur att en traktor bearbetar jorden på åkern, gödslar och skördar. Till det går det åt bränsle.

Säden från åkern blir till mjöl som körs till ett bageri. Där bakas brödet i en ugn, innan det transporteras till butiken där du handlar brödet och transporterar hem det. Även till varje sådant steg går det åt bränsle och energi, som orsakar utsläpp. Om du sedan inte äter ditt bröd – ja, då har allt detta orsakat utsläpp helt i onödan.

När det gäller kläder, så krävs det förbrukning av vatten, kemikalier och det sker många transporter när de tillverkas. Därför spelar det också roll för miljön hur vi handlar, återanvänder och slänger kläder.

Avfallstrappan hjälper oss att tänka på miljön

EU och Sverige använder en så kallad avfallstrappa. För att förbättra Sveriges miljöarbete behöver vi klättra uppåt i avfallstrappan. Det innebär att avfallet ska hanteras på ett så hållbart sätt som möjligt.

Avfallstrappan hjälper oss att tänka på miljön

FÖREBYGGA: I första hand bör vi förhindra att avfall uppstår överhuvudtaget. Det kan till exempel handla om att låta bli att slänga kläder i soporna.

ÅTERANVÄNDA: Du kan återanvända, till exempel genom att lämna och köpa begagnade kläder hos välgörenhetsorganisationer eller i second hand-butiker.

MATERIALÅTERVINNA: Att materialåtervinna materialet är nästa steg på trappan. Då återvinns t.ex. textilfibern och blir till nya plagg eller andra produkter. Det lämpar sig för slitna kläder som inte kan återanvändas. Men det blir alltid kvar en rest som slängs, och som vi behöver ta hand om.

ÅTERVINNA PÅ ANNAT SÄTT: Nästa steg på trappan blir att återvinna på annat sätt. Här ingår att energiåtervinna, men också att använda material för konstruktion till exempel. I Sverige tar man nästan alltid tillvara energi och värme när man förbränner avfall.

BORTSKAFFA: Sista steget på trappan är att bortskaffa avfallet, vanligtvis genom att lagra det.

Om statistiken

SCB tar på uppdrag av Naturvårdsverket fram statistik som bland annat används för att följa upp de olika etappmålen för miljön. Det görs i ett samarbete inom Svenska MiljöEmissionsData (SMED), där också IVL Svenska Miljöinstitutet, Sverige lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) ingår.

Statistiken sammanställs vartannat år och omfattar de avfallsmängder som genererats i Sverige två år före rapporteringen. Nästa omgång med avfallsdata avser år 2016 och kommer att rapporteras av Naturvårdsverket sommaren 2018.

I lagstiftningen (Miljöbalken) används delvis andra begrepp för de olika stegen i avfallstrappan, men principen är densamma – vi ska klättra uppåt och försöka förebygga, återanvända och materialåtervinna mer.

Så gör vi statistik

Sverige började föra statistik redan 1749. Idag har SCB i uppdrag är att förse Sverige med oberoende statistik om samhället på flera olika områden. Statistik är inte exakt, men välgjord statistik beskriver verkligheten så nära man kan komma.

För att göra statistik finns metoder för att samla in, bearbeta och analysera siffermaterial. SCB:s statistik görs utifrån vetenskapliga principer. Det finns flera olika typer av statistiska undersökningar.

Läs mer om hur vi gör statistik

Källa

SCB och Naturvårdsverket.

Läs en artikel