Till innehåll på sidan

80 procent av elen kommer från vattenkraft och kärnkraft

Sverige är beroende av energi. Den behövs exempelvis för att värma upp bostäder och för att maskiner och bilar ska fungera. Ett av de vanligaste sätten att förse samhället med energi är genom elektricitet, som till drygt 80 procent kommer från vattenkraft och kärnkraft.

Men vi kanske först ska ställa oss frågan: Vad är energi egentligen? Jo, energin finns i naturen och kan genom olika tekniker omvandlas till ljus, rörelse eller värme. Sedan skickas den ut för användning i samhället som elektricitet, fjärrvärme, fjärrkyla eller bränslen.

Energin kan antingen vara förnybar eller icke förnybar. Fossila energikällor som gas, olja och kol är begränsade och kallas icke förnybara eftersom de återbildas mycket långsamt i naturen när de har förbrukats.

Förnybar energi återbildas däremot hela tiden. Det handlar till exempel om vatten-, vind- och solenergi. I Sverige består ungefär hälften av elproduktionen av förnybar energi, och den allra största delen kommer från vattenkraft.

Beroende av naturen – och påverkar miljön

Den förnybara energin är beroende av naturen. Hur mycket vattenkraft som kan produceras beror på hur mycket det snöar och regnar eftersom energin skapas genom att vattnet sätts i rörelse. Hur mycket vind- och solenergi som kan skapas beror på hur mycket det blåser och hur mycket solen skiner.

All energiproduktion påverkar också miljön. När gas, olja och kol förbränns i motorer och vid uppvärmning bildas växthusgaser som påverkar klimatet och bidrar till växthuseffekten som gör att det blir varmare på jorden. Och vattenkraft ger ingrepp i naturen när vattenflödet i älvar regleras.

Läs mer om hur utsläppen påverkar miljön

Förnybara energin ska öka

I Sveriges miljömål står det uttryckligen att den förnybara energin ska öka och att energianvändningen ska vara effektiv med minimal påverkan på miljön.

Naturresurser blir till energi som används i samhället

Processen för hur naturresurser blir till energi som sedan används i samhället brukar kallas för energisystemet, och det har vi skissat upp i figuren nedan.

Energisystemet, processen för hur naturresurser blir till energi

Högst upp i figuren ser vi energikällorna fördelade på olika naturresurser, därefter hur de omvandlas till energi och hur energin slutligen skickas ut och används i samhället.

Förutom att vi producerar och använder energi i Sverige handlar vi också med energi. Ett exempel är olja, som importeras från andra länder för att sedan förädlas till bensin och diesel för fordon och eldningsolja till bostäder. Även elektricitet köps och säljs på den internationella marknaden när vi har för lite eller för mycket att tillgå i Sverige.

Elektricitet vanligt sätt att förse samhället med energi

Vi ska nu titta närmare på den statistik som SCB tar fram om elektricitet, ett av de vanligaste sätten att förse Sverige med energi. Drygt 80 procent av elenergin kommer från vattenkraftverk och kärnkraftverk. Resten kommer från värmekraft, vindkraft och solkraft.

Energin mäts i wattimmar (Wh). En apparat, till exempel en brödrost, som har effekten 1000 watt och som används i en timme har förbrukat 1 kilowattimme. Det kan jämföras med att Sverige producerade el under 2015 som motsvarade 158,9 terawattimmar (TWh), vilket är 158 900 000 000 000 wattimmar.

Elproduktionen  2015

Boxdiagram som visar elproduktionen 2015: vattenkraft 47,07 %, kärnkraft 34,19 %, vindkraft 10,24 % , konventionell värmekraft 8,44 % och solkraft 0,06 %.

Kraftig ökning av el från vindkraften

Solkraft och vindkraft står än så länge för en ganska liten del av Sveriges elproduktion, runt 10,3 procent under 2015. Men de är på uppåtgående. Särskilt vindkraftsproduktionen har ökat kraftigt om man går tillbaka till 1980-talet. Det kan man se tydligt i diagrammet nedan. Under 1986 stod vindkraften för 52 Gigawattimmar (GWh) elenergi i samhället (52 000 000 000 wattimmar). Den siffran hade ökat till drygt 16 300 GWh 2015. 

el-energi från vindkraft, GWh

Visa stödlinjer
År[Vind, vindkraft]
19900
19910
19920
199352
199475
1995105
1996144
1997203
1998308
1999358
2000456
2001482
2002608
2003679
2004850
2005949
2006988
20071 432
20081 996
20092 485
20103 502
20116 101
20127 165
20139 842
201411 234
201516 268

Under 2015 ökade vindkraften med nästan 45 procent jämfört med året innan. Nio län i Sverige hade under året faktiskt större elproduktion från vindkraften än vad de hade från den konventionella värmekraften.

Kalla vintrar påverkar elanvändningen

Elektriciteten som produceras i Sverige används framför allt till att hålla industrin igång och till att värma upp våra bostäder. Hur mycket energi samhället använder beror på flera saker; bland annat vilken teknik som används i industrin och i våra hem, elpriserna, vilken sorts industrier som finns och hur kallt det är utomhus.

Elanvändningen har också förändrats över tid. ­I diagrammet kan du se att den framför allt ökade kraftigt på 1970- och 80-talen. En av de viktigaste orsakerna till detta är att kärnkraften byggdes ut under den här perioden. Det ledde till att det fanns mer el att tillgå i samhället, och att konsumtionen ökade. Under 70-talet blev oljan samtidigt mycket dyrare på grund av internationella konflikter som minskade tillgången. Det drabbade industrin hårt genom ökade kostnader. Därför gick såväl industrin som hushållen mer och mer över till att använda el istället för olja.

Elanvändningen i Sverige 1970–2015, TWh

Elanvändningen i Sverige 1970-2015

Trenden med minskande elanvändning har fortsatt de senaste åren. Under 2015 gick den däremot upp med 1,5 procent till 136 TWh. Framför allt är det el-energin som vi använder i våra hem som har gått upp, en ökning med 3,7 procent.

Elanvändningen 2015 efter samhällskategori

Elanvändningen i Sverige 2015 efter samhällskategori: bostäder, service m. m. 56,5 %, massa-, pappers- och pappersvaruindustri 16,0 %, övrig industri 12,3 %, järn-, stål- och metallverk 5,9 %, kemisk industri, gummi- och plastindustri 4,3 %, el-, gas- och värmeverk 3,0 %, järn- och spårvägar 2,0 %.

Bostäder och service står för majoriteten av elanvändningen i Sverige, 56,5 procent. I service ingår bland annat transporter, offentlig service (till exempel sjukhus) samt hotell, handel och byggverksamhet.

Resten används av industrin. I figuren kan vi se att svensk massa- och pappersindustri är den industri som förbrukar mest el i Sverige.

Statistiken om energi

Energimyndigheten ansvarar för officiell statistik inom området energi, men den produceras på uppdrag av bland andra SCB.

Så gör vi statistik

Sverige började föra statistik redan 1749. I dag har SCB i uppdrag att förse Sverige med oberoende statistik om samhället på flera olika områden. Statistik är inte exakt, men välgjord statistik beskriver verkligheten så nära man kan komma.

För att göra statistik finns metoder för att samla in, bearbeta och analysera siffermaterial. SCB:s statistik görs utifrån vetenskapliga principer. Det finns flera olika typer av statistiska undersökningar.

Läs mer om hur vi gör statistik

Källa

SCB och Energimyndigheten

Läs en artikel