Till innehåll på sidan

Arbetslösheten tog fart under finanskrisen

Arbetslösheten i Sverige tog fart i samband med finanskrisen som slog till över hela världen under hösten 2008. Sedan dess har arbetslösheten legat på högre nivå än före krisen. Vad beror det på? Och vem är egentligen arbetslös? Det är inte så enkelt som man kanske kan tro.

Arbetslöshet innebär kortfattat att det finns människor som kan arbeta, men inte har någon sysselsättning. Dessutom hittar de inget arbete trots att de söker aktivt. När vi talar om arbetslöshet använder vi oftast procent för att berätta hur stor del av arbetskraften som det handlar om. Vad arbetskraften är återkommer vi till.

Minskat behov av arbetskraft

Vi tittar på den senaste tioårsperioden för att visa hur arbetslösheten har utvecklats. Under 2006 och 2007 gick svensk ekonomi bra. Det var högkonjunktur och företagen behövde mycket arbetskraft. Men under hösten 2008 drabbades världen av en finanskris som påverkade svensk ekonomi negativt. Näringslivet gick sämre och behovet av arbetskraft minskade. Under sommaren 2008* hade Sverige en arbetslöshet på strax över sex procent. På ett år hade den ökat till cirka 8,5 procent. Ökningen motsvarar cirka 117 000 personer. Samtidigt minskade antalet sysselsatta med ungefär 108 000 personer.

Grafen nedan visar vad som har hänt med arbetslösheten mellan åren, före, under och efter finanskrisen. Mellan 2010 och 2011 minskade arbetslösheten för att sedan stabilisera sig på en nivå kring åtta procent. Under 2016 var arbetslösheten 6,9 procent.

Fotnot: *När vi jämför arbetslösheten månad för månad använder vi så kallad säsongsrensad och utjämnad statistik över arbetslösheten. Då tar vi tar hänsyn till att arbetslösheten varierar naturligt över året.

Andel arbetslösa i procent 15–74 år, 2005–2016
Visa stödlinjer
År[ALÖS, Arbetslösa]
20057,8
20067,1
20076,1
20086,2
20098,3
20108,6
20117,8
20128
20138
20147,9
20157,4
20166,9

Under finanskrisen fanns det intressanta skillnader mellan hur män och kvinnor påverkades av arbetslöshet. Det kan man se om man jämför mönstret före, under och efter finanskrisen. Före finanskrisen var kvinnornas arbetslöshet högre. Men när ekonomin försämrades ökade männens arbetslöshet snabbare och gick förbi kvinnornas. Männens arbetslöshet har inte återhämtat sig utan har legat kvar på en högre nivå de senaste åren.

Fler män i privat sektor

En del av förklaringen till att mäns arbetslöshet ökade snabbare under finanskrisen är att män oftare jobbar i privata företag, till exempel i industrin. Det är vanligare att kvinnor arbetar i offentlig sektor, det vill säga stat, kommuner och landsting. Dessa delar av arbetsmarknaden påverkas inte lika snabbt av att det blir sämre tider.

Det finns också andra förklaringar till att mäns och kvinnors arbetslöshet har lagt sig på en högre nivå efter krisen än före. Mer om detta längre fram i texten.

Andel arbetslösa män och kvinnor i procent 15–74 år, 2005–2016
Visa stödlinjer
År[ALÖS, Arbetslösa]
[1, Män][2, Kvinnor]
20057,87,7
20066,97,2
20075,96,5
20085,96,6
20098,68
20108,78,5
20117,87,7
20128,27,7
20138,27,9
20148,27,7
20157,57,2
20167,36,5

Vem är egentligen arbetslös?

Vad arbetslöshet egentligen är kan tyckas vara enkelt. Men det kräver lite förklaring. SCB tar reda på arbetslösheten genom att intervjua en grupp personer mellan 15 och 74 år.

En person som arbetar räknas som sysselsatt. För att räknas som sysselsatt räcker det att man har jobbat minst en timme under den vecka som vi ställer frågor om i intervjun. Den som har ett arbete men är borta från det räknas också som sysselsatt. Det kan handla om att man till exempel är hemma från jobbet på grund av att man är sjuk, har semester eller är föräldraledig.

Viktig undersökning för politikerna

Om man inte har något arbete, men kan jobba och aktivt söker arbete räknas man däremot som arbetslös. Det gäller också personer som har fått jobb och väntar på att få börja på det inom tre månader, men kan jobba tidigare än så.

Resultatet av den här undersökningen, som kallas Arbetskraftsundersökningarna, är viktig information för att regering och riksdag ska kunna följa upp arbetsmarknaden. De behövs också som underlag för att regering och riksdag ska kunna fatta beslut till exempel om vad man kan göra för att fler ska få arbete och arbetslösheten ska minska. SCB undersöker arbetsmarknaden på samma sätt som de flesta andra länder så att arbetslösheten ska kunna jämföras internationellt.

Arbetslösheten är en andel av arbetskraften

Arbetslösheten räknas ju ut som en andel av arbetskraften. Men vad är arbetskraften? Det kan vi illustrera med hjälp av ett träd. Vi utgår då från befolkningen, men inte alla folkbokförda i Sverige. Femåringar jobbar ju inte och ganska få 80-åringar. För att beskriva arbetsmarknaden och kunna göra internationella jämförelser har man kommit överens om att det är åldersgruppen mellan 15 och 74 år som är intressant. Det är också den gruppen som får frågor om sin situation på arbetsmarknaden i Arbetskraftsundersökningarna.

Arbetskraften är både de som är sysselsatta och de som är arbetslösa. De som är utanför arbetskraften är till exempel pensionärer, studenter eller personer som inte kan arbeta för att de är sjuka. Men om en pensionär eller en student skulle ta ett extrajobb eller ge sig ut på arbetsmarknaden för att aktivt söka arbete, så hamnar de i arbetskraften. Då räknas de antingen som sysselsatta eller som arbetslösa.

Infografik som visar hur arbetskraften är fördelad mellan arbetslösa, sysselsatta och hela befolkningen i arbetsför ålder.

 Sysselsatta 4 910 100 personer

 Arbetslösa 366 500 personer

 Befolkningen i arbetsför ålder 15-74 år: 7 322 800 personer

Att arbetslösheten minskar kan dels förklaras med att det har blivit bättre tider. Arbetsgivarna anställer då en del av de som tidigare inte hade arbete. Men arbetslösheten beror också på hur många som aktivt söker jobb. Om fler arbetslösa söker jobb istället för att inte göra någonting åt sin situation så blir arbetslösheten högre om de inte får något jobb. Och det är en av förklaringarna till det som hänt efter finanskrisen i Sverige. Fler söker jobb aktivt utan att få jobb, vilket leder till högre arbetslöshet.

Hälften av ungdomarna finns inte i arbetskraften

Under 2016 var arbetslösheten 18,9 procent bland de unga mellan 15 och 24 år. Det är det som vi kallar för ungdomsarbetslöshet.

Men då ska man komma ihåg att arbetslösheten alltid är en andel av arbetskraften, inte av samtliga 15-24-åringar i landet. Närmare hälften av alla 15-24 åringar befinner sig inte i arbetskraften. Många av dem studerar på heltid och söker inte jobb. Det beror till stor del på att nästan alla svenska ungdomar studerar på gymnasiet. Många går dessutom vidare till studier på universitet och högskolor innan de börjar söka jobb.

Arbetssökande studenter räknas in

Gruppen unga 15-24 år är också lite speciell om man tittar på de som är arbetslösa. Enligt definitionen blir man arbetslös så fort man går ut på arbetsmarknaden och söker ett jobb. Det spelar ingen roll om det är ett tillfälligt arbete eller ett extrajobb. Många ungdomar som är heltidsstuderande söker just den här typen av jobb och räknas därför som arbetslösa.

Bland de arbetslösa i den här åldern är nästan hälften heltidsstuderande. Därför talar man allt oftare om en annan grupp. Det handlar om de unga som varken arbetar eller studerar, en grupp som löper större risk att hamna utanför. Under 2016 var denna grupp 6,5 procent av alla unga mellan 15 och 24 år.

Jämfört med ungdomsarbetslösheten har man då sorterat bort de som studerar för att kunna fokusera på gruppen unga som varken pluggar eller jobbar. Dessutom tittar man med det här måttet på andelen av samtliga unga i åldersgruppen och tar inte hänsyn till om de ingår i arbetskraften eller inte. Det innebär också att man inte kan jämföra de båda procenttalen rakt av.

SCB:s statistik om arbetslöshet

SCB tar reda på Sveriges officiella arbetslöshetstal genom Arbetskraftsundersökningarna. I samband med detta undersöker vi även människors arbetstider och hur många som är fast eller tidsbegränsat anställda.

Arbetskraftsundersökningarna görs genom telefonintervjuer. Det är 29 500 personer mellan 15 och 74 år som ingår i gruppen och som kontaktas varje månad. Vilka det blir dras från befolkningsregistret slumpmässigt. För att kunna se förändringar på arbetsmarknaden så intervjuas dessa personer åtta gånger med tre månaders mellanrum.

Så gör vi statistik

Sverige började föra statistik redan 1749. Idag har SCB i uppdrag är att förse Sverige med oberoende statistik om samhället på flera olika områden. Statistik är inte exakt, men välgjord statistik beskriver verkligheten så nära man kan komma.

För att göra statistik finns metoder för att samla in, bearbeta och analysera siffermaterial. SCB:s statistik görs utifrån vetenskapliga principer. Det finns flera olika typer av statistiska undersökningar.

Läs mer om hur vi gör statistik

Källa

Arbetskraftsundersökningarna, SCB

Läs en artikel