Till innehåll på sidan

Rekordår och kriser – så har BNP ökat och minskat

Bruttonationalprodukten (BNP) är ett av de viktigaste samhällsekonomiska måtten. Den beskriver storleken på ett lands ekonomi och hur den har förändrats över tid. Om vi tittar tillbaka i tiden kan vi se att svensk ekonomi har haft både rekordår och kriser.

2016 uppgick Sveriges BNP till 4 379 miljarder kronor. Det är en ökning med 4,7 procent jämfört med året innan – eller med 3,3 procent om man räknar båda åren i samma prisläge, fasta priser. När man räknar med fasta priser tar man bort den del av uppgången som beror på att priserna stigit.

Totalt sett har den svenska ekonomin, eller Sveriges BNP, vuxit i stadig takt sedan 1950. Det året var summan av alla varor och tjänster i Sverige drygt 700 miljarder kronor mätt i dagens penningvärde. Det betyder alltså att storleken på Sveriges ekonomi mer än femdubblats.

Bruttonationalprodukten, BNP 1950–2016

  • 1950–1960, Europa byggs upp efter kriget

    Efter andra världskrigets slut 1945 börjar återuppbyggnaden av Europa. Det innebär hög efterfrågan på exempelvis svenska maskiner, transportmedel, skog och malm. Värdet på kronan skrivs ner 1949. Allt det här gör att exporten ökar mycket.

    Stäng
  • 1960–1965, "Rekordår" med kraftig tillväxt

    Den svenska ekonomin växer i mycket hög takt under de så kallade "rekordåren" under den första halvan av 60-talet. Sverige är vid den här tiden ett av världens rikaste länder mätt som BNP per capita (BNP dividerat med antalet invånare i ett land).

    Stäng
  • 1970, Exporten tappar mark

    Tillväxten i ekonomin dämpas och vi tappar mark jämfört med andra länder. Sverige klarar inte av att exportera lika mycket som vi behöver importera och politikerna måste dra ner på landets utgifter.

    Stäng
  • 1973–1977, Oljekris drabbar industrin

    Internationella konflikter om oljan gör att tillgången minskar och priset ökar kraftigt. Det drabbar hela världsekonomin eftersom industrins energikostnader ökar. Samtidigt ökar lönerna i Sverige snabbt, vilket leder till att vi drabbas av en industrikris. BNP växer inte lika snabbt som tidigare och minskar till och med under 1977.

    Stäng
  • 1981, Kronan skrivs ner och ekonomin stärks

    Den ekonomiska krisen i slutet av 70-talet har lett till att Sverige har devalverat, det vill säga skrivit ner värdet på kronan, flera gånger. Målet är att kunna konkurrera bättre med andra länder. 1981 och 1982 genomförs ytterligare stora devalveringar, vilket leder till att exporten ökar snabbt och att ekonomin stärks under åren som följer. Men samtidigt ökar priserna och lönerna i Sverige, vilket gör att industrin hela tiden får ökade kostnader. Mot slutet av 80-talet börjar situationen bli ohållbar. 

    Stäng
  • 1990–1994, Bistra tider under 90-talskrisen

    Regeringen försöker dämpa de kraftiga pris- och löneökningarna genom regleringar, men lyckas inte få igenom dessa förslag i riksdagen. Regeringskrisen leder till att utländska investerare tappar förtroendet för vår ekonomi och att de inte vill satsa i Sverige. Pengar strömmar ut ur landet och Riksbanken tvingas höja räntorna som bankerna betalar för att få låna pengar. Det leder i sin tur till att hushåll som har lån i bankerna får ökade kostnader och måste dra ner på sin konsumtion. De ökande räntekostnaderna drabbar också företagen och industrin, som tvingas skära ner och arbetslösheten börjar stiga kraftigt. År 1991–1994  krymper svensk ekonomi och BNP minskar. 

    Stäng
  • 1992, Riksbankens ränta 500 procent

    Med hjälp av oppositionen stramar regeringen åt statens ekonomi rejält i form av flera krispaket. Bankerna får problem när de drabbas av stora förluster som uppstår när kunder inte klarar av att betala de högre räntorna. Dessutom flödar pengar ut ur landet eftersom investerare tror att kronan ska falla i värde och att de då ska förlora pengar. För att hålla en växelkurs mot ecun, föregångaren till euron, tvingas Riksbanken höja räntan som bankerna betalar för att få låna pengar. Som mest är den uppe i 500 procent. Till slut får Riksbanken ge upp och låter kronan flyta fritt på marknaden. Det leder till att kronans värde på några månader faller med ungefär 25 procent. 

    Stäng
  • 1994, Exporten och BNP ökar igen

    Som ett resultat av att kronans värde har minskat får Sverige lättare att konkurrera med andra länder, eftersom svenska varor blir billigare för andra länder att köpa. Exporten ökar kraftigt och BNP växer igen. 

    Stäng
  • 1997–2000, Sveriges tillväxt högre än EU-snittet

    Sveriges ekonomi har stärkts och banksystemet har stabiliserats. Räntorna som hushåll och företag betalar för sina banklån faller. I slutet av 90-talet har Sverige en tillväxt som är högre än genomsnittet i EU.

    Stäng
  • 2000, It-bubblan spricker

    I slutet av 90-talet finns det en stark tro på it-sektorns framtid. Investerare satsar mycket pengar i aktier i it-företagen, vilket leder till att de ökar kraftigt i värde på börserna. Men bolagen lever inte upp till de höga förväntningarna och bubblan spricker år 2000. Aktierna rasar i värde och många it-företag går i konkurs, vilket leder till en internationell konjunkturnedgång. Sverige klarar sig dock ganska lindrigt undan tack vare att företagens kostnader hålls nere av låga räntor. Samtidigt är kronan försvagad, vilket gör svenska varor prisvärda i utlandet. Allt det här håller exporten uppe. 

    Stäng
  • 2006–2007, Högkonjunktur i Sverige

    Det är högkonjunktur i Sverige. BNP ökar och arbetslösheten sjunker. 

    Stäng
  • 2008, Världen drabbas av finanskris

    På grund av privatpersoners, bankers och länders höga skulder drabbas världen av en finanskris och börserna faller världen över med start under hösten 2008. Krisen börjar i USA där bankerna har lånat ut för mycket pengar till hushåll som inte kan betala när det blir sämre tider och bostadspriserna börjar falla. I Sverige rasar exporten på grund av att länder som vi handlar med får sämre ekonomi. Företagen går sämre och arbetslösheten ökar. Påföljande år, 2009, faller BNP med över fem procent. 

    Stäng
  • 2010, Stark återhämtning i ekonomin

    Efter finanskrisen sker en stark återhämtning av svensk ekonomi med den högsta tillväxten sedan 1970.  

    Stäng
  • 2011, Skuldkris i Europa

    Ekonomin bromsar in på nytt på grund av skuldkrisen bland länderna i euroområdet. BNP växer mycket svagt de närmaste två åren. 

    Stäng
  • 2014, Ökad konsumtion och dämpad export

    Under de senaste åren har Sveriges ekonomi börjat återhämtas med bland annat stigande konsumtion bland hushållen. Men på grund av att exporten inte har ökat så mycket så har BNP-tillväxten varit ganska låg.

    Stäng
BNP från användningssidan, försörjningsbalans, aggregerad, löpande priser, mnkr efter användning och år
Visa stödlinjer
År[BNPM, BNP]
195036 093
195144 396
195248 284
195349 920
195452 992
195556 848
195661 748
195765 875
195869 547
195973 990
196080 384
196187 280
196294 614
1963102 388
1964114 124
1965125 643
1966136 782
1967148 542
1968157 554
1969170 927
1970191 198
1971206 888
1972226 497
1973252 263
1974285 446
1975334 900
1976379 127
1977412 739
1978459 717
1979515 302
1980584 413
1981638 634
1982699 524
1983784 825
1984881 974
1985959 717
19861 049 286
19871 135 409
19881 241 401
19891 373 535
19901 514 857
19911 624 458
19921 627 077
19931 634 131
19941 744 433
19951 883 562
19961 932 025
19972 019 261
19982 121 037
19992 237 854
20002 380 358
20012 478 130
20022 569 876
20032 677 446
20042 805 115
20052 907 352
20063 099 081
20073 297 053
20083 387 599
20093 288 509
20103 519 994
20113 656 577
20123 684 800
20133 769 909
20143 936 840
20154 199 860
20164 404 938

Sämre tider ger minskad konsumtion

Men vi har också fått uppleva flera perioder då BNP ökat svagt, och i några fall till och med minskat. Det inträffar när tiderna blir sämre och folk får mindre pengar att röra sig med. Då minskar efterfrågan på varor och tjänster. När färre personer vill konsumera det företagen producerar måste företagen anpassa sig till det genom att dra ner på sin produktion. Färre producerade varor och tjänster leder till att BNP växer långsammare, eller till och med minskar.

Så har svensk tillväxt svängt

Vi ska nu titta på hur BNP har utvecklats sedan 1950, det vill säga hur tillväxten har ökat och minskat. Det har dels varit perioder med mycket stark tillväxt, och dels perioder då tillväxten har fallit och BNP till och med har minskat.

Vid andra världskrigets slut 1945 behöver raserade delar av Europa byggas upp igen. Eftersom Sverige inte har deltagit i kriget fungerar industrin och går nu på högvarv för att möta efterfrågan på till exempel maskiner, transportmedel, skog och malm. Särskilt under första halvan av 1960-talet har Sverige mycket hög BNP-tillväxt, i genomsnitt cirka 5 procent per år. Det brukar kallas för "rekordåren" i svensk ekonomi.

BNP-tillväxten 1950–2016

BNP från användningssidan, försörjningsbalans aggregerad, volymförändring, procent efter användning och år
Visa stödlinjer
År[BNPM, BNP]
19500
19512,6
19521,5
19533,5
19546
19552,8
19563,3
19572,3
19582,4
19595,3
19603,5
19615,5
19624,2
19635,3
19646,8
19653,9
19662,2
19673,4
19683,6
19694,9
19706,9
19711
19722,3
19734
19743,3
19752,5
19761,2
1977-1,4
19781,7
19793,8
19801,7
1981-0,3
19821,4
19832,1
19844,3
19852,3
19862,9
19873,3
19882,5
19892,5
19900,8
1991-1
1992-1
1993-2
19944,1
19954
19961,5
19972,9
19984,2
19994,5
20004,7
20011,6
20022,1
20032,4
20044,3
20052,8
20064,7
20073,4
2008-0,6
2009-5,2
20106
20112,7
2012-0,3
20131,2
20142,6
20154,5
20163,3

"rekordåren"

BNP växer till ordentligt under första halvan av 1960-talet, med ungefär 5 procent per år i genomsnitt.

Oljepriset stiger på 70-talet

Men på 1970-talet går ekonomin sämre och vi får svårare att konkurrera med andra länder om handeln. Priset på olja stiger kraftigt på grund av internationella konflikter. Detta tillsammans med snabbt ökande löner gör att det blir dyrt att producera och gör att svensk industri drabbas av en kris. Industrikrisen är som värst 1977 och leder till att BNP minskar.

I slutet av 1970-talet och i början på 1980-talet devalveras kronan, det vill säga värdet i förhållande till andra valutor skrivs ner. Syftet är att svenska varor ska kosta mindre för andra länder och att exporten ska ta fart. Denna medicin fungerar tillfälligt, men eftersom industrin samtidigt får ökade kostnader på grund av priser och löner som hela tiden ökar blir situationen till slut ohållbar i slutet av 80-talet.

Pengarna flödar ur landet

I början av 1990-talet tappar utländska investerare förtroendet för Sveriges ekonomi och vill inte satsa här. Pengarna börjar istället flöda ut till andra länder. Riksbanken höjer räntan kraftigt eftersom kronan vid den här tiden inte handlades till marknadsvärde utan hade en fast kurs kopplad mot ecun, föregångaren till euron.

Det drabbar hushåll med lån hårt. Bankerna får problem när de förlorar mycket pengar på grund av att kunderna inte klarar av att betala de högre räntorna. Företagen får också kraftigt ökade kostnader för sina lån samtidigt som efterfrågan stannar av. De tvingas säga upp folk och arbetslösheten ökar. Från 1991 till 1994 minskar BNP och Sveriges ekonomi krymper.

IT-bubblan spricker

Under den andra hälften av 1990-talet blir Sveriges ekonomi bättre och banksystemet blir stabilare. Kring år 2000 finns det en stark framtidstro på it-sektorns framtid. Investerare satsar mycket pengar i aktier i it-företagen, vilket leder till att de ökar kraftigt i värde på börserna. Men bolagen lever inte upp till de höga förväntningarna och bubblan spricker. Aktierna rasar i värde och många it-företag går i konkurs, vilket leder till en internationell konjunkturnedgång. Sverige klarar sig dock ganska lindrigt undan tack vare låga räntor och en försvagad krona som håller exporten uppe.

Efter några goda år i mitten av 2000-talet drabbas Sverige 2008 av den

Största fallet

År 2009 minskar BNP med över fem procent. Det är det största fallet i svensk ekonomi sedan andra världskriget bröt ut.

globala finanskrisen, som är ett resultat av privatpersoners, bankers och länders höga skuldsättning. Börserna faller, svensk export rasar och arbetslösheten ökar. År 2009 minskar BNP med över fem procent, vilket är det största fallet i ekonomin sedan andra världskrigets utbrott. Under 2010 återhämtar sig Sverige bra med hög tillväxt. Men sedan dess har tillväxten varit mindre, främst på grund av att exporten inte har tagit fart efter finanskrisen när den minskade mycket.

BNP består till 70 procent av tjänster

Låt oss nu titta på vad bruttonationalprodukten består av. Cirka 80 procent av BNP:s värde kommer från privata företag och resterande 20 procent från den offentliga sektorn. Den offentliga sektorns del av BNP handlar till exempel om tjänster inom polisen, försvaret, vården och skolan.

Om man delar upp produktionen i varor och tjänster, så är det tjänsterna som står för den klart största delen. De utgör cirka 70 procent av BNP:s värde, medan varorna står för 30 procent. I grafiken nedan ser man hur olika delar av samhället bidrar till BNP.

BNP, tillskott efter näringsgren

Boxdiagram som visar hur olika delar av samhället bidrar till BNP.

Under de senaste decennierna har tjänsternas andel av ekonomin vuxit på bekostnad av varornas. Det beror på att produktionen av varor flyttats till andra länder där de kan tillverkas billigare och att vi i Sverige börjat producera fler tjänster istället.

Få brukar jord och skog

Om man tittar på vad folk jobbar med, det vill säga producerar, så ser det också väldigt annorlunda ut i dag jämfört med i mitten av 1960-talet. Då stod industrin för 30 procent av antalet sysselsatta i Sverige medan jordbruk, skogsbruk och fiske stod för 12 procent. Industrins andel har nu mer än halverats och det är bara ett par procent som är sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk och fiske i dag.

Fram till mitten av 1980-talet fördubblades istället andelen sysselsatta inom den offentliga sektorn. Sedan dess har andelen varit i stort sett oförändrad. Istället har den privata tjänstesektorn vuxit och står numera för mer än hälften av sysselsättningen.

SCB:s statistik om BNP

BNP är ett av måtten som beräknas i det som kallas för nationalräkenskaperna. Ett sätt att räkna fram BNP är med hjälp av uppgifter om produktionen i landet. Då summerar man värdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras i Sverige under ett kvartal eller ett år. Sedan drar man ifrån värdet av de varor och tjänster som man använt för att ta fram slutprodukterna, men som någon annan har producerat. Det gör man för att undvika att de räknas dubbelt i BNP.

Man kan också räkna ut BNP med hjälp av uppgifter om hur varorna och tjänsterna används. Det som produceras i Sverige kan antingen konsumeras i landet, exporteras eller användas för investeringar. Investeringarna kan exempelvis handla om maskiner som företagen köper in, nya fabriker som byggs och lager som fyllds med varor som ska användas i produktionen senare. I teorin ska de här beräkningssätten ge samma resultat, men på grund av att uppgifterna som samlas in inte är heltäckande så stämmer det inte riktigt. I de fall där det uppstår skillnader justeras siffrorna, så att det i slutändan blir ett enda värde för BNP.

Så gör vi statistik

Sverige började föra statistik redan 1749. Idag har SCB i uppdrag är att förse Sverige med oberoende statistik om samhället på flera olika områden. Statistik är inte exakt, men välgjord statistik beskriver verkligheten så nära man kan komma.

För att göra statistik finns metoder för att samla in, bearbeta och analysera siffermaterial. SCB:s statistik görs utifrån vetenskapliga principer. Det finns flera olika typer av statistiska undersökningar.

Läs mer om hur vi gör statistik

Källa

Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar, SCB

Läs en artikel