Till innehåll på sidan

Var fjärde i Sverige är högutbildad

Är det vanligare att ha hög utbildning nu än för 25 år sedan? Svaret är tydligt: det har blivit mycket vanligare sedan dess. I dag har 27 procent läst vidare efter gymnasiet i tre år eller mer. 1990 hade bara 11 procent så hög utbildning.

Diagram som visar befolkningens utbildningsnivå 1990-2016

Gul prick som hör ihop med gul linje i diagrammet och som visar utvecklingen för förgymnasial utbildning 1990-2016 Förgymnasial utbildning

Grå prick som hör ihop med grå linje i diagrammet och som visar utvecklingen för gymnasial utbildning högst 2 år 1990-2016 Gymnasial utbildning (högst 2 år)

Lila prick som hör ihop med lila linje i diagrammet och visar kurvan för gymnasial utbildning 3 år 1990-2016 Gymnasial utbildning (3 år)

Röd prick som visar utvecklingen för eftergymnasial utbildning 3 år 1990-2016 Eftergymnasial utbildning (mindre än 3 år)

Blå prick som visar utvecklingen för eftergymnasial utbildning mer än 3 år 1990-2016 Eftergymnasial utbildning (mer än 3 år)

Fakta: Förändringar i statistiken år 2000

År 2000 skedde stora förändringar och förbättringar i Utbildningsregistret som statistiken hämtas från. De innebär att man ska vara försiktig med att jämföra statistiken tillbaka i tiden. Det tillkom fler källor till registret och utbildningarna började klassificeras på ett nytt sätt. Förändringarna innebar att utbildningsnivån i riket höjdes kraftigt.

För att undersöka utbildningsnivå tittar vi på befolkningen som är 25–64 år. Totalt har 42 procent läst vidare efter gymnasieskolan. Av dem är 27 procent dessutom högutbildade, det vill säga har en utbildning på tre år eller mer efter gymnasiet.

Andelen lågutbildade är de som inte har utbildat sig vidare efter grundskola eller folkskola. I Sverige är den andelen 12 procent, alltså färre än de högutbildade. Resterande 44 procent har gått gymnasieskolan, men sedan inte läst vidare.

 

Fakta: Vad är utbildningsnivå?

I statistiken över befolkningens utbildningsnivå räknar man alltid den högsta utbildningsnivån en person har för närvarande. Vi skiljer ut två utbildningsnivåer:
• Förgymnasial utbildning är grundskola, folkskola eller motsvarande.
• Eftergymnasial utbildning är framför allt högskoleutbildning, men det kan också vara olika typer av yrkesutbildningar, till exempel kvalificerad yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, militära utbildningar och polisutbildning.

Personer som har eftergymnasial utbildning som är tre år eller mer kallar vi högutbildade i statistiken. Med lågutbildade menar vi personer vars högsta utbildningsnivå är förgymnasial utbildning.

Nu är fler högutbildade än lågutbildade

Utbildningsnivån har ökat mycket de senaste årtiondena. Numera är det som sagt fler som är högutbildade än lågutbildade. År 1990 var det tvärtom: 33 procent var då lågutbildade, medan bara 11 procent var högutbildade.

Framför allt hände något bland kvinnor födda i början av 1970-talet. De var i 20-årsåldern under den ekonomiska krisen på 1990-talet, då det var svårt att få jobb. De började utbilda sig på universitet och högskolor i betydligt högre utsträckning än tidigare.

Utbildningssystemet har sedan dess vuxit kraftigt med fler studieplatser på universitet- och högskolor.

många fler studerar

Sedan början på 1990-talet har antalet registrerade studenter fördubblats, från cirka 200 000 till drygt 400 000 i dag.

Antalet registrerade studenter har fördubblats från cirka 200 000 i början på 1990-talet till dagens drygt 400 000. Det har medfört att andelen högutbildade har ökat mycket i Sverige.

Unga kvinnor har högst utbildning

Totalt sett har kvinnor högre utbildningsnivå än män. Det är särskilt tydligt i åldrarna 25–34 år. Mer än hälften av kvinnorna i den här åldern har läst vidare efter gymnasiet. Andelen personer som är högutbildade, alltså har läst vidare i tre år eller mer, är 36 procent. Om man tittar på männen som är 25–34 år så är det 23 procent som har samma utbildningsnivå. Det är ungefär 50 procent fler kvinnor som är registrerade vid svenska universitet och högskolor jämfört med män, något som sedan visar sig i statistiken över andelen högutbildade. Under läsåret 2015/16 var 403 000 studenter registrerade i grundutbildningen, av dem var 243 000 kvinnor och 160 000 män.

De som är äldst på arbetsmarknaden, 55–64 år, är lågutbildade i störst utsträckning. Det gäller särskilt bland männen där 20 procent inte har läst vidare efter grund- eller folkskola.

Utbildningsnivån i Sverige för åldern 25-64 år, år 2016
Visa stödlinjer
År[25-64, 25-64]
[Förgymnasial utbildning, Förgymnasial utbildning][3, Gymnasial utbildning (högst 2 år)][4, Gymnasial utbildning (3 år)][5, Eftergymnasial utbildning (mindre än 3 år)][Eftergymnasial utbildning, mer än 3 år, Eftergymnasial utbildning, mer än 3 år]
2016609 9831 114 3581 123 794783 2891 355 731

Många högutbildade i storstäder

Är utbildningsnivån likadan över hela landet eller finns det skillnader mellan olika delar? I statistiken kan man klart se att personer som är högutbildade oftast bor i storstadsområden eller i kommuner där det finns god tillgång till universitets- och högskoleutbildning. De mindre kommunerna i Sverige har oftast en högre andel personer som är lågutbildade jämfört med högutbildade.

På listan över kommuner med högst utbildningsnivå i befolkningen finns de flesta kommunerna i Stockholms län.

Stockholm toppar listan

Av de kommuner som har högst utbildningsnivå ligger flera i Stockholms län. Där finns många jobb som kräver hög utbildning.

Det beror till stor del på att det finns många jobb som kräver hög utbildning där. Kommunerna har dessutom en ung befolkning, och unga är oftare högre utbildade än äldre.

Fler lågutbildade i små kommuner

Mindre kommuner har oftare en högre andel personer som är lågutbildade jämfört med högutbildade. I tretton kommuner är mer än 20 procent av befolkningen lågutbildade. Det kan jämföras med riksgenomsnittet på 12 procent. Dessa kommuner ligger framför allt i Västra Götalands län och Smålandslänen (Kronobergs, Jönköpings och Kalmar län).

Kommuner med högst andel högutbildade, 25–64 år, 2016
Kommun Andel högutbildade
Danderyd 57 %
Lund 53 %
Lomma 49 %
Lidingö 45 %
Solna 44 %
Täby 43 %
Uppsala 41 %
Stockholm 40 %
Sollentuna 39 %
Nacka 39 %
Kommuner med högst andel lågutbildade, 25–64 år, 2016
Kommun Andel lågutbildade
Gnosjö 25 %
Svenljunga 23 %
Perstorp 22 %
Hultsfred 21 %
Gislaved 21 %
Bjuv 20 %
Vingåker 20 %
Hylte 20 %
Tranemo 20 %
Lessebo 20 %

Utrikes födda något lägre utbildade

En annan sak som man kan hitta i statistiken över befolkningens utbildning är kopplingen mellan utbildningsnivå och om man är född i Sverige eller i ett annat land. Finns det några skillnader? Svaret är både ja och nej. Andelen som läst vidare efter gymnasieskolan är i princip densamma. Bland de som är födda i Sverige handlar det om 43 procent, och bland de som är födda i andra länder om 40 procent. Om man bara tittar på de högutbildade finns det ingen skillnad alls mellan inrikes och utrikes födda. Däremot skiljer det sig bland de lågutbildade. Bland utrikes födda är den andelen 20 procent och bland inrikes födda 10 procent. Det är denna skillnad som gör att utrikes födda totalt sett har något lägre utbildningsnivå än de som är födda i Sverige.

Det kan också vara bra att hålla i minnet att människor flyttar till Sverige av olika skäl, vilket visar sig i olika invandrargruppers utbildningsnivå. Vissa grupper har kommit hit främst för att studera eller arbeta, medan andra sökt skydd från krig, förtryck och förföljelse. De som har kommit till Sverige för att söka skydd, asyl, har generellt sett lägre utbildningsnivå än de som flyttat till Sverige av andra skäl.

SCB:s statistik om befolkningens utbildning

Statistiken över befolkningens utbildning används för att få en uppfattning om utbildningsnivån på arbetsmarknaden i Sverige. Därför brukar vi titta på åldersgruppen 25-64 år när vi tar ut statistik om utbildningsnivå. Vid 25 års ålder har man ofta haft möjlighet att skaffa sig en lång utbildning och pensionsåldern är ju för närvarande 65 år.

Statistiken kommer från Utbildningsregistret som uppdateras varje år genom att landets skolor, högskolor och universitet skickar uppgifter till SCB. Den senaste uppdateringen handlar om utbildning till och med vårterminen 2016 hos personer som var folkbokförda i Sverige den 31 december 2016.

För 1,8 procent av befolkningen 25-64 år saknas det helt uppgifter i Utbildningsregistret. Man kan alltså inte se om de har utbildning och inte heller på vilken nivå. Utbildningsregistret innehåller nämligen inte allt. Det här ingår inte: en del utländska utbildningar och äldre utbildningar, utbildningar anordnade av privata skolor och företagsutbildningar.

Så gör vi statistik

Sverige började föra statistik redan 1749. Idag har SCB i uppdrag är att förse Sverige med oberoende statistik om samhället på flera olika områden. Statistik är inte exakt, men välgjord statistik beskriver verkligheten så nära man kan komma.

För att göra statistik finns metoder för att samla in, bearbeta och analysera siffermaterial. SCB:s statistik görs utifrån vetenskapliga principer. Det finns flera olika typer av statistiska undersökningar.

Läs mer om hur vi gör statistik

Källa

Befolkningens utbildning 2016, SCB

Läs en artikel