Till innehåll på sidan

Inom vården finns Sveriges vanligaste yrken

Inom vården finns några av Sveriges vanligaste yrken. Den största gruppen är undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboenden med cirka 138 000 anställda. Det är också en yrkesgrupp som är mycket kvinnodominerad, med 92 procent kvinnor. Men var finns jobben i framtiden, och vilka utbildningar är bra att satsa på?

Yrkesstatistiken handlar framför allt om vilka yrken de personer som arbetar har. I vårt yrkesregister har vi statistik om totalt 430 yrkesgrupper och cirka 4,3 miljoner anställda på den svenska arbetsmarknaden som är 16–64 år gamla. Majoriteten av dem, drygt 3 miljoner anställda, jobbar i den privata delen av arbetsmarknaden. Knappt 1,3 miljoner jobbar i offentliga verksamheter, det vill säga stat, landsting och kommun.

flest jobbar privat

Drygt 3 miljoner personer är anställda i den privata delen av arbetsmarknaden.

Försäljare på tredje plats

Undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboenden är den största yrkesgruppen med 137 700 anställda. Butikssäljare, fackhandel kommer på andra plats i storlek med 101 600 sysselsatta personer. På tredje plats kommer grundskollärare kommer på andra plats med 95 800 personer. Det fjärde största yrket i Sverige är företagssäljare. Det rör sig om 89 400 personer, som arbetar med att sälja varor och tjänster till andra företag. 

Sveriges vanligaste yrken. Anställda 16–64 år, antal, år 2015

Yrke

Antal personer

1. Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboenden

137 700
2. Butikssäljare, fackhandel 101 600
3. Grundskollärare 95 800
4. Företagssäljare 89 400
5. Barnskötare 82 000
6. Vårdbiträden 79 800
7. Lager- och terminalpersonal  78 900
8.  Butikssäljare, dagligvaror  78 400
9. Övriga kontorsassistenter och sekreterare 76 000
10. Städare 74 500

Vårdyrken kvinnodominerade – många män är säljare

Den största yrkesgruppen i registret, undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboenden, är också en av de mest kvinnodominerade med 92 procent kvinnor och endast 8 procent män. Om man tittar särskilt på de mest kvinnodominerade yrkena så är barnmorskor och tandsköterskor i stort sett helt kvinnodominerade med 100 procent respektive 99 procent kvinnor. Det förekommer enstaka män även bland barnmorskor, men de är så få att det inte gör någon skillnad i procentuträkningen.

Mansdominerat bland brunnsborrare och plåtslagare

Det vanligaste yrket bland män är företagssäljare. Men de mest mansdominerade yrkena är brunnsborrare, takmontörer, VVS-montörer, byggnads- och ventilationsplåtslagare och träarbetare, snickare med flera. I de yrkena finns bara 1 procent anställda kvinnor.

Jämnast könsfördelning har yrken som speditörer och transportmäklare, lantmätare, tågvärdar och ombordansvariga med 50 procent kvinnor och 50 procent män.

10 vanligaste yrkena för kvinnor, år 2015 
Yrke
Antal kvinnor Totalt antal Andel
kvinnor
1. Undersköterskor hemtjänst, hemsjukvård och äldreboenden
127 100 137 700 92 %
2. Barnskötare 72 700 82 000 89 %
3. Grundskollärare 72 100 95 800 75 %
4. Förskollärare 67 400 70 700 95 %
5. Vårdbiträden 65 000 79 800 82 %
6. Butikssäljare, fackhandel 60 700 101 600 60 %
7. Övriga kontorsassistenter och sekreterare 59 300 76 000 78 %
8. Städare 55 900 74 500 75 %
9. Personliga assistenter 54 900 73 200 75 %
10. Butikssäljare, dagligvaror 53 100 78 400 68 %

 

10 vanligaste yrkena för män, år 2015
Yrke Antal män Totalt antal Andel män
1. Företagssäljare 64 100 89 400 72 %
2. Lager- och terminalpersonal 61 900 78 900 78 %
3. Lastbilsförare m.fl. 53 300 56 600 94 %
4. Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl. 52 500 66 300 79 %
5. Träarbetare, snickare m.fl. 45 000 45 600 99 %
6. Maskinställare och maskinoperatörer, metallarbete 43 400 50 000 87 %
7. Butikssäljare, fackhandel 40 900 101 600 40 %
8. Fastighetsskötare 33 700 38 800 87 %
9. Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer 30 500 31 800 96 %
10. Installations- och serviceelektriker 30 000 30 600 98 %

Soldater yngst på arbetsmarknaden

Det finns också tydliga skillnader i ålder mellan olika yrken. Yngst är soldater och kafé- och konditoribiträden som i snitt är 28 år gamla. Även anställda inom restaurang som bartendrar, hovmästare och servitörer har en ganska låg medelålder med 30 och 31 år.

De som är äldst på arbetsmarknaden är general-, landstings och kommundirektörer som har toppositioner inom den offentliga sektorn,  psykoterapeuter och ledare inom trossamfund, som båda har en medelålder på 53 år.

Medelåldern är 41 år

Medelåldern bland alla anställda i yrkesregistret är 41 år.

Högst andel födda utomlands bland pizzabagare 

Av de anställda som finns i yrkesregistret är 15 procent födda utomlands. Pizzabagare är den yrkesgrupp som har högst andel utrikes födda. Bland dem är knappt tre fjärdedelar, 69 procent, födda utomlands. Stor andel utrikes födda finns även bland städare och bland doktorander. Dessutom är många läkare födda utomlands. Mellan 33 och 38 procent av dem är födda i ett annat land, beroende på vilken typ av läkare de är.

Bland de yrken som har minst andel födda utomlands finns brandmän, flygledare, bergsprängare och officerare. I de här yrkena är totalt mellan 2–3 procent utrikes födda.

Infografik som berättar att specialistläkare respektive grundskollärare är vanligaste yrkena för samkönade par inom samma jobb.

Gift med en kollega

Grundskollärare är yrket där det är vanligast att gifta par och sambor har samma yrke. Bland samkönade par (gifta eller i partnerskap) är specialistläkare det vanligaste yrket bland män och grundskollärare bland kvinnor.

Störst brist på lärare och sjuksköterskor

De senaste åren har det varit stor brist på lärare och pedagoger. I den senaste Arbetskraftsbarometern, SCB:s undersökning där arbetsgivarna får ge sin bild av läget på arbetsmarknaden, framgår att det är störst brist på nyutexaminerade lärare för grundskolans senare år med inriktning på matematik och naturvetenskap. Där anger hela 96 procent av arbetsgivarna att det är brist på nyutexaminerade. Det är också brist på förskollärare och fritidspedagoger.
Även inom hälso- och sjukvården har det varit stor brist på utbildade de senaste åren. Störst brist är det på sjuksköterskor, både grundutbildade och specialistutbildade. Inom tandvården är bristen störst på nyutexaminerade tandhygienister och tandsköterskor.

Utbildningsgrupper där störst andel arbetsgivare rapporterar brist på nyutexaminerade, år 2016
 Utbildning Andel arbetsgivare som svarar brist

1. Grundskollärarutbildning, senare år, matematik/NO

96 %
2. Sjuksköterskor, övrig specialistutbildning 91 %
3. Sjuksköterskor, anestesi-, intensiv-, operationssjukvård 89 %
4. Fritidspedagogutbildning 84 %
5. Förskollärarutbildning 83 %

Inom teknik och tillverkning tror arbetsgivarna att de kommer att öka antalet anställda till 2019. Det gäller främst högskoleingenjörer inom byggnadsteknik, civilingenjörer inom elektronik, datateknik och automation och VVS-utbildade. För dessa utbildningar har över åtta av tio arbetsgivare angett att de har ökade anställningsbehov på tre års sikt.

Utbildningsgrupper där störst andel arbetsgivare bedömer att antalet anställda kommer att öka på tre års sikt, år 2016
 Utbildning Andel arbetsgivare som svarar öka

1. Högskoleingenjörsutbildning, byggnadsteknik

86 %
2. Civilingenjörsutbildning, elektronik/datateknik/automation 82 %
3. VVS-utbildning (gymnasienivå) 80 %
4. Sjuksköterskor, anestesi-, intensiv-, operationssjukvård 75 %
5. Civilingenjörsutbildning, byggnadsteknik 74 %

God tillgång på journalister och samhällsvetare

Sedan många år har arbetsgivarna uppgett att det är god tillgång på arbetssökande inom det samhällsvetenskapliga området. Överst på listan ligger journalister och samhällsvetare, där 72 respektive 58 procent av arbetsgivarna upplever att det är gott om nyutexaminerade arbetssökande. Däremot tycker arbetsgivarna att tillgången på bibliotekarier och personal- och beteendevetare är något mindre idag än vad de tyckte för några år sedan.
Andra grupper som arbetsgivarna uppger god tillgång på är biologer, tandtekniker och jurister.

Utbildningsgrupper där störst andel arbetsgivare rapporterar god tillgång på nyutexaminerade, år 2016
 Utbildning Andel arbetsgivare som svarar god tillgång

1. Journalistutbildning

72 %

2. Samhällsvetarutbildning

58 %

3. Biologutbildning

55 %

4. Tandteknikerutbildning

51 %

5. Juristutbildning

50 %

SCB:s statistik om yrken

SCB:s yrkesregister innehåller förvärvsarbetande i åldrarna 16-64 år. För att klassas som förvärvsarbetande måste man ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka under november månad under 2015. Även de som har varit tillfälligt borta från jobbet, till exempel på grund av sjukdom eller tjänstledighet, ingår i registret.

Egenföretagare finns också i Yrkesregistret om de är aktiva och om deras företag är en enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag. Ofta handlar det här om småföretagare. De som driver sitt företag i aktiebolagsform räknas som anställda eftersom man har ett anställningsförhållande till företaget.

Registret innehåller mycket information om människor i arbete, förutom yrke bland annat ålder, kön, födelseland, invandringsår, utbildning, bransch, sektor och vilken kommun man bor i. Den senaste statistiken som finns är från 2015.

Från och med 2014 års redovisning, redovisas statistiken efter den nya yrkesnomenklaturen, Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK 2012). Den är mer detaljerad och speglar dagens yrkesstruktur bättre än den tidigare yrkesnomenklaturen (SSYK 96) som den också ersätter. Till grund för SSYK 2012 ligger den internationella yrkesindelningen ISCO-08. Övergången till SSYK 2012 innebär ett tidsseriebrott som gör att jämförelser med tidigare år inte är möjlig.
Du kan läsa mer om ny yrkesnomenklatur här

Arbetskraftsbarometern är en undersökning som ger information om det aktuella arbetsmarknadsläget och framtidsutsikterna de närmaste åren för 72 utbildningar, varav 13 gymnasiala och 59 eftergymnasiala. Under hösten varje år skickas drygt 10 000 blanketter ut till ca 7 500 personalchefer på ett urval av arbetsställen. De tillfrågas bland annat om tillgången på sökande hur de bedömer att antalet anställda med de aktuella utbildningarna kommer att förändras på ett respektive tre års sikt.

Så gör vi statistik

Sverige började föra statistik redan 1749. Idag har SCB i uppdrag är att förse Sverige med oberoende statistik om samhället på flera olika områden. Statistik är inte exakt, men välgjord statistik beskriver verkligheten så nära man kan komma.

För att göra statistik finns metoder för att samla in, bearbeta och analysera siffermaterial. SCB:s statistik görs utifrån vetenskapliga principer. Det finns flera olika typer av statistiska undersökningar.

Läs mer om hur vi gör statistik

Källa

Yrkesregistret, SCB

Läs en artikel