Till innehåll på sidan

Vanligare att rösta i riksdagsvalet på senare år

I det senaste riksdagsvalet 2014 deltog 85,8 procent av de som fick rösta. Sedan valet 2002 har det blivit vanligare utnyttja sin rösträtt, framför allt i grupper i samhället som tidigare röstat i lägre utsträckning. Men det är fortfarande en bit kvar till toppnoteringen i valdeltagande.

Att få vara med och bestämma vilka som ska styra landet är en viktig del av en demokrati. Att människor faktiskt utnyttjar rätten att gå och rösta brukar också ses som ett tecken på att demokratin i ett samhälle fungerar. I Sverige har idag över sju miljoner personer rösträtt.

Sett över hela 1900-talet har valdeltagandet i Sverige ökat stadigt. I riksdagsvalet 1911 deltog 57 procent av de röstberättigade. Då fick inte kvinnor och en del andra grupper i samhället rösta. Efter en lång och intensiv kamp fick kvinnor rösträtt först vid valet 1921. Därför brukar 1921 kallas för startpunkten för allmän och lika rösträtt i Sverige.

Fakta: Röstberättigade i riksdagsvalet

Alla svenska medborgare som fyllt 18 år senast på valdagen och bor i Sverige eller tidigare varit folkbokförda i landet har rätt att rösta i riksdagsvalet. 

Toppnotering: 91,8 procent deltog i valet 1976

Det hittills högsta valdeltagandet i Sverige var vid riksdagsvalet 1976, då 91,8 procent av de som fick rösta deltog. Även i valet 1982 var valdeltagandet över 91 procent, men sedan dess har det aldrig överskridit den nivån. I stället minskade valdeltagandet successivt under 1980- och 1990-talen för att nå en bottennotering på 80,1 procent 2002.

Men sedan dess har trenden vänt och det har blivit vanligare att rösta i riksdagsval igen. 2014 var det tredje riksdagsvalet i rad då valdeltagandet ökade. Då deltog 85,8 procent av de röstberättigade. Internationellt sett är det svenska valdeltagandet högt. När man 2014 jämförde EU:s 28 medlemsstater i det senaste parlamentsvalet som ägt rum så hamnade Sverige på femte plats på listan över högst valdeltagande.

Valdeltagande i riksdagsval, procent efter valår 1973–2014
Visa stödlinjer
ValårValdeltagande i riksdagsval, procent efter valår
197390,8
197691,8
197990,7
198291,4
198589,9
198886
199186,7
199486,8
199881,4
200280,1
200682
201084,6
201485,8

Högutbildade röstar i större utsträckning

Det finns skillnader i valdeltagandet mellan olika grupper i samhället. Det är vanligare att rösta bland dem som bor ihop med någon annan, antingen som gift eller sambo. Även högutbildade, de som jobbar i tjänstemannayrken och de som är sysselsatta på arbetsmarknaden röstar i större utsträckning. Motsatt är valdeltagandet lägre bland ensamstående, arbetslösa, arbetare och lågutbildade. Att valdeltagandet har ökat på senare år beror framför allt på att det har blivit vanligare att rösta i grupper med lågt valdeltagande.

Särskilt när det gäller utbildningsnivå är skillnaderna tydliga. Bland de röstberättigade mellan 18 och 74 år som hade läst vidare efter gymnasiet deltog 94 procent i riksdagsvalet 2014. Bland dem som hade lägre utbildning än gymnasienivå var valdeltagandet bara 79 procent.

Valdeltagande efter utbildningsnivå 2014
Visa stödlinjer
Utbildningsnivå[2014, 2014]
2179,3
3+486,9
894,3

Under första halvan av 1900-talet var det vanligare att män röstade än kvinnor, men på senare år röstar kvinnorna i högre grad. Men skillnaderna är små, det rör sig om drygt en procentenhet om man tittar på alla röstberättigade kvinnor och män i Sverige.

Inte lika vanligt bland yngre och äldre

Om man tittar på hur valdeltagandet ser ut i olika åldersgrupper så blir det vanligare att rösta ju äldre man blir, upp till ungefär 70 års ålder. Därefter minskar valdeltagandet. Men det finns ett undantag: väljare som precis fyllt 18 år går i större utsträckning och röstar än de som är några år äldre.

Det är vanligare att svenska medborgare som är födda i Sverige röstar än att de som är födda utomlands gör det. I riksdagsvalet 2014 var valdeltagandet bland inrikes födda 89 procent, vilket kan jämföras med 72 procent bland utrikes födda. Framför allt är valdeltagandet lägre bland dem som kommer från Asien, Afrika och de delar av Europa som inte tillhör EU. Valdeltagandet är också lägre bland utrikes födda som varit i Sverige en kortare tid. Skillnaderna mellan inrikes och utrikes föddas valdeltagande har ökat sedan början på 1990-talet.

Stora skillnader i olika delar av landet

Hur vanligt det är att rösta i riksdagsvalet varierar i olika delar av landet. Om man tittar på Lomma kommun, som hade högst valdeltagande 2014, så skiljer det hela 22 procentenheter jämfört med Haparanda kommun, som hade lägst valdeltagande.

I förortskommunerna till de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är generellt valdeltagandet som högst, men det finns undantag, till exempel Botkyrka utanför Stockholm och Burlöv utanför Malmö. Skillnaderna i valdeltagandet i riksdagsvalet har ökat mellan Sveriges kommuner sedan 1970-talet då valdeltagandet var som högst.

Kommunerna med högst valdeltagande i riksdagsvalet 2014
Kommun Valdeltagande
Lomma 92,9 %
Habo 91,6 %
Vellinge 91,4 %
Danderyd 90,8 %
Ekerö 90,7 %
Vaxholm 90,6 %
Mörbylånga 90,3 %
Kungsbacka 90,3 %
Ydre 90,2 %
Hammarö 90,0 %
Täby 89,8 %
Kommunerna med lägst valdeltagande i riksdagsvalet 2014 
Kommun Valdeltagande
Haparanda 70,4 %
Botkyrka 77,8 %
Södertälje 77,9 %
Sorsele 79,5 %
Malmö 79,7 %
Eda 79,7 %
Åstorp 80,1 %
Arjeplog 80,3 %
Övertorneå 80,5 %
Burlöv 80,6 %

SCB:s statistik om val

I samband med valen till riksdag, landstingsfullmäktige (eller regionfullmäktige) och kommunfullmäktige samlar SCB in valresultat och andra fakta om valet. Från Valmyndighetens register får vi uppgifter om alla som har rösträtt och resultatet av rösträkningen. Från länsstyrelserna får vi uppgifter om valdeltagande.

Bland uppgifterna som vi samlar in väljer vi ut siffror som vi gör statistik av. Den färdiga statistiken visar till exempel

  • hur många personer som får rösta i de olika valen
  • hur stor andel av de röstberättigade som har röstat och inte röstat
  • hur många röster de olika partierna har fått
  • hur personrösterna fördelas på de olika kandidaterna
  • hur mandaten fördelas på de olika partierna.

Vi gör även statistik om kandidaterna som partierna har valt ut till sina valsedlar, och de som väljarna sedan valt in i de beslutande församlingarna.

I SCB:s statistikdatabas finns statistik över valresultatet sedan valet 1973.

Så gör vi statistik

Sverige började föra statistik redan 1749. Idag har SCB i uppdrag är att förse Sverige med oberoende statistik om samhället på flera olika områden. Statistik är inte exakt, men välgjord statistik beskriver verkligheten så nära man kan komma.

För att göra statistik finns metoder för att samla in, bearbeta och analysera siffermaterial. SCB:s statistik görs utifrån vetenskapliga principer. Det finns flera olika typer av statistiska undersökningar.

Läs mer om hur vi gör statistik

Källa

Läs en artikel