Utländsk arbetskraft har ökat kraftigt sedan 90-talet i Sverige. Ungefär 33 000 heltidstjänster sysselsattes av personal som var folkbokförd i andra länder 2016. Malmö kommun står för den största ökningen.

Det är svårt att räkna ut hur många som jobbar i Sverige som är folkbokförda i andra länder. Den svenska officiella arbetsmarknads­statistiken mäter i två utav tre undersökningar endast arbetsmarknads­statusen för personer som är folkbokförda i Sverige (Arbetskrafts­under­sökningarna, AKU, och den registerbaserade arbets­marknads­statistiken, RAMS). I den kortperiodiska syssel­sättnings­statistiken, KS, mäts däremot företagens sysselsättning, vilket kan fånga upp gruppen utländska personer som jobbar i svenska företag men som ej är folkbokförda i Sverige. Men storleken går aldrig att beräkna.

Arbetsgivare i Sverige skickar årligen ut kontrolluppgifter till de personer som har inkomst genom arbete, så kallad förvärvsinkomst. I den registerbaserade arbets­marknads­statistiken kopplas de uppgifterna mot de personer som är folkbokförda i Sverige. Det går också att titta på de kontrolluppgifter som inte kopplats mot folkbokförda.

Utländsk personal i Sverige 2016

Totalt skickade företag baserade i Sverige 2016 ut drygt 111 000 kontroll­uppgifter som inte kunde kopplas mot folkbokförda per den 31 december 2016. 76 procent av kontroll­uppgifterna översteg 10 000 kronor och 31 procent av dem översteg 100 000 kronor. Den sammanlagda lönesumman för gruppen var 13 miljarder kronor (0,8 procent av den totala lönesumman för anställda).

Medellönen i Sverige var 32 800 kronor 2016 vilket innebär att den totala lönesumman motsvarar nästan 33 000 personenr räknat i helårstjänster som inte är folkbokförda i Sverige.

Registrerad utländsk arbetskraft har ökat kraftigt. Det går att se genom att jämföra kontroll­uppgifterna. Mellan åren 1997 och 2016 ökade antalet kontroll­uppgifter för personer som inte var folkbokförda i Sverige med 131 procent. Det kan jämföras med en ökning på 16 procent för personer som var skrivna i Sverige.

Utländsk arbetskraft ökar kraftigt

Antal kontrolluppgifter för person som inte är folkbokförda i Sverige respektive för personer som är folkbokförda i Sverige

Antalet kontrolluppgifter föll i samband med IT-krisen i början av 2000-talet samt den senaste finanskrisen 2008. Källa: SCB, LSUM

Malmö störst ökning av utländsk arbetskraft

Bland de tre största kommunerna är det Malmö kommun som har haft den största ökningen av utländsk arbetskraft räknat i antal kontroll­uppgifter sedan 1997, nästan 197 procent. Göteborg har under motsvarande period ökat med 106 procent och lägst ökning hade Stockholm med 101 procent.

Utveckling av utländsk arbetskraft i storstadskommuner

Andelen av antal personer som inte är folkbokförda i Sverige i förhållande till antal personer som är folkbokförda i Sverige. Uppdelat per storstadskommun i procent.

Källa: SCB, LSUM

Till antalet hade Stockholms kommun flest kontroll­uppgifter för utländsk arbetskraft, 25 900, medan Göteborg hade 8 300 och Malmö 4 600 kontroll­uppgifter. Stockholm har även högst antal kontroll­uppgifter för personer som inte är folkbokförda i Sverige i förhållande till kontroll­uppgifter för personer som är det.

En svaghet med denna statistik är att det inte går att se vilka länder personerna kommer ifrån. Detta gäller framförallt EU-medborgare som jobbar i Sverige.

Välbetald utländsk arbetskraft i Malmö

Genom att titta på personernas totala lönesumma går det att konstatera att den utländska arbetskraften i Malmö, som troligtvis till större del består av danska gränspendlare, är mer välbetald eller jobbar betydligt mer än motsvarande grupp i Stockholm respektive Göteborg.

Totalt 40 procent av lönesumman på 13,0 miljarder kronor betalades ut av företag i de tre storstadskommunerna; 3,2 miljarder kronor i Stockholm, 1,1 miljard kronor i Göteborg och 1 miljard kronor i Malmö.

Utländsk personal tjänar mest i Malmö kommun

Andelen av lönesumma för personer som inte är folkbokförda i Sverige i förhållande till lönesumma för personer som är folkbokförda i Sverige, uppdelat per storstadskommun i procent

Källa: SCB, LSUM

Högskola, restaurang och lokalvård

För 2016 var det följande branscher på fem-i-topp listan över flest kontrolluppgifter. Högst upp ligger Universitets- eller högskole­utbildning med nästan 10 000 kontroll­uppgifter och en lönesumma på 516 miljoner kronor. Därefter kommer fyra generellt mindre kunskapskrävande branscher: Restaurang­verksamhet, Lokalvård, Byggande av bostadshus och andra byggnader samt Personaluthyrning.

Antalet kontrolluppgifter till ej folkbokförda personer, per bransch

Källa: SCB, LSUM

Utveckling av branscherna

Sedan 2008 ses en kraftig nedgång av antalet kontroll­uppgifter i branscherna Restaurang­verksamhet och Lokalvård, medan Personal­uthyrning och Byggande av bostadshus och andra byggnader inte alls påverkades i den omfattningen av finanskrisen. Sedan 2013 har antalet kontroll­uppgifter framför allt inom Byggande av bostadshus och andra byggnader ökat lavinartat. Antalet kontrolluppgifter inom branscherna Restaurang­verksamhet och Lokalvård har nu mer än väl återhämtat sig sedan fallet efter finanskrisen och är 2016 rekordhögt.

Utveckling av antalet kontrolluppgifter per fem-i-topp branscherna

Källa: SCB, LSUM