Till innehåll på sidan

KPI och KPIF, två olika inflationsmått

| Nyhet

Med anledning av att Riksbanken ändrar sin målvariabel för penningpolitiken till KPIF förklarar SCB skillnaderna mellan de två olika måtten för inflation, KPI och KPIF.

SCB mäter inflationstakten i landet genom att samla in och beräkna olika prisindex. SCB publicerar månadsvis olika prisindex för olika syften i ekonomin. Samtliga inflationsmått som SCB beräknar utgår från samma prisunderlag.

Det vanligaste och mest kända måttet på inflation i Sverige är förändringen i konsumentprisindex, KPI. Syftet med KPI är att visa den generella prisutvecklingen för alla de produkter som hushållen konsumerar i ekonomin. Ett annat mått på inflation är förändringen i KPIF (KPI med fast ränta). Det visar samma prisutveckling som KPI, men utan de direkta effekterna av en ändrad penningpolitik. Riksbankens penningpolitik påverkar KPI genom ändrade räntesatser på hushållens bostadslån. KPIF har från september 2017 ersatt KPI som målvariabel för Riksbankens inflationsmål.

Andra mått på inflation som relaterar till KPIF är dels KPIF exklusive energi (KPIF-XE), där samtliga energivaror exkluderas och dels KPIF med konstant skatt (KPIF-KS) där skatter och subventioner som tas ut i konsumentled konstanthålls.

Räntesatser ändras inte i KPIF

Den enda skillnaden mellan KPI och KPIF är hanteringen av hushållens räntekostnader. I KPI finns två räntekostnadsindex (RK), ett för egnahem (småhus med äganderätt) och ett för bostadsrätter. Båda beräknas som produkten av ett index för räntesatser (RS) och ett index för hushållens kapitalkostnader (KAP) enligt formlerna 1 och 2 nedan:

1: RK,egnahem=RS,egnahem×KAP,egnahem/100

2: RK,bostadsrätter=RS,bostadsrätter×KAP,bostadsrätter/100

I KPIF räknas effekten av ändrade räntesatser på hushållens bostadslån bort från prisutvecklingen. Det innebär i princip dessa index (se formel 1 och 2 ovan) hålls oförändrade även om räntor för olika bostadslån ökar eller sjunker.

Nu när Riksbanken byter målvariabel från KPI till KPIF betyder detta inte att KPI kommer att sakna eller förlora sin betydelse. En stor del av statens totala utgifter har en direkt koppling till KPI eller indirekt via prisbasbeloppet (1), det gäller framför allt trygghetssystem riktade till hushållen men även vissa punktskatter såsom energiskatterna vilka indexeras med KPI årligen.

Detaljerad beskrivning av SCB:s olika inflationsmått (pdf) 

Riksbankens förändring av målvariabel för penningpolitiken

(1) Varje år beslutar regeringen om prisbasbeloppet som används bland annat inom socialförsäkringsområdet och skattesystemet. År 2017 uppgår prisbasbeloppet till 44 800 kronor. Prisbasbeloppet räknas upp av SCB med hjälp av KPI-inflationen i juni närmast föregående år.