På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2017-12-11
Nr 2017:78

Kontakt

Petter Lundberg

arbetar med ekonomisk välfärdsstatistik på SCB

010-479 60 15

petter.lundberg@scb.se

Anna Nyman

arbetar med barn- och familjestatistik på SCB

010-479 45 94

anna.nyman@scb.se

Fakta

Artikeln bygger på SCB:s Barn- och familjestatistik och resultaten gäller hemmaboende barn under 18 år. Hushåll där ingen vuxen varit folkbokförd i Sverige under hela året eller där registrerad inkomst saknas ingår inte i redovisningen. Uppgifter om inkomst hämtas från Inkomst- och taxeringsregistret, det medför att arbetsinkomster för personer boende i Sverige som arbetspendlar till grannländer till stor del saknas.

Statistiken bygger på folkbokföring. Barn vars föräldrar inte bor tillsammans räknas till den förälder där de är folkbokförda (även om de kan bo en del av tiden hos sin andra förälder). Vistelsetid i Sverige för utrikes födda barn räknas från att de blev folkbokförda i landet.

Låg inkomstandard har ett hushåll där den disponibla inkomsten är lägre än hushållets baskonsumtion (riksnorm för försörjningsstöd, schabloniserad boendeutgift, hushållsel, barnomsorgsutgift, lokala resor, fack- och A-kasseavgift samt hemförsäkring).

För att en familj med två vuxna och två barn (5 och 12 år) år 2015 skulle ha låg inkomststandard skulle de ha en disponibel inkomst per månad under

20 700 kr. För en vuxen med två barn gick gränsen vid 16 800 kr. Exemplet avser en familj boende i en kommun med fler än 75 000 invånare som inte tillhör Stor-Stockholm eller Stor-Göteborg.

145 000 barn i Sverige har låg inkomststandard

Av alla barn i Sverige bor 7 procent i en familj med låg inkomststandard, vilket betyder att inkomsterna inte räcker till för de nödvändigaste levnadsomkostnaderna. Andelen är högre bland utrikes födda barn, särskilt bland dem som bott en kort tid i Sverige.

2 små barn på promenad

Det finns flera olika sätt att beskriva de ekonomiska villkoren för barnfamiljer. I SCB:s Barn- och familjestatistik används två olika mått, ett som beskriver en familjs inkomster jämfört med inkomsterna för alla landets hushåll och ett fast mått på inkomststandard som inte påverkas av inkomstnivån i den övriga befolkningen. I den här artikeln fokuserar vi på det absoluta måttet på barnfamiljernas ekonomi, inkomststandard. Måttet beskriver hur väl en familjs inkomster täcker de nödvändigaste levnadsomkostnaderna.

År 2015 hade 7 procent av de hemmaboende barnen under 18 år låg inkomststandard, vilket innebär att inkomsterna inte räcker till att betala de nödvändigaste levnadsomkostnaderna. Hälften av alla barn hade hög inkomststandard, vilket innebär att inkomsterna skulle räcka för att betala de nödvändigaste levnadsomkostnaderna för ytterligare en lika stor familj. Resterande 42 procent av barnen låg emellan dessa två grupper.

Oftare ekonomiskt bistånd

Det är alltså 7 procent av barnen, eller 145 000 barn i Sverige, som bor i familjer där inkomsterna inte räcker till de nödvändigaste utgifterna. När vi tittar på vilka slags inkomster familjerna har är arbets­inkomsterna låga för dessa familjer jämfört med familjer med högre inkomststandard. För barn i familjer med låg inkomststandard var medianvärdet för arbetsinkomst för två sammanboende föräldrar knappt 100 000 kronor jämfört med nästan 700 000 kronor för barn i familjer med medel eller hög inkomststandard. Av barn i familjer med låg inkomststandard bor vart tredje i en familj som fått ekonomiskt bistånd under året.

Det är stora skillnader mellan olika grupper i befolkningen när det gäller hur vanligt det är med låg inkomststandard. Det är vanligare exempelvis bland yngre barn, barn med ensamstående föräldrar och då särskilt med en ensamstående mamma, bland barn med två eller fler hemmaboende syskon, bland barn vars föräldrar har högst gymnasieutbildning samt bland barn som är utrikes födda eller som har två utrikes födda föräldrar.

Av utrikes födda barn har 25 procent låg inkomststandard. Inom denna grupp är det skillnad mellan barn som varit i Sverige en längre eller kortare tid. Vart tredje barn som bott i Sverige ett år har låg inkomststandard jämfört med vart fjärde barn som bott i landet fyra eller fem år. Andelen är lägre för barn som varit i Sverige en längre tid.

För utrikes födda barn jämför vi även hur vanligt det är med låg inkomststandard för barn födda i de tio vanligaste födelseländerna i Sverige. Andelen med låg inkomststandard varierar mellan 8 och 41 procent för barn födda i dessa tio länder. Barn födda i Somalia har i störst utsträckning låg inkomststandard, det gäller 41 procent av dessa barn. De följs av barn födda i Irak och Syrien, där 30 procent har låg inkomststandard. För barn födda i Somalia, Syrien och Afghanistan har mer än sju av tio bott i Sverige högst fyra år. En vanlig orsak till att familjen har låga inkomster är att föräldrarna ännu inte är etablerade på arbetsmarknaden. För barn födda i Irak är det en lägre andel som bott i Sverige mindre än fem år, i denna grupp är det vanligast att ha bott i landet 5–9 år. Av de vanligaste födelseländerna är barn födda i Kina de som i minst utsträckning har låg inkomststandard. En stor del av dessa barn, nära två tredjedelar, är adopterade och de flesta av dem har föräldrar födda i Sverige.

Låg inkomststandard vanligast…
…för barn med utländsk bakgrund

Andel hemmaboende barn 0–17 år med låg inkomststandard, år 2015. Procent

Totalt7
Flickor7
Pojkar7
0–5 år10
6–12 år7
13–17 år6
Sammanboende föräldrar5
Ensamstående mor19
Ensamstående far10
Inga hemmaboende syskon8
1 hemmaboende syskon5
2 eller fler hemmaboende syskon11
Förälder/föräldrar med högst gymnasial utbildning11
Minst 1 förälder med eftergymnasial utbildning5
Inrikes född med 2 inrikes fördda föräldrar3
Inrikes född med 1 inrikes och 1 utrikes född förälder9
Inrikes född med 2 utrikes födda föräldrar20
Utrikes född25

Barns ålder, familjeförhållanden och födelseland spelar roll för risken att tillhöra ett hushåll med låg inkomststandard, det vill säga att ha inkomster som inte räcker till för de nödvändigaste levnadsomkostnaderna.

...för barn som bott kort tid i Sverige

Andel utrikes födda hemmaboende barn 0–17 år med låg inkomststandard efter tid i Sverige, år 2015. Procent

Diagram

Att ha låg inkomststandard är vanligare ju kortare tid man varit i Sverige. För utrikes födda barn som bott i Sverige minst 15 år är andelen nästan lika låg som för inrikes födda barn.

...för barn födda i Somalia

Andel utrikes födda hemmaboende barn 0–17 år med låg inkomststandard, år 2015. Barn födda i de tio vanligaste födelseländerna i Sverige. Procent

Somalia41
Irak30
Syrien30
Afghanistan26
Norge21
Thailand19
Polen17
Tyskland15
Storbritannien/Nordirland14
Kina8

För barn födda i Norge är det vanligt att föräldrarna har arbetsinkomster från Norge som saknas i svenska register. År 2014 hade 35 procent av barn födda i Norge med låg inkomststandard minst en förälder som arbetspendlade till Norge.

Etiketter