På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-01-09
Nr 2013:1

Johan Tollebrant

arbetar med demo­grafisk analys på SCB.

08-506 949 96

demografi@scb.se

Fakta

Som separerade ett visst år räknas personer som var folkbokförda på olika adresser 31/12 det året, men folkbokförda på gemensam adress året innan. I de fall bägge föräldrarna har utvandrat har samtliga räknats som alltjämt sammanboende, även om de kan ha separerat i samband med utvandringen.

Brister i statistiken gör att sambor utan gemensamma barn felaktigt klassificeras som ensamstående föräldrar. Detta innebär att antalet barn med samboföräldrar underskattas. Av samma anledning underskattas även antalet barn i sambofamiljer och i ombildade familjer som upplevt en separation under året.

50 000 barn är med om en separation varje år

Varje år separerar föräldrar till omkring 50 000 barn i Sverige. Det är nästan dubbelt så vanligt att barn med samboföräldrar är med om en separation än de som har gifta föräldrar. Vid 17-års ålder har nära vart tredje barn varit med om en separation.

Fyra barn samtalar i grupp

År 2011 upplevde 48 353 barn i Sverige en separation mellan föräld­rarna. Det motsvarar 3,2 procent av alla barn med gifta eller sambo­föräldrar. Andelen barn som var med om en separation minskade under början av 2000‑talet, från 3,4 procent år 2000 till 3 procent 2006. Efter 2006 ökade andelen separationer åter något för att sedan minska igen på senare år.

Andel barn som upplevt en separation under året. 2000‑2011

Procent

Linjediagram över andel barn som upplevt en separation under året

Vanligare med separationer i sambo­familjer

Det är vanligare att barn med sambo­föräldrar är med om en separation jämfört med barn med gifta föräldrar. Ungefär dubbelt så stor andel av barnen med sambo­föräldrar upplevde en separation under 2011. Andelen har dock minskat något under 2000-talet, från 5,4 procent år 2000 till 4,7 procent år 2011. För barn med gifta föräldrar har andelen som är med om en separation legat på ungefär samma nivå under hela 2000‑talet, runt 2,5 procent per år. Av alla barn som bodde med två föräldrar år 2011 hade 70 procent gifta föräldrar, medan 30 procent hade föräldrar som var samman­boende utan att vara gifta.

De flesta barn bor också i kärn­familjer, av alla barn som bodde med två vuxna så var det nästan 90 procent som levde så 2011. Bland de cirka 10 procent som inte bor i kärn­familjer utan i ombildade familjer, till exempel med en biologisk förälder och en styv­förälder eller ett styvsyskon, är det också vanligare att uppleva en separation. År 2011 var 2,8 procent av barnen i kärn­familjerna med om en separation att jämföra med ombildade familjer där andelen var dubbelt så stor, 6,3 procent.

Andel barn som upplevt en separation under året efter familje­typ samt efter föräld­rarnas samman­boende­form. 2011

Procent

Stapeldiagram över andel barn som upplevt en separation under året efter familje­typ samt efter föräld­rarnas samman­boende­form

Barnens ålder och föräld­rarnas ursprung påverkar

Jämfört med år 2000 har separationerna 2011 totalt sett minskat något. En uppdelning efter barnets ålder visar att det framför allt är bland de yngre barnen som separationerna har minskat. Som dia­grammet nedan visar var det däremot fler barn i tonåren som var med om en separation år 2011 än år 2000. Det är dock fortfarande vanligare att barnet upplever en separation när det är yngre än när det är äldre.

Andel barn som upplevt en separation under år 2000 och 2011 efter ålder

Procent

Linjediagram över andel barn som upplevt en separation under år 2000 och 2011 efter ålder.

Förekomsten av separationer mellan föräld­rarna varierar även beroende på var barnet och föräld­rarna är födda. De barn som är födda utomlands är oftare med om att föräld­rarna separerar. Undantaget är adopterade barn födda utomlands, där andelen som upplevde en separation 2011 var allra lägst med 1,8 procent.

Bland de svenskfödda barnen är det vanligast med separationer i familjer där den ena föräldern är född utom­lands. De barnen löper något högre risk att uppleva en separation än de som har två utrikes­födda föräldrar. Lägst andel separationer bland de svensk­födda barnen har de vars båda föräldrar är födda i Sverige, av dem var 2,8 procent med om en separation år 2011.

Andel barn som upplevt en separation under år 2011 efter bakgrund

Procent

Stapeldiagram över andel barn som upplevt en separation under år 2011 efter bakgrund

Andelen barn som upplever en separation varierar även över landet. I dia­grammet nedan redovisas andelen barn som är med om en separation efter boendelän. Nästan varje år under 2000‑talet har lägst andel separationer skett i Jönköpings län. År 2011 var 2,4 procent av barnen där med om en separation. Störst andel barn som upplevde en separation fanns i Örebro, Västmanlands och Dalarnas län, 3,8 procent. Under 2000‑talet har även barn i Gävleborg och Söderman­lands län haft hög risk att uppleva en separation.

Det finns även skillnader mellan kommunerna, exempelvis mellan storstäder och förorter. I de tre stor­stads­kommun­erna Stock­holm, Göte­borg och Malmö var 3,4 procent av barnen med om en separation år 2011. I stor­städernas förorts­kommuner var andelen lägre, 2,9 procent. När de senaste 5 åren räknas samman är kommunerna Ydre, Habo, Vilhelmina, Lomma och Danderyd de kommuner där minst andel barn har upplevt en separation under perioden. I Storfors, Skinn­skatte­berg, Ljusnars­berg, Hofors och Laxå var det störst andel barn som upplevde en separation under samma period.

Andel barn som upplevt en separation under år 2011 efter län

Procent

Stapeldiagram över andel barn som upplevt en separation under år 2011 efter län

Andel barn som upplevt en separation under perioden 2007‑2011 efter boende­kommun

Lägst andel Högst andel
KommunAndel KommunAndel
Ydre1,6 % Storfors6,2 %
Habo1,8 % Skinnskatteberg5,5 %
Vilhelmina1,9 % Ljusnarsberg5,1 %
Lomma2,0 % Hofors4,9 %
Danderyd2,0 % Laxå4,9 %

Fler separationer idag än tidigare

Om separationerna studeras ur ett längre perspektiv har en stor andel av dagens barn varit med om att deras föräldrar separerat. I början av 1900-talet var det mycket ovanligt att barn upplevde separationer. Fram till runt mitten av seklet var det endast ett par procent av de 16-åriga barnen som hade separerade föräldrar. Denna andel har sedan ökat kontinuerligt till runt 15 procent under perioden 1976‑1985, 27 procent kring millennieskiftet och upp till nästan en tredjedel, 32 procent, år 2011.

Ett antal barn har aldrig bott tillsammans med båda sina ursprungliga föräldrar. Även denna grupp har ökat över tid, dock inte lika mycket som gruppen som varit med om en separation. Mellan år 1916 till 1975 var andelen runt 2 procent. Sedan dess har andelen ökat kontinuerligt, till drygt 5 procent år 2011. Fram till 1950‑talet var istället en förälders dödsfall den vanligaste orsaken till att inte växa upp med båda föräld­rarna.

Orsak till att inte bott med båda föräld­rarna under sin uppväxt. Andel av hemmaboende 16‑ eller 17‑åringar

Procent

Linjediagram över orsak till att inte bott med båda föräld­rarna under sin uppväxt

Åren 1916‑1985 ingår alla 16‑åringar. Talen för 2000 och 2011 avser 17‑åringar och endast de födda i Sverige.

Källa: Perioder t.o.m.1976‑85: SCB Undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF). År 2000 och 2011: SCB:s befolkningsregister.

Gemen­sam vård­nad även efter separationen

Barn som bor med båda sina ursprungliga föräldrar har i de allra flesta fall båda sina föräldrar som vård­nads­havare. Vid en separation fortsätter föräld­rarna oftast att dela på vård­naden om sina barn. Av de få procent som går över från gemen­sam till ensam vård­nad är det i de allra flesta fall mamman som har vård­naden. Ju längre tid som går efter separationen desto större andel har ensam vård­nad. Om föräld­rarna var gifta innan separationen är det något vanligare med gemen­sam vård­nad jämfört med om föräld­rarna var sambor.

Gemen­sam och ensam vård­nad för barn 1‑17 år i olika familje­typer, 2011

Procent

Tabell över gemen­sam och ensam vård­nad för barn 1‑17 år i olika familje­typer, 2011

I gruppen Övriga ingår exempelvis barn där en förälder och en styvförälder har gemen­sam vård­nad.

Under 2000‑talet har andelen barn som bor med en förälder men där föräld­rarna har gemen­sam vård­nad ökat. I början av 2000‑talet var andelen runt 65 procent och år 2011 var andelen 72 procent. En del av uppgången kan förklaras med att vård­nads­lag­stift­ningen har förändrats till att i allt större grad uppmuntra gemen­sam vård­nad för att stärka barnets relation till båda sina föräldrar.

Av de föräldrar som inte har gemen­sam vård­nad är det oftast mamman som har vård­naden. Det gäller för 22 procent av barnen som är folk­bok­förda hos en förälder, medan endast 2 procent av dessa barn har pappan som ensam vård­nads­havare.

Andelen med ensam vård­nad är högre för barn som bor med en ursprunglig förälder och en styv­förälder än för barn som bor med en ensam­stående förälder. Av de som bodde med sin pappa och en styv­förälder hade pappan i 19 procent av fallen ensam vård­nad. Av de som bodde med en ensam­stående pappa var samma andel 10 procent. Högst andel med ensam vård­nad har barn som bor med mor och en styv­förälder, 33 procent.

Gemen­sam vård­nad för barn 1‑17 år som bor med en förälder, 2000‑2011

Procent

Linjediagram över gemen­sam vård­nad för barn 1‑17 år som bor med en förälder

Etiketter
 

Läs mer

I statistiken för denna artikel ingår alla barn 0–17 år som bor med två föräldrar. Det kan antingen vara sina ursprungliga föräldrar eller till exempel en biologisk och en styvförälder.

I februari 2013 publicerades även en mer analyserande rapport om barn som upplever en separation, rapporten Barn, föräldrar och separationer. Där baseras statistiken endast på de barn som bor med båda sina ursprungliga föräldrar. Detta gör att siffrorna skiljer sig något mellan rapporten och artikeln.