På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-09-30
Nr 2015:147

Författare

Kenny Petersson

arbetar med utbild­nings­statistik på SCB.

010-479 65 62

kenny.petersson@scb.se

Fakta

Artikeln bygger på uppgifter om de
60 000 barn 0–18 år som invandrade till Sverige under perioden 1991–1995.

Uppgifterna kommer från statistiken över befolkningens utbildning.

Uppgifter om behörighet till gymnasieskolan har hämtats från Skolverkets statistik.

Ålder vid invandring påverkar utbildning

Invandrare som kommit till Sverige före sju års ålder skaffar sig oftare en högre utbildning än de som flyttat hit senare i livet. Att tillbringa de första åren i en svensk skola är avgörande, men det finns även ett samband med föräldrarnas utbildning.

Samtalande ungdomar

Antalet barn och ungdomar som invandrar till Sverige varierar från år till år. Under åren 1991–1995 invandrade totalt cirka 60 000 utrikes födda som var 18 år eller yngre. Den enskilt största gruppen, drygt 25 000, kom från länderna i det forna Jugoslavien, främst från Bosnien-Hercegovina. Dessa stora kullar barn och ungdomar har nu bott minst 20 år i Sverige och de flesta som var i skolåldern då de invandrade har nu hunnit avsluta sin utbildning. En jämförelse mellan de som invandrade till Sverige som barn under åren 1991–1995 och jämnåriga som bott hela sitt liv i Sverige visar att ålder vid invandringen har samband med vilken utbildning man skaffar sig.

Citat: Liksom för inrikes födda är det vanligare att utrikes födda kvinnor studerar vid högskola eller universitet än att män gör det.Det första steget mot att genomföra en högre utbildning i Sverige är att klara grundskolan med betyg som räcker för att komma in i gymnasieskolan.
För utrikes födda elever finns ett tydligt samband mellan ålder vid invandringen och andel som är behöriga till gymnasieskolan. Bland dem som invandrat före sju års ålder var det 85 procent av de som invandrade 1991–1995 som uppnådde behörighet till gymnasieskolan, jämfört med mindre än hälften av dem som var 13–15 år när de kom till Sverige.

Bland de utrikes födda finns skillnader mellan personer från olika länder. Av invandrarna i åldersgruppen 7–12 år uppnådde mer än 75 procent av dem som kom från före detta Jugoslavien, Iran, Polen eller Libanon behörighet till gymnasieskolan, medan motsvarande andel av dem som utvandrat från Irak, Somalia eller Syrien var 60 procent eller lägre.

I jämförelse med jämnåriga som bott hela sitt liv i Sverige är det vanligare bland utrikes födda som invandrat under skolåldern att ha en kortare utbildning. Bland dem som bosatt sig i Sverige under tonåren är det inte lika vanligt att ha en högskole­utbildning som bland dem som invandrat i tidig ålder eller bott hela sitt liv i Sverige. Liksom för inrikes födda är det vanligare att utrikes födda kvinnor studerat vid högskola eller universitet än att män gjort det. År 2014, då de som invandrat vid 7–12 års ålder var 27–35 år, hade 47 procent av kvinnorna och 34 procent av männen genomfört en eftergymnasial utbildning. Motsvarande andelar för jämnåriga som bott hela livet i Sverige var 56 procent av kvinnorna och 40 procent av männen.

Flera faktorer kan påverka att de som är födda och uppvuxna i Sverige oftare skaffat sig en eftergymnasial utbildning. Förutom betydelsen av att ha svenska som modersmål och att ha tillbringat de första skolåren i svensk skola finns det ett samband med föräldrarnas utbildning. Det är vanligare att personer vars föräldrar har hög utbildningsnivå själva skaffar sig en högskoleutbildning och personer som är 27–35 år gamla och bott hela sitt liv i Sverige har i större utsträckning än jämnåriga som invandrade 1991–1995 minst en förälder med eftergymnasial utbildning. Bland de som invandrade är det däremot vanligare att inte någon av föräldrarna har mer än förgymnasial utbildning.

I gruppen som har minst en högutbildad förälder är det 57 procent av dem som invandrade vid 7–12 års ålder och 66 procent av dem som bott hela livet i Sverige som själva har en eftergymnasial utbildning. I gruppen med lågutbildade föräldrar, där ingen av föräldrarna har mer än förgymnasial utbildning, är det 25 procent av dem som invandrat vid 7–12 års ålder och 17 procent av de jämnåriga som bott hela livet i Sverige som inte själva har minst en gymnasial utbildning. I alla grupperna är det vanligare att män har högst förgymnasial utbildning. Av dem som invandrat vid 7–12 års ålder är det 30 procent av männen och 20 procent av kvinnorna som inte har fullföljt någon gymnasial utbildning om ingen av föräldrarna har minst en gymnasial utbildning.

Utbildningens inriktning skiljer sig också åt mellan personer som invandrat vid olika ålder. Bland personer med gymnasieutbildning har de män som invandrat under skolåldern ungefär samma utbildningsinriktning som jämnåriga som bott hela livet i Sverige. Bland de kvinnor som flyttat hit som tonåringar och fullföljt en gymnasieutbildning har över 40 procent en utbildning med inriktning mot vård och omsorg jämfört med ungefär 20 procent av dem som bott hela livet i Sverige eller invandrat före skolåldern. Bland de gymnasieutbildade kvinnorna från Somalia har hälften vård- och omsorgsutbildning.

Bland de som var tonåringar när de invandrade och som skaffat sig högre utbildning har ungefär var tredje studerat naturvetenskap och teknik. De utbildningarna är inte lika vanliga bland dem som bott hela livet i Sverige eller invandrat i yngre åldrar. De har i högre grad utbildat sig inom ekonomi eller samhällsvetenskap.

Unga invandrare oftare behöriga till gymnasiet

Andel med behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan av utrikes födda elever som lämnade grundskolan åren 1998–2012, efter ålder vid första invandring till Sverige

Stapeldiagram över andel med behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan av utrikes födda elever som lämnade grundskolan åren 1998–2012, efter ålder vid första invandring till Sverige

Av de som invandrar i tidiga tonåren är mindre än hälften behöriga till gymnasieskolan.

Låg ålder vid invandring ökar chansen till högre utbildning

Utbildningsnivå år 2014 för utrikes födda som invandrat åren 1991–1995, efter ålder vid invandringen

Stapeldiagram över utbildningsnivå år 2014 för utrikes födda som invandrat åren 1991–1995, efter ålder vid invandringen

Personer som invandrar till Sverige i låg- och mellanstadieåldern skaffar oftare en eftergymnasial utbildning än de som invandrar i tonåren.

Kvinnor har högre utbildningsnivå – både bland inrikes och utrikes födda

Utbildningsnivå år 2014 för utrikes födda som invandrat åren 1991–1995 och då var 7–12 år respektive för jämnåriga som bott hela livet i Sverige

Stapeldiagram över utbildningsnivå år 2014 för utrikes födda som invandrat åren 1991–1995 och då var 7–12 år respektive för jämnåriga som bott hela livet i Sverige

Inrikes födda har oftare en eftergymnasial utbildning än utrikes födda. Kvinnor har högre utbildningsnivå än män både bland in- och utrikes födda.

Stor ökning av invandrade barn

Antal utrikes födda invandrare i åldern 0–18 år, efter ålder vid invandringen, åren 1991–2014

Stapeldiagram över antal utrikes födda invandrare i åldern 0–18 år, efter ålder vid invandringen, åren 1991–2014

Under 2013 och 2014 invandrade fler utrikes födda barn och ungdomar än under det tidigare toppåret 1994.

Flest barn kom från forna Jugoslavien åren 1991–1995

Utrikes födda som invandrat åren 1991–1995 och då var 7–12 år. Antalsuppgifter samt uppgift om utbildningsnivå 2014, efter födelseland

FödelselandAntal
personer
Andel med
eftergymnasial
utbildning
Andel
med
minst en
förälder
med efter-
gymnasial
utbildning
KvinnorMän
f.d. Jugoslavien9 500483230
Irak1 500453038
Iran1 200654643
Somalia900322122
Libanon500422419
Polen500443543
Övriga länder6 000463737
Samtliga20 100473434
Etiketter