På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-10-03
Nr 2012:105

Författare

Anna Wilén

arbetar med arbets­mark­nads­prog­noser på SCB.

anna.s.wilen@scb.se

Eric Hellsing

arbetar med arbets­mark­nads­prog­noser på SCB.

010-479 43 16

eric.hellsing@scb.se

Fakta

Försörjnings­börda

Försörj­nings­börda=Total­befolk­ning/
Antal för­värvs­arbet­ande 16‑74 år.

Vanligtvis används endast för­värvs­arbet­ande i de mest yrkes­aktiva åld­rarna, 20‑64 år, i be­räk­ning­arna. Här inklu­deras dock för­värvs­arbet­ande i åld­rarna 16‑74 år. Detta för att få en mer hel­täck­ande bild och kunna be­skriva betyd­elsen av ett ökat del­tagande på arbets­mark­naden i åld­rarna 65 år eller äldre.

Äldre och utrikes födda behövs för framtidens välfärd

En allt äldre befolkning gör att de som arbetar måste försörja allt fler. För att för­sörj­nings­bördan ska kunna ligga kvar på dagens nivå krävs att syssel­sätt­ningen ökar för flera grupper samtidigt. Om fler äldre och utrikes födda arbetar får det stor effekt på den framtida syssel­sättningen.

Människor rör sig i mörkret framför ett upplyst skyltfönster

Citat: 10,7 miljoner förväntas Sveriges befolkning bli år 2030.Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos beräknas den totala befolkningen öka från dagens 9,5 mil­joner till 10,7 mil­joner år 2030. Om an­delen av be­folk­ning­en som för­värvs­­ar­betar – för­värvs­fre­kvensen – ligger kvar på dagens nivå väntas syssel­sätt­ning­en i åld­rarna 16‑74 år upp­gå till drygt 4,5 mil­joner år 2030. Det är en ök­ning med 140 000 per­son­er jäm­fört med år 2010. Varje för­värvs­ar­bet­ande kommer då att be­höva ”för­sörja” 2,35 per­soner inklu­sive sig själv jäm­fört med 2,14 per­soner år 2010.

För att försörjningsbördan ska utvecklas i en lång­sammare takt måste fler arbeta. Om den ska ligga kvar på dagens nivå år 2030 krävs närmare 600 000 fler syssel­satta än i dag. Den framtida syssel­sätt­ningen och för­sörj­nings­bördan på­verkas exempel­vis om äldre, yngre, utrikes födda respek­tive kvinnor arbetar i större ut­sträck­ning i fram­tiden.

Om äldre arbetar längre ger det stor effekt på den fram­tida syssel­sätt­ningen och för­sörj­nings­bördan. I dag sjunker för­värvs­fre­kvensen markant redan efter 60 års ålder. I och med att gruppen 65 år och äldre väntas växa avse­värt och utgöra en allt större andel av den totala befolk­ningen är det ange­läget att fler arbetar högre upp i åld­rarna. Diskuss­ioner förs om att höja pensions­åldern och sam­tidigt under­lätta för äldre som vill arbeta längre.

Äldre och utrikes födda – viktiga för försörjningsbördan

Försörjningsbörda 1990‑2030. Prognos från 2011 för scenarier där äldre successivt arbetar längre

Linjediagram över försörjningsbörda 1990‑2030 och prognos från 2011 för scenarier där äldre successivt arbetar längre

Försörjningsbörda 1990‑2030. Prognos från 2011 för scenarier där utrikes föddas förvärvs­fre­kvenser successivt närmar sig inrikes föddas

Linjediagram över försörjningsbörda 1990‑2030 och prognos från 2011 för scenarier där utrikes föddas förvärvs­fre­kvenser successivt närmar sig inrikes föddas

För varje ytterligare år som de äldre arbetar ökar syssel­sätt­ningen med mellan 80 000‑90 000 per­soner till år 2030, utöver ök­ningen på 140 000 som blir resultatet vid oföränd­rade för­värvs­fre­kvenser. Om äldre exempelvis arbetar två år längre än i dag ökar den totala syssel­sätt­ningen med närmare 315 000 per­soner till år 2030. Om äldre arbetar fyra år längre ökar den totala syssel­sätt­ningen med 480 000 per­soner. Men även vid en så kraftig för­skjut­ning av arbets­livet uppåt i åld­rarna skulle för­sörj­nings­bördan öka något fram till år 2030.

Även utrikes föddas deltagande på arbetsmarknaden har stor effekt på den fram­tida syssel­sätt­ningen. För­värvs­fre­kvensen för utrikes födda är i dag betydligt lägre än för inrikes födda. År 2010 för­värvs­arbetade 48,6 procent av de utrikes födda i åldrarna 16‑74 år jämfört med 66,4 procent av de inrikes födda i samma åldrar. Utrikes födda väntas till år 2030 stå för hela ök­ningen av befolk­ningen i yrkes­aktiv ålder. Därför blir det extra viktigt att de lyckas etablera sig på arbets­mark­naden.

Om utrikes födda ökar sitt deltagande på arbets­mark­naden och skill­naden i för­värvs­fre­kvens mellan inrikes och utrikes födda halv­eras beräknas den totala syssel­sätt­ningen öka med 330 000 per­soner till år 2030. Reduceras skill­naden med så mycket som tre fjärde­­delar ökar syssel­sätt­ningen med 430 000 per­soner. Inte heller i dessa scenarier beräknas för­sörj­nings­bördan ligga kvar på dagens nivå.

Ökad sysselsättning bland kvinnor och yngre ger mindre effekt

Försörjningsbörda 1990‑2030. Prognos från 2011 för scenarier där yngre i åldrarna 24‑30 år successivt börjar arbeta tidigare

Linjedoagram över försörjningsbörda 1990‑2030 och prognos från 2011 för scenarier där yngre i åldrarna 24‑30 år successivt börjar arbeta tidigare

Försörjningsbörda 1990‑2030. Prognos från 2011 för scenarier där kvinnor successivt förvärvs­arbetar i större utsträckning

Linjediagram över försörjningsbörda 1990‑2030 och prognos från 2011 för scenarier där kvinnor successivt förvärvs­arbetar i större utsträckning

Om yngre per­soner i åldrarna 24‑30 år börjar arbeta tidigare eller om kvinnor skulle arbeta i större ut­sträck­ning än i dag påverkas inte den fram­tida för­sörj­nings­bördan i lika stor ut­sträck­ning. Betyd­elsen av att ung­domar etablerar sig tidigare på arbets­mark­naden ska dock inte under­skattas. Låg­konjunk­turer slår ofta mot ung­domar som inte hunnit etablera sig på arbets­mark­naden och andra som inte har en fast anställ­ning.

Dagens relativt begränsade skillnad i förvärvs­fre­kvens mellan män och kvinnor är anled­ningen till att effekten på den framtida för­sörj­nings­bördan blir för­håll­ande­vis liten om en större andel kvinnor arbetar.

Sysselsättningen måste öka för flera grupper samtidigt om för­sörj­nings­bördan i fram­tiden ska kunna bibe­hållas på dagens nivå. Det går att tänka sig flera möjliga kombina­tioner. Ett exempel på ett sådant scenario skulle vara att äldre arbetar tre år längre än i dag, att yngre börjar arbeta ett år tidigare i kombina­tion med att utrikes föddas för­värvs­fre­kvenser närmar sig de inrikes föddas med hälften av den nuvarande skill­naden. Ett annat exempel vore att äldre arbetar två år längre i kombi­nation med att utrikes föddas för­värvs­fre­kvenser närmar sig inrikes föddas med så mycket som tre fjärde­delar. I dessa scenarier ökar syssel­sätt­ningen med drygt 600 000 per­soner till år 2030, vilket leder till att för­sörj­nings­bördan till och med väntas ligga något under dagens nivå.

Etiketter
 

Välfärd

Omslag Välfärd 3, 2012

Artikeln har publi­cerats i tid­skriften Välfärd.

Välfärd 3/2012

Lästips

Mer om resultatet finns att läsa om i rapporten Syssel­sätt­ningen 2030 – kan dagens för­sörj­nings­börda bibe­hållas? SCB. Tema­rapport 2012:4