På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-03-07
Nr 2016:14

Författare

Helena Löf

arbetar med jämställd­hets­statistik på SCB.

010-479 67 64

helena.lof@scb.se

Statistikskolan:

Alla ska synas i statistiken

Med hjälp av statistik kan vi få en uppfattning om kvinnors och mäns villkor. I Statistikskolan beskriver vi vad jämställdhetsstatistik är och hur man gör tabeller som kan analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv.

Människor av olika slag

All jämställdhetsstatistik utgår från könsuppdelad statistik. Det innebär att både kvinnor och män, eller flickor och pojkar, blir synliga i statistiken. Det gör man genom att presentera alla uppgifter i en tabell eller ett diagram för både kvinnor och män. En tabell över till exempel yrken redovisar alltså hur många kvinnor och män som arbetar inom respektive yrkeskategori.

Könsuppdelad statistik är en förutsättning, men inte tillräckligt för att kunna göra jämställdhetsanalyser. För att få en helhetsbild är det även nödvändigt med statistik som belyser jämställdhetsfrågor.

Det gäller att fundera över inom vilka områden man behöver producera statistik för att kunna belysa olika jämställdhetsproblem. Vilka dessa områden är kan skilja sig åt mellan olika länder och olika tider. Det kan till exempel handla om vem som vabbar, rädsla för våld eller representation i politik eller börsbolagens styrelser.

Det finns fler faktorer än kön som påverkar våra liv, exempelvis ålder, om man är född i Sverige eller något annat land, utbildningsnivå och eventuella funktionsnedsättningar. När kön kombineras med andra indelningsgrunder blir analysen mer nyanserad och gör jämställdheten eller ojämställdheten tydligare. Exempelvis när det gäller statistik om arbetsmarknaden vill vi inte titta på uppgifter om kön i en tabell och födelseland i en annan, utan vi vill kombinera båda delarna och kunna jämföra uppgifter för in- och utrikesfödda kvinnor och män.

För att presentera statistik så att den blir lätt att analysera ur ett jämställdhetsperspektiv börjar man ofta med antalsuppgifter för kvinnor respektive män. I vårt exempel är det antalsuppgifter över examina från högskolan läsåret 2013/14. En student kan ha en eller flera examina.

I den första versionen av tabellen (1) ser vi att det totalt är fler kvinnor än män som har tagit en examen, men det är svårt att få en helhetsbild av resultaten.

1. Examina på grundnivå och avancerad nivå i högskolan efter inriktning 2013/14

Antal

InriktningAntal
KvinnorMän
Humaniora och konst2 7611 669
Hälso- och sjukvård samt social omsorg17 8353 586
Lant- och skogsbruk samt djursjukvård421232
Naturvetenskap, matematik och data2 1012 852
Pedagogik och lärarutbildning8 9822 107
Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration12 4437 811
Teknik och tillverkning4 6129 531
Tjänster667426
Antal examina49 82228 214

Källa: Universitetskanslersämbetet

Nästa steg (tabell 2) är att räkna ut den procentuella fördelningen. Vi ser att det utfärdas flest examina i högskolan inom Hälso- och sjukvård samt social omsorg och att det även är den vanligaste inriktningen för kvinnor som examineras. Den vanligaste inriktningen för examina utfärdade till män är teknik och tillverkning.

2. Examina på grundnivå och avancerad nivå i högskolan efter inriktning 2013/14

Antal och procentuell fördelning (%)

InriktningAntalProcent
KvinnorMänKvinnorMän
Humaniora och konst2 7611 6695,55,9
Hälso- och sjukvård samt social omsorg17 8353 58635,812,7
Lant- och skogsbruk samt djursjukvård4212320,80,8
Naturvetenskap, matematik och data2 1012 8524,210,1
Pedagogik och lärarutbildning8 9822 107187,5
Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration12 4437 8112527,7
Teknik och tillverkning4 6129 5319,333,8
Tjänster6674261,31,5
Antal examina49 82228 214100100

Källa: Universitetskanslersämbetet

Det är dock svårt att få en uppfattning om hur könsfördelningen ser ut inom de olika inriktningarna, alltså hur stor andel av de som tagit examen inom en viss inriktning som är kvinnor respektive män. Vi går därför vidare och räknar ut könsfördelningen per inriktning (tabell 3). Samtidigt sorterar vi tabellen så att de inriktningar som har högst andel kvinnor hamnar överst och de inriktningar som har lägst andel kvinnor hamnar nederst. Nu är det lätt att se vilka inriktningar som har en jämn könsfördelning, vilka som är kvinnodominerade och vilka inriktningar som är mansdominerade.

3. Examina på grundnivå och avancerad nivå i högskolan efter inriktning 2013/14

Antal, procentuell fördelning och könsfördelning (%)

InriktningAntalProcentKönsfördelning
KvinnorMänKvinnorMänKvinnorMän
Hälso- och sjukvård samt social omsorg17 8353 58635,812,783,316,7
Pedagogik och lärarutbildning8 9822 107187,58119
Lant- och skogsbruk samt djursjukvård4212320,80,864,535,5
Humaniora och konst2 7611 6695,55,962,337,7
Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration12 4437 8112527,761,438,6
Tjänster6674261,31,56139
Naturvetenskap, matematik och data2 1012 8524,210,142,457,6
Teknik och tillverkning4 6129 5319,333,832,667,4
Antal examina49 82228 21410010063,836,2

Källa: Universitetskanslersämbetet

Med en jämn könsfördelning brukar man mena att varken män eller kvinnor har en andel som är mindre än 40 eller större än 60 procent. Vi kan se i vår tabell att det är en inriktning som har en jämn könsfördelning, nämligen Naturvetenskap, matematik och data. Vi ser också att några av de andra inriktningarna ligger nära en jämn könsfördelning. Den mest kvinnodominerade inriktningen är Hälso- och sjukvård samt social omsorg medan den mest mansdominerade är Teknik och tillverkning.

Nu är tabellen klar att analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi kan se både hur många kvinnor och män som tagit en examen, hur kvinnor respektive män fördelar sig över olika utbildningsinriktningar samt hur könsfördelningen ser ut inom de olika inriktningarna. Om statistiken ska redovisas i en tabell kan det vara lämpligt att avrunda siffrorna så att de blir lättare att tolka. Om man däremot vill göra redovisningen i form av ett diagram behåller man siffrorna utan att avrunda dem. Statistik över utbildningar och yrken passar bra att visualisera genom en typ av lådagram som både ger en bild av hur stora olika yrken och utbildningar är och hur fördelningen mellan män och kvinnor ser ut.

Diagram

Etiketter