På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-03-04
Nr 2014:6

Författare

Daniel Samuelsson

arbetar med arbets­krafts­under­sök­ningarna på SCB.

010-479 49 78

daniel.samuelsson@scb.se

Krister Näsén

arbetar med arbets­krafts­under­sök­ningarna på SCB.

010-479 49 08

krister.nasen@scb.se

Fakta

Studien är baserad på de svarande i AKU:s urval första kvartalet 2011. För dessa har uppgifter i AKU jämförts med de uppgifter som eventuellt finns i Arbets­förmed­lingens register under samma period. Upp­gift­erna har räknats upp till att repre­sen­tera befolk­ningen på samma sätt som vanligt­vis görs i AKU. Med andra ord är antals­upp­gift­erna i denna studie skatt­ningar av den register­data som finns hos Arbets­förmed­lingen och speglar därmed inte det exakta för­håll­andet. Skatt­ning­arna ligger dock nära de värden som finns i Arbets­förmed­lingens sökande­register.

Statistikskolan:

Arbetslös – inte samma sak hos SCB och Arbetsförmedlingen

Under första kvartalet 2011 fanns det 395 700 arbetslösa i åldern 16 till 64 enligt SCB och 399 800 inskrivna arbetslösa enligt Arbets­förmedlingen. Nivån är snarlik och det är lätt att tro att det är samma personer som räknas. Men vid en närmare granskning visar det sig att det finns stora skillnader mellan statistikkällorna.

Ung man läser Platsjournalen

Det finns två allmänt förekommande mått på arbetslöshet. Det är dels den officiella arbets­lösheten som mäts av SCB:s Arbets­krafts­­under­sök­ningar (AKU) och dels Arbets­förmed­lingens (Af) verk­samhets­­statistik över inskrivna arbetslösa. Syftet med AKU:s och Arbets­förmed­lingens statistik skiljer sig åt och de tas fram på olika sätt.

AKU är en urvalsundersökning av individer och syftet är att beskriva aktuella förhåll­anden på arbets­marknaden. Siffrorna i AKU är genom­snitt för den under­sökta perioden, till exempel ett kvartal. I AKU definieras en arbetslös som en person som är utan arbete, kan ta ett arbete och aktivt sökt arbete eller som avvaktar ett arbete som börjar inom 3 månader. En person är sysselsatt i AKU om denne har arbetat minst 1 timme under referens­veckan eller hade ett arbete som han eller hon var från­varande från. Det innebär alltså att en person som har arbetat, även om det endast rör sig om en timme, klassas som sysselsatt och därmed inte kan klassas som arbetslös. Defini­tionen av arbets­löshet och syssel­sätt­ning är i enlighet med de rikt­linjer som ges av Inter­national Labour Organization (ILO) och följer de förord­ningar som finns i EU.

Arbetsförmedlingens statistik över inskrivna arbets­sökande i åldern 16–64 år bygger i huvud­sak på upp­gifter som registreras i förmed­lings­systemet och åter­speglar situa­tionen sista dagen i månaden. Inskrivna arbetslösa kan delas upp i öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitets­stöd. Inskrivna arbetslösa är dock bara en del­mängd av samtliga arbets­sökande som finns inskrivna på Arbets­förmed­lingen. Bland arbets­sökande ingår även flera kategorier av inskrivna som har ett arbete. Även personer som är inskrivna som arbetslösa på Arbets­förmed­lingen kan under vissa förut­sätt­ningar arbeta. Det gäller till exempel om arbetets omfatt­ning i genom­snitt är mindre än åtta timmar per vecka. För öppet arbetslösa finns krav på att de aktivt ska söka arbete, men för de som går ett program med aktivitets­stöd är detta krav inte lika uttryck­ligt. Med andra ord är möjlig­­heterna till att arbeta samt sökande­kraven klart annor­lunda än AKU:s defini­tioner, speciellt för de som går ett program med aktivitetsstöd.

Fler unga arbetslösa i AKU än Arbets­förmed­lingens statistik

Antal arbetslösa enligt AKU och antal inskrivna arbetslösa enligt Arbets­förmed­lingen, första kvartalet 2011

Stapeldiagram över antal arbetslösa enligt AKU och antal inskrivna arbetslösa enligt Arbetsförmedlingen, första kvartalet 2011

Enligt AKU var 395 700 personer i åldern 16–64 år arbetslösa under första kvartalet 2011. Under mot­svarande period var 399 800 personer i samma ålder inskrivna som arbetslösa på Arbets­förmed­lingen. Det ger en netto­skillnad på 4 100 personer. Med andra ord framstår samstämmig­heten mellan AKU och Arbets­förmed­lingens siffror som god i detta avseende.

En uppdelning av de arbetslösa i ungdomar (16–24 år) och övriga personer (25–64 år) visar dock att ålders­samman­sätt­ningen bland de arbetslösa i AKU är en annan än bland inskrivna arbetslösa hos Arbets­förmed­lingen. Det är klart fler arbetslösa ungdomar i AKU än inskrivna arbetslösa i samma ålder på Arbets­förmed­lingen, 56 500 fler. Bland 25–64-år­ingarna är för­håll­andet däremot det motsatta.

Även om nettoskillnaden mellan AKU och Arbets­förmed­lingen, för hela ålders­gruppen (16–64 år) är liten säger det inte så mycket om de faktiska skill­naderna mellan statistik­­källorna. Därför är det av intresse att titta på brutto­skill­naderna, alltså skill­naderna i vilka personer som faktiskt ingår i respektive statistik.

En genomgång av bruttoskillnaderna visar att det finns betydande olikheter mellan AKU och Arbets­förmed­lingen. Det finns många personer som är arbetslösa i AKU men som inte är inskrivna som arbetslösa på Arbets­­förmed­lingen. På samma sätt finns det många personer som är inskrivna som arbetslösa på ­Arbets­förmed­lingen men som är sysselsatta eller utanför ­arbetskraften i AKU. Det är alltså i stor utsträck­ning olika personer som är arbetslösa enligt SCB:s och Arbets­förmed­lingens sätt att räkna. Under första kvartalet 2011 var 244 600 personer samtidigt arbetslösa enligt AKU och inskrivna som arbetslösa på Arbets­förmed­lingen. Utöver dessa fanns det således 151 200 personer som endast var arbetslösa enligt AKU, medan 155 200 andra var arbetslösa enligt Arbets­förmed­lingen, men inte enligt AKU.

Stora skillnader i vem som räknas som arbetslös

Antal arbetslösa enligt AKU och antal inskrivna arbetslösa hos Arbets­förmed­lingen bland personer i åldern 16–64 år samt brutto­skill­nader efter sökande­kategori och arbets­krafts­status, första kvartalet 2011

Illustration över antal arbetslösa enligt AKU och antal inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen bland personer i åldern 16–64 år samt bruttoskillnader efter sökandekategori och arbetskraftsstatus, första kvartalet 2011

Av de 395 700 som var arbetslösa i AKU var det alltså 151 200 (1) personer som inte var inskrivna som arbetslösa på Arbets­förmed­lingen. Av dessa var 22 100 (2) förvisso inskrivna på Arbets­förmed­lingen men i en kategori som inte klassades som arbetslös av Arbets­förmed­lingen, medan 129 100 (3) inte var inskrivna alls.

Det fanns två större grupper bland de 22 100 (2) som var arbetslösa i AKU och inskrivna på Arbets­förmed­lingen fast i en annan kategori än arbetslös. Den största gruppen var personer som hade olika typer av till­fälliga anställ­ningar. Eftersom AKU och Arbets­förmed­lingen har olika mät­tid­punkter kan det ha slumpat sig så att personen var arbetslös vid intervjun i AKU men hade ett arbete vid Arbets­förmed­lingens mät­till­fälle. Den andra stora gruppen var de som klassades som sökande med för­hinder av Arbets­förmed­lingen. Det innebär att Arbets­förmed­lingens bedömning var att de inte kunde tillträda ett arbete omedel­bart. Eftersom dessa personer vid intervju­till­fället i AKU uppgivit att de kunde börja arbeta har denna skillnad uppstått.

Av de arbetslösa i AKU var 129 100 (3) personer inte inskrivna alls på Arbets­förmed­lingen. 76 300 av dem som inte var inskrivna var hel­tids­studerande, varav mer­parten var ungdomar i åldern 16–24 år. Av dem som inte var hel­tids­studerande (52 800) hade nästan var tredje redan fått ett arbete och av­vaktade att det skulle börja. Det som hel­tids­studerande och de som av­vaktar ett nytt arbete har gemensamt är att de har lägre incitament att skriva in sig som arbets­­sökande på Arbets­förmed­lingen. Många av studenterna söker inte några hel­tids­tjänster utan extra arbete utöver studierna och de som avvaktar ett arbete bedömer det kanske som osanno­­likt att de skall få arbete, eller vill inte ha ett arbete, innan de påbörjar det nya arbetet.

Av de 399 800 som var inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen var det 155 200 (4) som inte var arbetslösa i AKU. Hälften av dem, eller 78 700 (5), klassades som sysselsatta i AKU medan den andra hälften, 76 500 (6), klassades som utanför arbetskraften.

Omkring 10 procent av de 78 700 (5) som var inskrivna som arbetslösa på Arbets­förmed­lingen men som var sysselsatta i AKU hade en vanligen arbetad tid som var 1–7 timmar per vecka. För inskrivna arbetslösa på Arbets­förmed­lingen är det inget hinder att ha ett arbete med sådan omfatt­ning, men i AKU innebär en timmes arbete att man klassas som sysselsatt. Ytter­ligare 5 procent deltog i ”Stöd till start av närings­verk­samhet” vilket klassas som syssel­sättning i AKU men som inskriven arbetslös av Arbets­förmed­lingen. Här kan alltså skill­naderna i defini­tionerna förklara avvikelserna.

Resterande 66 700 personer arbetade alltså, enligt AKU, vanligen minst 8 timmar i veckan. En majoritet av dessa, 43 600, hade en tids­begränsad anställ­ning i AKU. Den vanligaste typen av tids­begränsad anställ­ning var att kallas vid behov, följt av tim­anställ­ning med överens­kommet schema. Dessa typer av anställ­ningar har ofta oregel­bundna arbets­tider, vilket i kombina­tion med AKU:s och Arbets­förmed­lingens olika mät­perioder kan vara en förklar­ing till att dessa personer klassas olika. Varför de resterande klassades olika har studien inte kunnat ge någon förklar­ing till.

Av de inskrivna arbetslösa på Af klassades 76 500 (6) som utanför arbets­kraften i AKU, vilket innebär att de inte är sysselsatta och inte uppfyller kriterierna för att klassas som arbetslös. Skill­naden förklaras huvud­sak­ligen av att de på frågan i AKU om de sökt arbete under den senaste fyra­veckors­perioden svarat nej. Av personerna utanför arbetskraften som var inskrivna arbetslösa på Arbets­förmed­lingen hade 88 procent svarat att de inte sökt arbete.

Etiketter