På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-04-24
Nr 2014:22

Författare

Andreas Svenning

arbetar med utbild­nings­statistik på SCB.

010-479 66 04

andreas.svenning@scb.se

Fakta

Programnybörjare

I denna artikel avses de som på­började studier på minst halv­fart på ett yrkes­program på univers­itet eller hög­skola höst­terminen 2009 och som aldrig tidigare studerat på hög­skole­nivå. Där­utöver hade de också slut­betyg från svensk gymnasie­skola.

Yrkesprogram som ingår i under­laget: agronom, apotekare, arbets­terapeut, arkitekt, audionom, bio­medicinsk analytiker, brand­ingenjör, civil­ekonom, civil­ingenjör, dietist, hippolog, hortonom, hög­skole­ingenjör, juris kandidat, jäg­mästare, land­skaps­arkitekt, land­skaps­ingenjör, lant­mästare, logoped, läkare, lärare, officer, optiker, orto­ped­ingenjör, psykolog, receptarie, röntgen­sjuk­sköterska, sjuk­gymnast, sjuk­hus­fysiker, sjuk­sköt­erska, sjö­ingenjör, sjö­kapten, skogs­mästare, socionom, studie- och yrkes­väg­ledare, tand­hygienist, tand­läkare, tand­tekniker och veterinär.

Avhopp

Avhopp omfattar dem som antingen bytt till annan utbild­ning eller helt av­brutit sina studier på hög­skole­nivå. Data i artikeln om­fattar höst­terminen 2009 fram till och med höst­terminen 2012.

Om en person saknar registrer­ingar och inte heller har tagit några poäng under en termin på den univers­itets-/hög­skole­utbild­ning som på­börjades hösten 2009 och sam­tidigt har regi­strerat sig på annat program eller först kurs och sedan program, räknas det som ett byte till program i denna artikel. Det räknas som byte till kurs om en person har varit regi­strerad på fri­stående kurs under minst tre terminer, även om personen sedan har bytt till­baks till original­programmet eller om en person har varit regi­strerad på fri­stående kurs senast höst­terminen 2011 och därefter saknar regi­strer­ingar på original­programmet under hela 2012.

Med avbrott utan byte avses att en student inte har varit regi­strerad på sin utbild­ning under minst tre terminer och inte heller tagit några hög­skole­poäng under minst två terminer. Detta gäller under för­utsätt­ning att studenten har minst 30 hög­skole­poäng kvar för att slut­föra sin utbild­ning och att ingen examen är utfärdad.

Avhopp från högskolan vanligare bland dem som kommer direkt från gymnasiet

Av dem som påbörjade ett yrkesprogram på universitet eller högskola hösten 2009 hade nästan var tredje hoppat av de valda studierna tre år senare. De som började studera direkt efter gymnasiet hoppade av i högre utsträck­ning än de som hade väntat med studierna. Å andra sidan bytte studenterna som kom direkt från gymnasiet oftare till andra kurser eller program på hög­skole­nivå istället för att helt sluta studera.

En grupp studenter vid ett bord

Studiestarten på universitet eller högskola är för många ett spännande kapitel i livet. För en del visar sig dock det påbörjade utbild­nings­programmet vara ett fel­aktigt val. En relativt hög andel ny­börjare hoppar nämligen av sina studier. För att få en bild av vilka det är som hoppar av har gruppen – ny­börjare på yrkes­program på hög­skole­nivå hösten 2009 – valts ut för att studeras närmare. Det är i samman­hanget värt att nämna att flera av de program som startade hösten 2009 ännu inte har av­slutats, varför denna artikel främst ska ses som ett sätt att fånga upp tendenser och inte som ett slut­giltigt facit. En del av dem som här räknas som av­hoppade kommer till­baka till sitt program igen och ytter­ligare andra kommer att hoppa av i ett senare skede av programmet (se faktaruta till vänster).

Hösten 2009 påbörjade 20 410 personer, 11 210 kvinnor och 9 202 män, med slut­betyg från svensk gymnasie­utbild­ning ett yrkes­program på hög­skole­nivå på minst halv­fart. Av dem hoppade samman­lagt 30 procent av sina program, där 19 procent påbörjade andra studier på hög­skole­nivå medan 11 procent avbröt utan att byta till andra studier.

Generellt sett var det en lägre andel kvinnor än män som hoppade av sina utbild­nings­program, 26 respektive 35 procent.

Andel avhopp från utbildningsprogram, efter avhoppstyp och kön

Stapeldiagram över andel avhopp från utbildningsprogram, efter avhoppstyp och kön

Lägre andel avhopp bland dem som haft studie­uppehåll

Hösten 2009 kom 37 procent av samtliga nybörjar­studenter på yrkes­programmen på univers­itet och hög­skola direkt från gymnasie­skolan. Övriga hade haft minst ett års uppe­håll mellan gymnasiet och studie­starten på hög­skolenivå.

De studenter som kom direkt från gymnasiet var mest benägna att hoppa av sina studier, det gällde 31 procent av kvinnorna och 41 procent av männen. Bland de studenter som istället hade haft uppe­håll mellan gymnasiet och studie­starten på univers­itet eller hög­skola var andelen avhopp lägre. För de kvinnor som hade haft tre års uppe­håll var andelen avhopp 22 procent och för männen 26 procent.

Diagrammet nedan visar samtidigt att andelen avhoppare som gick vidare till andra studier för­änd­rades med längden på uppe­hållet mellan gymnasiet och studie­starten på univers­itet eller hög­skola – ju längre uppe­håll, desto lägre andel på­började andra studier. De som i högst utsträck­ning på­började andra studier efter avhopp var de som inte hade haft något uppe­håll alls mellan gymnasiet och studie­starten.

Andel avhopp från utbildnings­program, efter av­hopps­typ och antal års uppe­håll mellan gymnasiet och studie­starten på hög­skole­nivå

Stapeldiagram över andel avhopp från utbildnings­program, efter av­hopps­typ och antal års uppe­håll mellan gymnasiet och studie­starten på hög­skole­niv

Vanligare med nya studier efter avhopp för dem som har hög­utbildade föräldrar

Sett till föräldrars utbildningsnivå, eller den förälder som hade högst utbild­nings­nivå, kunde en viss tendens skönjas vad gällde studie­avbrott. Ju högre utbild­nings­nivå föräld­rarna hade, desto större andel gick vidare till andra studier efter av­hoppet. De studenter vars föräldrar hade minst tre­årig efter­gymnasial utbild­ning gick vidare till andra studier i störst utsträck­ning. De vars föräldrar hade högst två­årig gymnasial utbild­ning gick däremot i lägst utsträck­ning vidare till andra studier.

Andel avhopp från utbildningsprogram, efter kön, avhopps­typ och föräldrars utbild­nings­nivå

Stapeldiagram över andel avhopp från utbildningsprogram, efter kön, avhopps­typ och föräldrars utbild­nings­nivå

Utrikes födda studenter hoppade av sina valda utbild­ningar i högre utsträck­ning än svensk­födda. Andelen som hoppade av sina program utan att byta till en annan utbild­ning på hög­skole­nivå var något högre bland de utrikes födda männen. Den stora skill­naden mellan svensk­födda och utrikes födda låg i att en högre andel av de utrikes födda påbörjade andra studier efter avhoppet.

Andel avhopp från utbildningsprogram, efter avhopps­typ, kön och födelse­land

Stapeldiagram över andel avhopp från utbildningsprogram, efter avhopps­typ, kön och födelse­land

Etiketter