På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-10-29
Nr 2014:63

Författare

Johannes Andersson

arbetar med finans­mark­nads­statistik på SCB.

010-479 49 93

johannes.andersson@scb.se

Elin Henriksson

arbetar med finans­mark­nads­statistik på SCB.

010-479 47 96

elin.henriksson@scb.se

Bankerna lånar ut allt mer till våra nordiska grannar

Mellan 2005 och 2013 ökade svenska bankers fordringar i utlandet med 44 procent, till 6 055 miljarder. Det motsvarar 160 procent av Sveriges BNP. Merparten av ökningen gällde lån till hushåll och företag i våra nordiska grann­länder som har höga kredit­betyg och där andelen obetalda skulder är låg.

Svenska sedlar och staplar med mynt

Riksbankens statistik över monetära finans­instituts (MFI) tillgångar och skulder som produceras av SCB visar att de svenska bankerna vid utgången av 2013 hade lånat ut pengar och därmed hade fordringar på bank­kunder i 187 olika länder runtom i världen. Det är en ökning jämfört med 2005, då antalet länder uppgick till 166 stycken. Förra året hade bankerna även lokala fordringar på bank­kunder i 20 länder genom att de etablerat dotter­bolag eller filial­verksamhet där.

De svenska bankernas ökande engagemang i utlandet bekräftas av att fordringarna i utlandet steg med 44 procent från 4 197 miljarder till 6 055 miljarder kronor mellan åren 2005 och 2013. Filialerna och dotter­bolagens lokala fordringar ökade i sin tur med 24 procent, från 3 260 miljarder till 4 030 miljarder kronor.

Svenska bankers fordringar fördelat per land

Ytdiagram över svenska bankers fordringar fördelat per land

Skillnaden i storleken på fordringarna är dock stor mellan länderna. Bankernas genomsnittfordran per land låg vid utgången av år 2013 på 32 miljarder kronor. Då många länder står för en mycket liten del av de totala fordringarna låg median­värdet, det vill säga det mittersta värdet, endast på 43 miljoner kronor. Fordringarna mot kunder i de nio största länderna utgjorde tillsammans 86 procent av bankernas totala fordringar utomlands.

Det är till våra nordiska grannländer och USA som svenska banker har lånat ut mest pengar. I topp ligger Danmark, där fordringarna år 2013 uppgick till 1 452 miljarder eller runt 24 procent av de totala fordringarna i utlandet. Motsvarande siffra för Norge, Finland respektive USA uppgick till ungefär 15 procent vardera. Tyskland, Stor­britannien och de baltiska staterna stod vid utgången av 2013 för åtta, sex respektive fem procent av bankernas totala utländska fordringar.

Största fordringarna på hushåll och företag

Såväl 2005 som 2013 stod hushåll och företag för merparten av lånen. 2013 uppgick de till 65 procent av svenska bankers totala fodringar utomlands.

Svenska bankers totala fordringar i utlandet 2013, totalt 6 055 miljarder kronor

Cirkeldiagram över svenska bankers totala fordringar i utlandet 2013

Totalt sett har fordringarna på hushåll och företag nära nog fördubblats, från 2 001 miljarder år 2005 till 3 908 miljarder år 2013. Bakom ökningen står främst kunder i våra nordiska grann­länder, vars lån i de svenska bankerna har ökat med 1 281 miljarder.

Svenska bankers fordringar per land och sektor 2013, totalt 6 055 miljarder kronor

Stapeldiagram över svenska bankers fordringar per land och sektor

Fordringarna i Tyskland, och i framförallt USA, kännetecknas av att en högre andel finns i offentlig sektor jämfört med andra länder. Detta förklaras till största del av svenska bankers fodringar på central­banker och andra monetära myndigheter i dessa länder.

Fokus på Baltikum under finanskrisen

Ekonomisk oro i länder där svenska banker är engagerade kan i förlängningen drabba bankkunder i form av försämrade villkor. Ämnet blev aktuellt i och med finans­krisen som startade 2007, då lån­tagare fick svårig­heter med betalning av räntor och lån. Det ledde i sin tur till att bankerna drog på sig kredit­förluster, samt att stater fick sänkta kredit­betyg och ökande statsskulder.

För Sveriges del kom intresset till en början främst att handla om svenska bankers engagemang i Baltikum för att sedan fokusera på fordringar i GIIPS-länderna (Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien) samt Cypern. Bankernas fordringar i Baltikum uppgick under perioden 2005–2013 som högst till 10 procent av de totala utländska fordringarna, och låg vid utgången av 2013 på 5 procent. Motsvarande siffror för GIIPS-länderna och Cypern var 3 respektive 1 procent.

Höga kreditbetyg för bankernas motpartsländer

Det försämrade ekonomiska läget i spåren av finans­krisen fick kredit­betygen att sänkas för flera länder som svenska banker är verksamma i. Kredit­betyget kan ses som ett mått på den bedömda risk som en lån­givare tar för att låna ut pengar till ett land för att finansiera dess stats­skuld, och sätts av olika kredit­värderings­institut. Är kredit­betyget högt anses risken vara liten för att en investerare inte ska få tillbaka utlånat belopp. Ett högt kredit­betyg medför inte sällan också att landet har goda stats­finanser som kan användas för att stötta hushåll och företag vid försämrade ekonomiska förutsättningar.

De största kreditvärderingsinstituten Standard & Poor's, Moody's och Fitch har gett höga kredit­betyg till de svenska bankernas främsta motparts­länder. Nedan syns Fitchs rankning av dessa länders kredit­betyg för åren 2005, 2009 respektive 2013. De baltiska staterna har lägre kredit­betyg och fick dessutom sina betyg sänkta under år 2009, men har sedan dess fått dem höjda igen. Vid utgången av år 2013 hade de baltiska staterna ett kredit­betyg på BBB+ och A+, vilket innebär god åter­betal­nings­förmåga och att risken för utebliven betalning bedöms som låg.

Kreditbetyg per land, skala A-D

Land200520092013
DanmarkAAAAAAAAA
EstlandABBB+A+
FinlandAAAAAAAAA
LettlandA-BB+BBB+
LitauenA-BBBBBB+
NorgeAAAAAAAAA
StorbritannienAAAAAAAA+
TysklandAAAAAAAAA
USAAAAAAAAAA

Källa: Fitch

Oreglerade fordringar i Baltikum har minskat

En låntagares svårighet att uppfylla sina åtaganden kan definieras som oreglerade fodringar, det vill säga räntor och lån som helt eller delvis har förfallit till betalning i mer än 90 dagar. En ökning av oreglerade fodringar innebär en ökad risk för kredit­förluster, vilket kan påverka bankernas resultat negativt. Av de länder som svenska banker har betydande fordringar i ökade de totala oreglerade fodringarna främst i Lettland och Litauen under finans­krisen, om man även inkluderar andra banker än svenska. Andelen oreglerade fordringar för samtliga aktörer i dessa länder låg som mest på 16 respektive 20 procent av de totala fordringarna år 2009. Som mest uppgick de svenska bankernas fodringar på Lettland och Litauen till över 300 miljarder samma år, men har sedan dess minskat till 190 miljarder vid utgången av år 2013. Ländernas andel obetalda lån låg på 6 respektive 13 procent år 2013.

Oreglerade fordringar

Linjediagram över oreglerade fordringar

Källa: The World Bank

I övriga länder där svenska banker har stora fodringar var ökningen under finans­krisen mer blygsam. I dessa länder låg andelen oreglerade fordringar för det mesta på under 5 procent under perioden år 2005–2013.

Dessa nivåer ger ingen större anledning till oro för att svenska banker skulle påverkas i så stor utsträckning att det skulle kunna drabba bankkunderna negativt.

Etiketter