På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2017-10-12
Nr 2017:69

Författare

Elisabet Göransson

arbetar med ekonomisk statistik på enheten för utrikeshandel och betalningsbalans på SCB.

elisabet.goransson@scb.se

Fakta

Betalningsbalansen sammanställs av SCB på uppdrag av Riksbanken. Endast rena transaktioner bokförs, värdeförändringar som exempelvis kursfluktuationer är exkluderade. Betalningsbalansen sammanställs utifrån den aktuella manualen (BPM6) som ges ut av Internationella valutafonden.

Tillgångar i finansiella balansen

Direktinvesteringar består av förhållanden där aktörer direkt eller indirekt kontrollerar 10 procent eller mer av rösterna i ett företag eller i en kommersiell fastighet belägen i ett annat land.

Portföljinvesteringar är investeringar i aktier, fonder och räntebärande värdepapper. För att definieras som aktie i betalningsbalansen ska ägandet i ett bolag understiga 10 procent av röstvärdet.

Finansiella derivat är en form av värdepapper vars värde är kopplat till värdet på underliggande tillgångar som exempelvis valutor eller räntor. Derivat används främst för att säkra investeringar.

Övriga investeringar består främst av lån och depositioner.

Valutareserven utgör centralbankens, i Sveriges fall Riksbankens, reserv i form av guld, värdepapper och andra tillgångar i utländska valutor.

Betalningsbalansen ger en bild av svensk ekonomi

Betalningsbalansen beskriver Sveriges position på den globala marknaden. Den redovisar Sveriges alla transaktioner med omvärlden, och mäter bland annat förändringar av finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Därför är betalningsbalansen ett användbart verktyg för politiker, beslutsfattare och forskare.

Öresundsbron

Sverige är en liten del av en stor global marknad. En mängd transaktioner sker dagligen där både inhemska aktörer (aktörer på den svenska marknaden) och utländska aktörer (aktörer med säte utanför Sveriges gränser) handlar med varandra.

Betalningsbalansen bokför samtliga transaktioner som sker mellan inhemska och utländska aktörer. I vårt fall betyder det transaktioner som genomförs över Sveriges gränser. Det handlar både om reala och finansiella transaktioner. En real transaktion kan vara försäljning av en vara eller av en tjänst (export), medan den finansiella transaktionen ofta kan vara en motprestation till den reala transaktionen i form av exempelvis en betalning.

Illustration

I betalningsbalansen ingår tre delar

Betalningsbalansen som består av tre delar, bytesbalansen, kapitalbalansen och den finansiella balansen beskriver bland annat om ett land sparar tillräckligt för att kunna finansiera investeringar i landet. Detta eftersom bytesbalansen visar om landets egna sparande kan betala för invånarnas konsumtion i form av importerade varor och tjänster, samt om utrymme kvarstår för investeringar och ytterligare besparingar.

Betalningsbalansens tre beståndsdelar ska tillsammans balansera landets ekonomi gentemot omvärlden.

Bytesbalansen

Bytesbalansen, som tillsammans med den finansiella balansen utgör de förhållandevis största beståndsdelarna i betalningsbalansen, visar om landet i huvudsak exporterar eller importerar varor och tjänster. Den består främst av handelsbalansen och tjänstebalansen, det vill säga export minus import av varor respektive tjänster. I bytesbalansen bokförs även ett lands avkastning på kapital, löner som intjänats utomlands samt avgifter och bidrag såsom EU-bidrag och bistånd.

Kapitalbalansen

Kapitalbalansen, som normalt uppvisar relativt små belopp, ger en bild av landets transfereringar av kapital samt överlåtelser av rättigheter gentemot utlandet. Här återfinns kapitaltransfereringar i form av exempelvis EU-bidrag för investeringar, samt immateriella tillgångar såsom överlåtelse av patent.

Finansiella balansen

Den finansiella balansen mäter förändringar i internationellt ägande av finansiella tillgångar. Tillgångarna delas in i kategorierna direktinvesteringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övriga investeringar samt valutareserv (se förklaring i faktaruta). Sverige kan exempelvis äga en tillgång i Norge i form av en obligation i ett norskt bolag, denna obligation redovisas i Norges betalningsbalans som en skuld för Norge gentemot Sverige. Ur ett svenskt perspektiv ses alltså Sveriges ägande av tillgångar i utlandet som en tillgång medan utlandets tillgångar i Sverige ses om en skuld

Ett lands finansiella balans kan visa minskning eller ökning av nettotillgångar gentemot utlandet. Om inhemska aktörers ägande av tillgångar i utlandet ökar mer än utländska aktörers ägande av tillgångar i det egna landet ger det en ökning i den finansiella balansen. Landet förvärvar då utländska tillgångar i större utsträckning än vad det säljer av inhemska tillgångar.

Betalningsbalansen ger ledtrådar om ekonomin

Betalningsbalansens samtliga tre beståndsdelar ska tillsammans balansera till noll. Grunden till det är dubbel bokföring. Exempelvis får en exporterad bil på den reala sidan en mottransaktion i form av erhållandet av en betalning eller en fordran på den finansiella sidan. Om betalningsbalansen inte balanserar till noll bildas en fjärde beståndsdel. Den kallas restpost och visar nettot av statistiska mätfel.

Illustration

De olika beståndsdelarna i betalningsbalansen kan ensamma eller i kombination med varandra ge ledtrådar kring bland annat landets ekonomi, konsumtion, sparande och investeringar.
Till följd av den dubbla bokföringen är den finansiella sidan lika stor som den reala sidan. Bytesbalansen tillsammans med kapitalbalansen visar det finansiella sparandet mot omvärlden, det vill säga hur mycket landet sparar i finansiella tillgångar i omvärlden. Det finansiella sparandet har en motsvarande lika stor post i den finansiella balansen, vilket gör att betalningsbalansen alltid summerar till noll.

Illustration

Överskott i bytesbalansen ger ett finansiellt sparandeöverskott

När ett land exporterar mer än vad det importerar uppstår ett bytesbalansöverskott, det vill säga en positiv bytesbalans. Ett sådant land betalar för sin egen konsumtion samtidigt som det har förmågan att spara, investera och låna ut kapital till utlandet. Ett land som uppvisar överskott i bytesbalansen har ett finansiellt sparandeöverskott, och lånar därmed ut pengar till utlandet.

En negativ bytesbalans med underskott i handeln med varor och tjänster, visar ett land som konsumerar mer varor och tjänster än vad det själv producerar. En sådan nettoimportör behöver låna från andra länder för att betala för sin importerade konsumtion. Med ett underskott i bytesbalansen behöver landet låna från utlandet för att klara av en bibehållen nivå på sina investeringar. Ett land som uppvisar underskott i bytesbalansen har ett negativt finansiellt sparande. Ett sådant sparandeunderskott har ett motsvarande sparandeöverskott i omvärlden. Det innebär att olika länders bytesbalanser kompletterar varandra på en global marknad. Ett utestående lån som innehas av exempelvis Finland måste motsvaras av en fordran mot Finland hos ett annat land.

Den finansiella balansen kan balansera ett handelsunderskott i bytesbalansen. Landet säljer då av sina finansiella tillgångar eller lånar över landsgränsen för att betala för utländska varor och tjänster. Den finansiella balansen mäter alltså hur en nettoimportör finansierar sin konsumtion eller hur en nettoexportör väljer att investera sitt överskott.

Illustration

Bytesbalansen speglar ett lands beteende

Bytesbalansen visar skillnaden mellan ett lands disponibla inkomster och utgifter. Om landet vill konsumera mer än vad det själv producerar, vilket resulterar i en negativ bytesbalans, behöver det låna från utlandet. Bytesbalansen speglar även beteendet av hur mycket ett land väljer att spara kontra hur mycket det väljer att investera. Skillnaden mellan totalt sparande och investeringar är nämligen ett lands bytesbalans. Om sparandet i ett land inte är tillräckligt för att finansiera investeringar, och bytesbalansen därmed är negativ, finansierar landet sina investeringar genom att låna från utlandet.

Länder som uppvisar en negativ bytesbalans behöver inte nödvändigtvis ha ekonomiska bekymmer. Om underskottet ställs i relation till landets BNP är det lättare att avgöra om det är ett problem. Att ständigt låna en allt för stor del av BNP för att konsumera leder på sikt till ett land med hög skuldsättning.

Sverige har en positiv bytesbalans

Sedan 1994 har Sverige uppvisat en positiv bytesbalans. Sverige är en nettoexportör då vi producerar mer än vad vi själva konsumerar, vilket ger utrymme till att spara och investera. Både handelsbalansen och tjänstebalansen uppvisar överskott, handelsbalansen sedan 1983 medan tjänstebalansen övergick från under- till överskott år 2006.

Ett lands utlandsställning beskriver innehavet av tillgångar och skulder i utlandet till följd av transaktioner från den finansiella balansen. Sveriges utlandsställning avslöjar att vi i nuläget väljer att investera vårt överskott i utlandet i form av direkta investeringar, övriga investeringar, valutareserv samt finansiella derivat.

Etiketter